Srimad Bhagawad Gita Chapter 8

Gita

tap any word for its meaning

  • verse 1
    श्री परमात्मने नमःअथ अष्टमोऽध्यायःअक्षरपरब्रह्मयोगः

    ōṃ śrī paramātmanē namaḥatha aṣṭamō'dhyāyaḥakṣaraparabrahmayōgaḥ
    meaning

    Salutations to Krishna (Bhagavad Gita 8), here invoked as: ōṃ, paramātmanē, salutation, atha, aṣṭamōdhyāyaḥ, akṣaraparabrahmayōgaḥ.

  • verse 2
    अर्जुन उवाचकिं तद्ब्रह्म किमध्यात्मं किं कर्म पुरुषोत्तमअधिभूतं किं प्रोक्तमधिदैवं किमुच्यते1

    arjuna uvāchakiṃ tadbrahma kimadhyātmaṃ kiṃ karma puruṣōttamaadhibhūtaṃ cha kiṃ prōktamadhidaivaṃ kimuchyatē1
    meaning

    What is that Eternal, what Self-knowledge, what Action, O Purushottama? And what is declared to be the knowledge of the Elements, what is called the knowledge of the Shining Ones?

  • verse 3
    अधियज्ञः कथं कोऽत्र देहेऽस्मिन्मधुसूदनप्रयाणकाले कथं ज्ञेयोऽसि नियतात्मभिः2

    adhiyajñaḥ kathaṃ kō'tra dēhē'sminmadhusūdanaprayāṇakālē cha kathaṃ jñēyō'si niyatātmabhiḥ2
    meaning

    What is the knowledge of Sacrifice in this body, and how, O, Madhusûdana? And how, at the time of forthgoing art Thou known by the Self-controlled?

  • verse 4
    श्रीभगवानुवाचअक्षरं ब्रह्म परमं स्वभावोऽध्यात्ममुच्यतेभूतभावोद्भवकरो विसर्गः कर्मसञ्ज्ञितः3

    śrībhagavānuvāchaakṣaraṃ brahma paramaṃ svabhāvō'dhyātmamuchyatēbhūtabhāvōdbhavakarō visargaḥ karmasañjñitaḥ3
    meaning

    The indestructible, the supreme is the Eternal; His essential nature is called Self-knowledge; the emanation that causes the birth of beings is named Action;

  • verse 5
    अधिभूतं क्षरो भावः पुरुषश्चाधिदैवतम्अधियज्ञोऽहमेवात्र देहे देहभृतां वर4

    adhibhūtaṃ kṣarō bhāvaḥ puruṣaśchādhidaivatamadhiyajñō'hamēvātra dēhē dēhabhṛtāṃ vara4
    meaning

    Knowledge of the Elements concerns My perishable nature, and knowledge of the Shining Ones concerns the life-giving energy; the knowledge of Sacrifice tells of Me, as wearing the body, O best of living beings.

  • verse 6
    अन्तकाले मामेव स्मरन्मुक्त्वा कलेवरम्यः प्रयाति मद्भावं याति नास्त्यत्र संशयः5

    antakālē cha māmēva smaranmuktvā kalēvaramyaḥ prayāti sa madbhāvaṃ yāti nāstyatra saṃśayaḥ5
    meaning

    And he who, casting off the body, goeth forth thinking upon Me only at the time of the end, he entereth into My being: there is no doubt of that.

  • verse 7
    यं यं वापि स्मरन्भावं त्यजत्यन्ते कलेवरम्तं तमेवैति कौन्तेय सदा तद्भावभावितः6

    yaṃ yaṃ vāpi smaranbhāvaṃ tyajatyantē kalēvaramtaṃ tamēvaiti kauntēya sadā tadbhāvabhāvitaḥ6
    meaning

    Whosoever at the end abandoneth the body, thinking upon any being, to that being only he goeth, O Kaunteya, ever to that conformed in nature.

  • verse 8
    तस्मात्सर्वेषु कालेषु मामनुस्मर युध्य मय्यर्पितमनोबुद्धिर्मामेवैष्यस्यसंशयम्7

    tasmātsarvēṣu kālēṣu māmanusmara yudhya chamayyarpitamanōbuddhirmāmēvaiṣyasyasaṃśayam7
    meaning

    Therefore at all times think upon Me only and fight. With mind and Reason set on Me, without doubt thou shalt come to Me.

  • verse 9
    अभ्यासयोगयुक्तेन चेतसा नान्यगामिनापरमं पुरुषं दिव्यं याति पार्थानुचिन्तयन्8

    abhyāsayōgayuktēna chētasā nānyagāmināparamaṃ puruṣaṃ divyaṃ yāti pārthānuchintayan8
    meaning

    With the mind not wandering after aught else, harmonised by continual practice, constantly meditating, O Pârtha, one goeth to the Spirit supreme, divine.

  • verse 10
    कविं पुराणमनुशासितारमणोरणीयंसमनुस्मरेद्यःसर्वस्य धातारमचिन्त्यरूपमादित्यवर्णं तमसः परस्तात्9

    kaviṃ purāṇamanuśāsitāramaṇōraṇīyaṃsamanusmarēdyaḥsarvasya dhātāramachintyarūpamādityavarṇaṃ tamasaḥ parastāt9
    meaning

    He who thinketh upon the Ancient, the Omniscient, the All-Ruler, minuter than the minute, the supporter of all, of form unimaginable, refulgent as the sun beyond the darkness,

  • verse 11
    प्रयाणकाले मनसाचलेन भक्त्या युक्तो योगबलेन चैवभ्रुवोर्मध्ये प्राणमावेश्य सम्यक्स तं परं पुरुषमुपैति दिव्यम्10

    prayāṇakālē manasāchalēna bhaktyā yuktō yōgabalēna chaivabhruvōrmadhyē prāṇamāvēśya samyaksa taṃ paraṃ puruṣamupaiti divyam10
    meaning

    In the time of forthgoing, with unshaken mind, fixed in devotion, by the power of yoga drawing together his life-breath in the centre of the two eyebrows, he goeth to this Spirit, supreme, divine.

  • verse 12
    यदक्षरं वेदविदो वदन्ति विशन्ति यद्यतयो वीतरागाःयदिच्छन्तो ब्रह्मचर्यं चरन्ति तत्ते पदं सङ्ग्रहेण प्रवक्ष्ये11

    yadakṣaraṃ vēdavidō vadanti viśanti yadyatayō vītarāgāḥyadichChantō brahmacharyaṃ charanti tattē padaṃ saṅgrahēṇa pravakṣyē11
    meaning

    That which is declared indestructible by the Veda-knowers, that which the controlled and passion-free enter, that desiring which Brahmacharya is performed, that path I will declare to thee with brevity.

  • verse 13
    सर्वद्वाराणि संयम्य मनो हृदि निरुध्य मूर्ध्न्याधायात्मनः प्राणमास्थितो योगधारणाम्12

    sarvadvārāṇi saṃyamya manō hṛdi nirudhya chamūrdhnyādhāyātmanaḥ prāṇamāsthitō yōgadhāraṇām12
    meaning

    All the gates closed, the mind confined in the heart, the life-breath fixed in his own head, concentrated by yoga,

  • verse 14
    ओमित्येकाक्षरं ब्रह्म व्याहरन्मामनुस्मरन्यः प्रयाति त्यजन्देहं याति परमां गतिम्13

    ōmityēkākṣaraṃ brahma vyāharanmāmanusmaranyaḥ prayāti tyajandēhaṃ sa yāti paramāṃ gatim13
    meaning

    "Aum!" the one syllabled Eternal, reciting, thinking upon Me, he who goeth forth, abandoning the body, he goeth on the highest path.

  • verse 15
    अनन्यचेताः सततं यो मां स्मरति नित्यशःतस्याहं सुलभः पार्थ नित्ययुक्तस्य योगिनः14

    ananyachētāḥ satataṃ māṃ smarati nityaśaḥtasyāhaṃ sulabhaḥ pārtha nityayuktasya yōginaḥ14
    meaning

    He who constantly thinketh upon Me, not thinking ever of another, of him I am easily reached, O Pârtha, of this ever-harmonised Yogî.

  • verse 16
    मामुपेत्य पुनर्जन्म दुःखालयमशाश्वतम्नाप्नुवन्ति महात्मानः संसिद्धिं परमां गताः15

    māmupētya punarjanma duḥkhālayamaśāśvatamnāpnuvanti mahātmānaḥ saṃsiddhiṃ paramāṃ gatāḥ15
    meaning

    Having come to Me, these Mahâtmâs come not again to birth, the place of pain, non-eternal; they have gone to the highest bliss.

  • verse 17
    आब्रह्मभुवनाल्लोकाः पुनरावर्तिनोऽर्जुनमामुपेत्य तु कौन्तेय पुनर्जन्म विद्यते16

    ābrahmabhuvanāllōkāḥ punarāvartinō'rjunamāmupētya tu kauntēya punarjanma na vidyatē16
    meaning

    The worlds, beginning with the world of Brahmâ, they come and go, O Arjuna; but he who cometh unto Me, O Kaunteya, he knoweth birth no more.

  • verse 18
    सहस्रयुगपर्यन्तमहर्यद्ब्रह्मणो विदुःरात्रिं युगसहस्रान्तां तेऽहोरात्रविदो जनाः17

    sahasrayugaparyantamaharyadbrahmaṇō viduḥrātriṃ yugasahasrāntāṃ tē'hōrātravidō janāḥ17
    meaning

    The people who know the day of Brahmâ, a thousand ages in duration, and the night a thousand ages in ending, they know day and night.

  • verse 19
    अव्यक्ताद्व्यक्तयः सर्वाः प्रभवन्त्यहरागमेरात्र्यागमे प्रलीयन्ते तत्रैवाव्यक्तसञ्ज्ञके18

    avyaktādvyaktayaḥ sarvāḥ prabhavantyaharāgamērātryāgamē pralīyantē tatraivāvyaktasañjñakē18
    meaning

    From the unmanifested all the manifested stream forth at the coming of day; at the coming of night they dissolve, even in That called the unmanifested.

  • verse 20
    भूतग्रामः एवायं भूत्वा भूत्वा प्रलीयतेरात्र्यागमेऽवशः पार्थ प्रभवत्यहरागमे19

    bhūtagrāmaḥ sa ēvāyaṃ bhūtvā bhūtvā pralīyatērātryāgamē'vaśaḥ pārtha prabhavatyaharāgamē19
    meaning

    This multitude of beings, going forth repeatedly, is dissolved at the coming of night: by ordination, O Pârtha, it streams forth at the coming of day.

  • verse 21
    परस्तस्मात्तु भावोऽन्योऽव्यक्तोऽव्यक्तात्सनातनःयः सर्वेषु भूतेषु नश्यत्सु विनश्यति20

    parastasmāttu bhāvō'nyō'vyaktō'vyaktātsanātanaḥyaḥ sa sarvēṣu bhūtēṣu naśyatsu na vinaśyati20
    meaning

    Salutations to Krishna (Bhagavad Gita 8), here invoked as: parastasmāttu, bhāvōnyōvyaktōvyaktātsanātanaḥ, yaḥ, sa, sarvēṣu, bhūtēṣu, naśyatsu, na, vinaśyati.

  • verse 22
    अव्यक्तोऽक्षर इत्युक्तस्तमाहुः परमां गतिम्यं प्राप्य निवर्तन्ते तद्धाम परमं मम21

    avyaktō'kṣara ityuktastamāhuḥ paramāṃ gatimyaṃ prāpya na nivartantē taddhāma paramaṃ mama21
    meaning

    That unmanifested, "the Indestructible," It is called; It is named the highest Path. They who reach It return not. That is My supreme abode.

  • verse 23
    पुरुषः परः पार्थ भक्त्या लभ्यस्त्वनन्ययायस्यान्तःस्थानि भूतानि येन सर्वमिदं ततम्22

    puruṣaḥ sa paraḥ pārtha bhaktyā labhyastvananyayāyasyāntaḥsthāni bhūtāni yēna sarvamidaṃ tatam22
    meaning

    He, the highest Spirit, O Pârtha, may be reached by unswerving devotion to Him alone, in whom all beings abide, by whom all This is pervaded.

  • verse 24
    यत्र काले त्वनावृत्तिमावृत्तिं चैव योगिनःप्रयाता यान्ति तं कालं वक्ष्यामि भरतर्षभ23

    yatra kālē tvanāvṛttimāvṛttiṃ chaiva yōginaḥprayātā yānti taṃ kālaṃ vakṣyāmi bharatarṣabha23
    meaning

    That time wherein going forth Yogîs returnnot, and also that wherein going forth they return, that time shall I declare to thee, O prince of the Bhâratas.

  • verse 25
    अग्निर्जोतिरहः शुक्लः षण्मासा उत्तरायणम्तत्र प्रयाता गच्छन्ति ब्रह्म ब्रह्मविदो जनाः24

    agnirjōtirahaḥ śuklaḥ ṣaṇmāsā uttarāyaṇamtatra prayātā gachChanti brahma brahmavidō janāḥ24
    meaning

    Fire, light, day-time, the bright fortnight, the six months of the northern path—then, going forth, the men who know the Eternal go to the Eternal.

  • verse 26
    धूमो रात्रिस्तथा कृष्णः षण्मासा दक्षिणायनम्तत्र चान्द्रमसं ज्योतिर्योगी प्राप्य निवर्तते25

    dhūmō rātristathā kṛṣṇaḥ ṣaṇmāsā dakṣiṇāyanamtatra chāndramasaṃ jyōtiryōgī prāpya nivartatē25
    meaning

    Smoke, night-time, the dark fortnight also, the six months of the southern path—then the Yogî, obtaining the moonlight, returneth.

  • verse 27
    शुक्लकृष्णे गती ह्येते जगतः शाश्वते मतेएकया यात्यनावृत्तिमन्ययावर्तते पुनः26

    śuklakṛṣṇē gatī hyētē jagataḥ śāśvatē matēēkayā yātyanāvṛttimanyayāvartatē punaḥ26
    meaning

    Light and darkness, these are thought to be the world's everlasting paths; by the one he goeth who returneth not, by the other he who returneth again.

  • verse 28
    नैते सृती पार्थ जानन्योगी मुह्यति कश्चनतस्मात्सर्वेषु कालेषु योगयुक्तो भवार्जुन27

    naitē sṛtī pārtha jānanyōgī muhyati kaśchanatasmātsarvēṣu kālēṣu yōgayuktō bhavārjuna27
    meaning

    Knowing these paths, O Pârtha, the Yogi is nowise perplexed. Therefore in all times be firm in yoga, O Arjuna.

  • verse 29
    वेदेषु यज्ञेषु तपःसु चैव दानेषु यत्पुण्यफलं प्रदिष्टम्अत्येति तत्सर्वमिदं विदित्वायोगी परं स्थानमुपैति चाद्यम्28

    vēdēṣu yajñēṣu tapaḥsu chaiva dānēṣu yatpuṇyaphalaṃ pradiṣṭamatyēti tatsarvamidaṃ viditvāyōgī paraṃ sthānamupaiti chādyam28
    meaning

    The fruit of meritorious deeds, attached in the Vedas to sacrifices, to austerities, and also to almsgiving, the Yogî passeth all these by having known this, and goeth to the supreme and ancient Seat.

  • verse 30
    तत्सदिति श्रीमद्भगवद्गीतासूपनिषत्सु ब्रह्मविद्यायां योगशास्त्रेश्रीकृष्णार्जुनसंवादे अक्षरब्रह्मयोगो नामाष्टमोऽध्यायः8

    ōṃ tatsaditi śrīmadbhagavadgītāsūpaniṣatsu brahmavidyāyāṃ yōgaśāstrēśrīkṛṣṇārjunasaṃvādē akṣarabrahmayōgō nāmāṣṭamō'dhyāyaḥ8
    meaning

    Salutations to Krishna (Bhagavad Gita 8), here invoked as: ōṃ, tatsadmadbhagavadgītāsūpaniṣatsu, brahmavidyāyāṃ, yōgaśāstrē, kṛṣṇārjunasaṃvādē, akṣarabrahmayōgō, nāmāṣṭamōdhyāyaḥ.

Primary text from vignanam.org