Vasudeva Stotram (Mahabharatam)
Krishna
tap any word for its meaning
- verse 1(श्रीमहाभारते भीष्मपर्वणि पञ्चषष्टितमोऽध्याये श्लो: 47)(śrīmahābhāratē bhīṣmaparvaṇi pañchaṣaṣṭitamō'dhyāyē ślō: 47)meaning
Source citation: From the Sri Mahabharata, Bhishma Parva, sixty-fifth chapter, verse 47 onwards.
- verse 2विश्वावसुर्विश्वमूर्तिर्विश्वेशोविष्वक्सेनो विश्वकर्मा वशी च ।विश्वेश्वरो वासुदेवोऽसि तस्मा--द्योगात्मानं दैवतं त्वामुपैमि ॥ 47 ॥viśvāvasurviśvamūrtirviśvēśōviṣvaksēnō viśvakarmā vaśī cha ।viśvēśvarō vāsudēvō'si tasmā--dyōgātmānaṃ daivataṃ tvāmupaimi ॥ 47 ॥meaning
You are Viśvāvasu, Viśvamūrti, Viśveśa, Viṣvaksena, Viśvakarmā, and the controller; you are Viśveśvara and Vāsudeva — therefore, O Yogātman...
- verse 3जय विश्व महादेव जय लोकहितेरत ।जय योगीश्वर विभो जय योगपरावर ॥ 48 ॥jaya viśva mahādēva jaya lōkahitērata ।jaya yōgīśvara vibhō jaya yōgaparāvara ॥ 48 ॥meaning
Victory, O Viśva Mahādeva; victory, O one delighting in the world's welfare; victory, O Yogīśvara, O all-pervading one; victory, O supreme among yogins.
- verse 4पद्मगर्भ विशालाक्ष जय लोकेश्वरेश्वर ।भूतभव्यभवन्नाथ जय सौम्यात्मजात्मज ॥ 49 ॥padmagarbha viśālākṣa jaya lōkēśvarēśvara ।bhūtabhavyabhavannātha jaya saumyātmajātmaja ॥ 49 ॥meaning
Victory, O Padmagarbha, O wide-eyed one, O lord of lords of the world; O lord of the past, future, and present, O son born of the gentle Self.
- verse 5असङ्ख्येयगुणाधार जय सर्वपरायण ।नारायण सुदुष्पार जय शार्ङ्गधनुर्धर ॥ 50 ॥asaṅkhyēyaguṇādhāra jaya sarvaparāyaṇa ।nārāyaṇa suduṣpāra jaya śārṅgadhanurdhara ॥ 50 ॥meaning
Victory, O foundation of countless virtues, O ultimate resort of all; O Nārāyaṇa, supremely difficult to cross, victory to the bearer of the Śārṅga bow.
- verse 6जय सर्वगुणोपेत विश्वमूर्ते निरामय ।विश्वेश्वर महाबाहो जय लोकार्थतत्पर ॥ 51 ॥jaya sarvaguṇōpēta viśvamūrtē nirāmaya ।viśvēśvara mahābāhō jaya lōkārthatatpara ॥ 51 ॥meaning
Victory, O one endowed with all qualities, O form of the universe, O one free of disease; O Viśveśvara of mighty arms, victory to the one devoted to the world's welfare.
- verse 7महोरगवराहाद्य हरिकेश विभो जय ।हरिवास दिशामीश विश्वावासामिताव्यय ॥ 52 ॥mahōragavarāhādya harikēśa vibhō jaya ।harivāsa diśāmīśa viśvāvāsāmitāvyaya ॥ 52 ॥meaning
Victory, O great serpent, O boar, and others of early times, O Harikēśa, O all-pervading one; O Harivāsa, O lord of the directions, O universal dweller, O immeasurable and undecaying one.
- verse 8व्यक्ताव्यक्तामितस्थान नियतेन्द्रिय सत्क्रिय ।असङ्ख्येयात्मभावज्ञ जय गम्भीरकामद ॥ 53 ॥vyaktāvyaktāmitasthāna niyatēndriya satkriya ।asaṅkhyēyātmabhāvajña jaya gambhīrakāmada ॥ 53 ॥meaning
Victory, O one of manifest and unmanifest form and limitless station, O one of controlled senses and right action; O knower of the countless forms of the Self, victory, O deep fulfiller of desires.
- verse 9अनन्तविदित ब्रह्मन् नित्यभूतविभावन ।कृतकार्य कृतप्रज्ञ धर्मज्ञ विजयावह ॥ 54 ॥anantavidita brahman nityabhūtavibhāvana ।kṛtakārya kṛtaprajña dharmajña vijayāvaha ॥ 54 ॥meaning
Victory, O infinite and omniscient Brahman, O eternal illuminator of all beings; O one who has fulfilled purpose and is full of wisdom, O knower of dharma, O bringer of victory.
- verse 10गुह्यात्मन् सर्वयोगात्मन् स्फुट सम्भूत सम्भव ।भूताद्य लोकतत्त्वेश जय भूतविभावन ॥ 55 ॥guhyātman sarvayōgātman sphuṭa sambhūta sambhava ।bhūtādya lōkatattvēśa jaya bhūtavibhāvana ॥ 55 ॥meaning
Victory, O hidden Self, O all-yoga Self, O evident one, O the manifested and the source; O origin of beings, O lord of world-principles, victory, O illuminator of beings.
- verse 11आत्मयोने महाभाग कल्पसङ्क्षेपतत्पर ।उद्भावनमनोभाव जय ब्रह्मजनप्रिय ॥ 56 ॥ātmayōnē mahābhāga kalpasaṅkṣēpatatpara ।udbhāvanamanōbhāva jaya brahmajanapriya ॥ 56 ॥meaning
Victory, O self-born one, O greatly fortunate one, O one intent on the dissolution of kalpas; O one whose mind is the source of manifestation, victory, O beloved of Brahma-devotees.
- verse 12निसर्गसर्गनिरत कामेश परमेश्वर ।अमृतोद्भव सद्भाव मुक्तात्मन् विजयप्रद ॥ 57 ॥nisargasarganirata kāmēśa paramēśvara ।amṛtōdbhava sadbhāva muktātman vijayaprada ॥ 57 ॥meaning
Victory, O one immersed in the natural creation, O lord of desires, O supreme ruler; O one arising from the immortal, O good in being, O liberated Self, O giver of victory.
- verse 13प्रजापतिपते देव पद्मनाभ महाबल ।आत्मभूत महाभूत सत्वात्मन् जय सर्वदा ॥ 58 ॥prajāpatipatē dēva padmanābha mahābala ।ātmabhūta mahābhūta satvātman jaya sarvadā ॥ 58 ॥meaning
Victory, O lord of lords of creatures, O deity, O lotus-naveled, O greatly powerful; O Self-born, O great being, O Self of all goodness — victory always.
- verse 14पादौ तव धरा देवी दिशो बाहु दिवं शिरः ।मूर्तिस्तेऽहं सुराः कायश्चन्द्रादित्यौ च चक्षुषी ॥ 59 ॥pādau tava dharā dēvī diśō bāhu divaṃ śiraḥ ।mūrtistē'haṃ surāḥ kāyaśchandrādityau cha chakṣuṣī ॥ 59 ॥meaning
Your feet are the earth goddess; the directions are your arms; heaven is your head; your body am I, the gods; sun and moon are your eyes.
- verse 15बलं तपश्च सत्यं च कर्म धर्मात्मजं तव ।तेजोऽग्निः पवनः श्वास आपस्ते स्वेदसम्भवाः ॥ 60 ॥balaṃ tapaścha satyaṃ cha karma dharmātmajaṃ tava ।tējō'gniḥ pavanaḥ śvāsa āpastē svēdasambhavāḥ ॥ 60 ॥meaning
Your strength is austerity and truth; your deed is dharma-born; your radiance is fire; your breath is wind; the waters arise from your sweat.
- verse 16अश्विनौ श्रवणौ नित्यं देवी जिह्वा सरस्वती ।वेदाः संस्कारनिष्ठा हि त्वयीदं जगदाश्रितम् ॥ 61 ॥aśvinau śravaṇau nityaṃ dēvī jihvā sarasvatī ।vēdāḥ saṃskāraniṣṭhā hi tvayīdaṃ jagadāśritam ॥ 61 ॥meaning
The Aśvins are always your ears; the goddess Sarasvatī is your tongue; the Vedas are your sacramental steadiness — this whole world rests in you.
- verse 17न सङ्ख्या न परीमाणं न तेजो न पराक्रमम् ।न बलं योगयोगीश जानीमस्ते न सम्भवम् ॥ 62 ॥na saṅkhyā na parīmāṇaṃ na tējō na parākramam ।na balaṃ yōgayōgīśa jānīmastē na sambhavam ॥ 62 ॥meaning
We do not know your number, measure, radiance, valour, strength — O lord of yogins, we do not know your origin.
- verse 18त्वद्भक्तिनिरता देव नियमैस्त्वां समाश्रिताः ।अर्चयामः सदा विष्णो परमेशं महेश्वरम् ॥ 63 ॥tvadbhaktiniratā dēva niyamaistvāṃ samāśritāḥ ।archayāmaḥ sadā viṣṇō paramēśaṃ mahēśvaram ॥ 63 ॥meaning
O God, devoted to you, taking refuge in you through vows — we always worship you, O Viṣṇu, O supreme lord, O great lord.
- verse 19ऋषयो देवगन्धर्वा यक्षराक्षसपन्नगाः ।पिशाचा मानुषाश्चैव मृगपक्षिसरीसृपाः ॥ 64 ॥ṛṣayō dēvagandharvā yakṣarākṣasapannagāḥ ।piśāchā mānuṣāśchaiva mṛgapakṣisarīsṛpāḥ ॥ 64 ॥meaning
Sages, gods, Gandharvas, Yakṣas, Rākṣasas, serpents, Piśācas, humans, beasts, birds, and creeping things...
- verse 20एवमादि मया सृष्टं पृथिव्यां त्वत्प्रसादजम् ।पद्मनाभ विशालाक्ष कृष्ण दुःखप्रणाशन ॥ 65 ॥ēvamādi mayā sṛṣṭaṃ pṛthivyāṃ tvatprasādajam ।padmanābha viśālākṣa kṛṣṇa duḥkhapraṇāśana ॥ 65 ॥meaning
All this and more that I have created on earth has arisen through your grace; O Padmanābha, O wide-eyed one, O Kṛṣṇa, O destroyer of sorrow.
- verse 21त्वं गतिः सर्वभूतानां त्वं नेता त्वं जगद्गुरुः ।त्वत्प्रसादेन देवेश सुखिनो विबुधाः सदा ॥ 66 ॥tvaṃ gatiḥ sarvabhūtānāṃ tvaṃ nētā tvaṃ jagadguruḥ ।tvatprasādēna dēvēśa sukhinō vibudhāḥ sadā ॥ 66 ॥meaning
You are the goal of all beings; you are the guide; you are the guru of the world; by your grace, O lord of gods, the gods are always happy.
- verse 22पृथिवी निर्भया देव त्वत्प्रसादात्सदाऽभवत् ।तस्माद्भव विशालाक्ष यदुवंशविवर्धनः ॥ 67 ॥pṛthivī nirbhayā dēva tvatprasādātsadā'bhavat ।tasmādbhava viśālākṣa yaduvaṃśavivardhanaḥ ॥ 67 ॥meaning
The earth has always been fearless, O God, through your grace; therefore be, O wide-eyed one, the increaser of the Yadu clan.
- verse 23धर्मसंस्थापनार्थाय दैत्यानां च वधाय च ।जगतो धारणार्थाय विज्ञाप्यं कुरु मे प्रभो ॥ 68 ॥dharmasaṃsthāpanārthāya daityānāṃ cha vadhāya cha ।jagatō dhāraṇārthāya vijñāpyaṃ kuru mē prabhō ॥ 68 ॥meaning
For the establishment of dharma, for the slaying of the demons, for the upholding of the world — make known to me what must be said, O master.
- verse 24यत्तत्परमकं गुह्यं त्वत्प्रसादादिदं विभो ।वासुदेव तदेतत्ते मयोद्गीतं यथातथम् ॥ 69 ॥yattatparamakaṃ guhyaṃ tvatprasādādidaṃ vibhō ।vāsudēva tadētattē mayōdgītaṃ yathātatham ॥ 69 ॥meaning
This most hidden of secrets — by your grace, O all-pervading one, O Vāsudeva — I have sung this as it truly is.
- verse 25सृष्ट्वा सङ्कर्षणं देवं स्वयमात्मानमात्मना ।कृष्ण त्वमात्मनो साक्षी प्रद्युम्नं चात्मसम्भवम् ॥ 70 ॥sṛṣṭvā saṅkarṣaṇaṃ dēvaṃ svayamātmānamātmanā ।kṛṣṇa tvamātmanō sākṣī pradyumnaṃ chātmasambhavam ॥ 70 ॥meaning
Having created Saṅkarṣaṇa, O God, yourself from your own Self, and yourself as witness of the Self, and Pradyumna born of your Self...
- verse 26प्रद्युम्नादनिरुद्धं त्वं यं विदुर्विष्णुमव्ययम् ।अनिरुद्धोऽसृजन्मां वै ब्रह्माणं लोकधारिणम् ॥ 71 ॥pradyumnādaniruddhaṃ tvaṃ yaṃ vidurviṣṇumavyayam ।aniruddhō'sṛjanmāṃ vai brahmāṇaṃ lōkadhāriṇam ॥ 71 ॥meaning
From Pradyumna, Aniruddha — whom the wise know as the imperishable Viṣṇu; Aniruddha created me, Brahmā, the upholder of the worlds.
- verse 27वासुदेवमयः सोऽहं त्वयैवास्मि विनिर्मितः ।[तस्माद्याचामि लोकेश चतुरात्मानमात्मना।]विभज्य भागशोऽऽत्मानं व्रज मानुषतां विभो ॥ 72 ॥vāsudēvamayaḥ sō'haṃ tvayaivāsmi vinirmitaḥ ।[tasmādyāchāmi lōkēśa chaturātmānamātmanā।]vibhajya bhāgaśō''tmānaṃ vraja mānuṣatāṃ vibhō ॥ 72 ॥meaning
I, Vāsudeva-pervaded, was myself fashioned by you; dividing the quadruple Self from your own Self...
- verse 28तत्रासुरवधं कृत्वा सर्वलोकसुखाय वै ।धर्मं प्राप्य यशः प्राप्य योगं प्राप्स्यसि तत्त्वतः ॥ 73 ॥tatrāsuravadhaṃ kṛtvā sarvalōkasukhāya vai ।dharmaṃ prāpya yaśaḥ prāpya yōgaṃ prāpsyasi tattvataḥ ॥ 73 ॥meaning
Having performed the destruction of the demons there for the well-being of all the worlds, having obtained dharma and glory, you will truly attain yoga.
- verse 29त्वां हि ब्रह्मर्षयो लोके देवाश्चामितविक्रम ।तैस्तैर्हि नामभिर्युक्ता गायन्ति परमात्मकम् ॥ 74 ॥tvāṃ hi brahmarṣayō lōkē dēvāśchāmitavikrama ।taistairhi nāmabhiryuktā gāyanti paramātmakam ॥ 74 ॥meaning
For the brahmarṣis and gods in this world, O one of immeasurable power — praise you by those very names as the supreme Self.
- verse 30स्थिताश्च सर्वे त्वयि भूतसङ्घाःकृत्वाश्रयं त्वां वरदं सुबाहो ।अनादिमध्यान्तमपारयोगंलोकस्य सेतुं प्रवदन्ति विप्राः ॥ 75 ॥sthitāścha sarvē tvayi bhūtasaṅghāḥkṛtvāśrayaṃ tvāṃ varadaṃ subāhō ।anādimadhyāntamapārayōgaṃlōkasya sētuṃ pravadanti viprāḥ ॥ 75 ॥meaning
All hosts of beings stand in you, having taken refuge in you, O boon-granting, mighty-armed one; O one of no beginning, middle, or end, of immeasurable yoga — the worlds...
- verse 31इति श्रीमहाभारते भीष्मपर्वणि पञ्चषष्टितमोऽध्याये वासुदेव स्तोत्रम् ।iti śrīmahābhāratē bhīṣmaparvaṇi pañchaṣaṣṭitamō'dhyāyē vāsudēva stōtram ।meaning
Colophon: Thus ends the Vasudeva Stotram from the sixty-fifth chapter of the Bhishma Parva of the Sri Mahabharata.
Primary text from vignanam.org