Srimad Bhagawad Gita Chapter 10

Gita

tap any word for its meaning

  • verse 1
    श्रीपरमात्मने नमःअथ दशमोऽध्यायःविभूतियोगः

    ōṃ śrīparamātmanē namaḥatha daśamō'dhyāyaḥvibhūtiyōgaḥ
    meaning

    Om — salutation to the supreme Self. Now begins the Tenth Chapter — Vibhuti Yoga (the Yoga of Divine Manifestations).

  • verse 2
    श्रीभगवानुवाचभूय एव महाबाहो शृणु मे परमं वचःयत्तेऽहं प्रीयमाणाय वक्ष्यामि हितकाम्यया1

    śrībhagavānuvāchabhūya ēva mahābāhō śṛṇu paramaṃ vachaḥyattē'haṃ prīyamāṇāya vakṣyāmi hitakāmyayā1
    meaning

    Again, O mighty-armed, hear thou My supreme word, that, desiring thy welfare, I will declare to thee who art beloved.

  • verse 3
    मे विदुः सुरगणाः प्रभवं महर्षयःअहमादिर्हि देवानां महर्षीणां सर्वशः2

    na viduḥ suragaṇāḥ prabhavaṃ na maharṣayaḥahamādirhi dēvānāṃ maharṣīṇāṃ cha sarvaśaḥ2
    meaning

    The multitude of the Shining Ones, or the great Rishis, know not my forthcoming, for I am the beginning of all the Shining Ones and the great Rishis.

  • verse 4
    यो मामजमनादिं वेत्ति लोकमहेश्वरम्असम्मूढः मर्त्येषु सर्वपापैः प्रमुच्यते3

    māmajamanādiṃ cha vētti lōkamahēśvaramasammūḍhaḥ sa martyēṣu sarvapāpaiḥ pramuchyatē3
    meaning

    He who knoweth Me, unborn, beginningless, the great Lord of the world, he among mortals without delusion, is liberated from all sin.

  • verse 5
    बुद्धिर्ज्ञानमसम्मोहः क्षमा सत्यं दमः शमःसुखं दुःखं भवोऽभावो भयं चाभयमेव 4

    buddhirjñānamasammōhaḥ kṣamā satyaṃ damaḥ śamaḥsukhaṃ duḥkhaṃ bhavō'bhāvō bhayaṃ chābhayamēva cha4
    meaning

    Reason, wisdom, non-illusion, forgiveness, truth, self-restraint, calmness, pleasure, pain, existence, non-existence, fear, and also courage

  • verse 6
    अहिंसा समता तुष्टिस्तपो दानं यशोऽयशःभवन्ति भावा भूतानां मत्त एव पृथग्विधाः5

    ahiṃsā samatā tuṣṭistapō dānaṃ yaśō'yaśaḥbhavanti bhāvā bhūtānāṃ matta ēva pṛthagvidhāḥ5
    meaning

    Harmlessness, equanimity, content, austerity, almsgiving, fame and obloquy are the various characteristics of beings issuing from Me.

  • verse 7
    महर्षयः सप्त पूर्वे चत्वारो मनवस्तथामद्भावा मानसा जाता येषां लोक इमाः प्रजाः6

    maharṣayaḥ sapta pūrvē chatvārō manavastathāmadbhāvā mānasā jātā yēṣāṃ lōka imāḥ prajāḥ6
    meaning

    The seven great Rishis, the ancient Four, and also the Manus, were born of My nature, and mind; of them this race was generated.

  • verse 8
    एतां विभूतिं योगं मम यो वेत्ति तत्त्वतःसोऽविकम्पेन योगेन युज्यते नात्र संशयः7

    ētāṃ vibhūtiṃ yōgaṃ cha mama vētti tattvataḥsō'vikampēna yōgēna yujyatē nātra saṃśayaḥ7
    meaning

    He who knows in essence that sovereignty and yoga of Mine, he is harmonised by unfaltering yoga; there is no doubt thereof.

  • verse 9
    अहं सर्वस्य प्रभवो मत्तः सर्वं प्रवर्ततेइति मत्वा भजन्ते मां बुधा भावसमन्विताः8

    ahaṃ sarvasya prabhavō mattaḥ sarvaṃ pravartatēiti matvā bhajantē māṃ budhā bhāvasamanvitāḥ8
    meaning

    I am the Generator of all; all evolves from Me; understanding thus, the wise adore Me in rapt emotion.

  • verse 10
    मच्चित्ता मद्गतप्राणा बोधयन्तः परस्परम्कथयन्तश्च मां नित्यं तुष्यन्ति रमन्ति 9

    machchittā madgataprāṇā bōdhayantaḥ parasparamkathayantaścha māṃ nityaṃ tuṣyanti cha ramanti cha9
    meaning

    Mindful of Me, their life hidden in Me, illumining each other, ever conversing about Me, they are content and joyful.

  • verse 11
    तेषां सततयुक्तानां भजतां प्रीतिपूर्वकम्ददामि बुद्धियोगं तं येन मामुपयान्ति ते10

    tēṣāṃ satatayuktānāṃ bhajatāṃ prītipūrvakamdadāmi buddhiyōgaṃ taṃ yēna māmupayānti 10
    meaning

    To these, ever harmonious, worshipping in love, I give the yoga of discrimination by which they come unto Me.

  • verse 12
    तेषामेवानुकम्पार्थमहमज्ञानजं तमःनाशयाम्यात्मभावस्थो ज्ञानदीपेन भास्वता11

    tēṣāmēvānukampārthamahamajñānajaṃ tamaḥnāśayāmyātmabhāvasthō jñānadīpēna bhāsvatā11
    meaning

    Out of pure compassion for them, dwelling within their Self, I destroy the ignorance-born darkness by the shining lamp of wisdom.

  • verse 13
    अर्जुन उवाचपरं ब्रह्म परं धाम पवित्रं परमं भवान्पुरुषं शाश्वतं दिव्यमादिदेवमजं विभुम्12

    arjuna uvāchaparaṃ brahma paraṃ dhāma pavitraṃ paramaṃ bhavānpuruṣaṃ śāśvataṃ divyamādidēvamajaṃ vibhum12
    meaning

    Thou art the supreme Eternal, the supreme Abode, the supreme Purity, eternal divine man, primeval Deity, unborn, the Lord!

  • verse 14
    आहुस्त्वामृषयः सर्वे देवर्षिर्नारदस्तथाअसितो देवलो व्यासः स्वयं चैव ब्रवीषि मे13

    āhustvāmṛṣayaḥ sarvē dēvarṣirnāradastathāasitō dēvalō vyāsaḥ svayaṃ chaiva bravīṣi 13
    meaning

    All the Rishis have thus acclaimed Thee, as also the divine Rishi, Nârada; so Asita, Devala, and Vyâsa; and now Thou Thyself tellest it me.

  • verse 15
    सर्वमेतदृतं मन्ये यन्मां वदसि केशव हि ते भगवन्व्यक्तिं विदुर्देवा दानवाः14

    sarvamētadṛtaṃ manyē yanmāṃ vadasi kēśavana hi bhagavanvyaktiṃ vidurdēvā na dānavāḥ14
    meaning

    All this I believe true that Thou sayest to me, O Keshava. Thy manifestation, O Blessed Lord, neither Shining Ones nor Dânavas comprehend.

  • verse 16
    स्वयमेवात्मनात्मानं वेत्थ त्वं पुरुषोत्तमभूतभावन भूतेश देवदेव जगत्पते15

    svayamēvātmanātmānaṃ vēttha tvaṃ puruṣōttamabhūtabhāvana bhūtēśa dēvadēva jagatpatē15
    meaning

    Thyself indeed knowest Thyself by Thyself, O Purushottama; Source of beings, Lord of beings, Shining One of Shining Ones, Ruler of the world!

  • verse 17
    वक्तुमर्हस्यशेषेण दिव्या ह्यात्मविभूतयःयाभिर्विभूतिभिर्लोकानिमांस्त्वं व्याप्य तिष्ठसि16

    vaktumarhasyaśēṣēṇa divyā hyātmavibhūtayaḥyābhirvibhūtibhirlōkānimāṃstvaṃ vyāpya tiṣṭhasi16
    meaning

    Deign to tell without reserve of Thine own divine glories, by which glories Thou remainest, pervading these worlds.

  • verse 18
    कथं विद्यामहं योगिंस्त्वां सदा परिचिन्तयन्केषु केषु भावेषु चिन्त्योऽसि भगवन्मया17

    kathaṃ vidyāmahaṃ yōgiṃstvāṃ sadā parichintayankēṣu kēṣu cha bhāvēṣu chintyō'si bhagavanmayā17
    meaning

    How may I know thee, O Yogi, by constant meditation? In what, in what aspects art Thou to be thought of by me, O blessed Lord?

  • verse 19
    विस्तरेणात्मनो योगं विभूतिं जनार्दनभूयः कथय तृप्तिर्हि शृण्वतो नास्ति मेऽमृतम्18

    vistarēṇātmanō yōgaṃ vibhūtiṃ cha janārdanabhūyaḥ kathaya tṛptirhi śṛṇvatō nāsti mē'mṛtam18
    meaning

    In detail tell me again of Thy yoga and glory, O Janardana; for me there is never satiety in hearing thy life-giving words.

  • verse 20
    श्रीभगवानुवाचहन्त ते कथयिष्यामि दिव्या ह्यात्मविभूतयःप्राधान्यतः कुरुश्रेष्ठ नास्त्यन्तो विस्तरस्य मे19

    śrībhagavānuvāchahanta kathayiṣyāmi divyā hyātmavibhūtayaḥprādhānyataḥ kuruśrēṣṭha nāstyantō vistarasya 19
    meaning

    Blessed be thou! I will declare to thee My divine glory by its chief characteristics, O best of the Kurus; there is no end to details of Me.

  • verse 21
    अहमात्मा गुडाकेश सर्वभूताशयस्थितःअहमादिश्च मध्यं भूतानामन्त एव 20

    ahamātmā guḍākēśa sarvabhūtāśayasthitaḥahamādiścha madhyaṃ cha bhūtānāmanta ēva cha20
    meaning

    I, O Gudakesha, am the Self, seated in the heart of all beings; I am the beginning, the middle, and also the end of all beings.

  • verse 22
    आदित्यानामहं विष्णुर्ज्योतिषां रविरंशुमान्मरीचिर्मरुतामस्मि नक्षत्राणामहं शशी21

    ādityānāmahaṃ viṣṇurjyōtiṣāṃ raviraṃśumānmarīchirmarutāmasmi nakṣatrāṇāmahaṃ śaśī21
    meaning

    Of the Adityas I am Vishnu; of radiances the glorious sun; I am Marîchi of the Maruts; of the asterisms the Moon am I.

  • verse 23
    वेदानां सामवेदोऽस्मि देवानामस्मि वासवःइन्द्रियाणां मनश्चास्मि भूतानामस्मि चेतना22

    vēdānāṃ sāmavēdō'smi dēvānāmasmi vāsavaḥindriyāṇāṃ manaśchāsmi bhūtānāmasmi chētanā22
    meaning

    Of the Vedas I am the Sâma-Veda; I am Vâsava of the Shining Ones; and of the senses I am the mind; I am of living beings the intelligence.

  • verse 24
    रुद्राणां शङ्करश्चास्मि वित्तेशो यक्षरक्षसाम्वसूनां पावकश्चास्मि मेरुः शिखरिणामहम्23

    rudrāṇāṃ śaṅkaraśchāsmi vittēśō yakṣarakṣasāmvasūnāṃ pāvakaśchāsmi mēruḥ śikhariṇāmaham23
    meaning

    And of the Rudras Shañkara am I; Vittesha of the Yakshas and Râkshasas; and of the Vasus I am Pâvaka; Meru of high mountains am I.

  • verse 25
    पुरोधसां मुख्यं मां विद्धि पार्थ बृहस्पतिम्सेनानीनामहं स्कन्दः सरसामस्मि सागरः24

    purōdhasāṃ cha mukhyaṃ māṃ viddhi pārtha bṛhaspatimsēnānīnāmahaṃ skandaḥ sarasāmasmi sāgaraḥ24
    meaning

    And know Me, O Pârtha, of household priests the chief, Brihaspati: of generals I am Skanda; of lakes I am the ocean.

  • verse 26
    महर्षीणां भृगुरहं गिरामस्म्येकमक्षरम्यज्ञानां जपयज्ञोऽस्मि स्थावराणां हिमालयः25

    maharṣīṇāṃ bhṛgurahaṃ girāmasmyēkamakṣaramyajñānāṃ japayajñō'smi sthāvarāṇāṃ himālayaḥ25
    meaning

    Of the great Rishis Bhṛigu; of speech I am the one syllable; of sacrifices I am the sacrifice of silent repetitions; of immovable things the Himâlaya.

  • verse 27
    अश्वत्थः सर्ववृक्षाणां देवर्षीणां नारदःगन्धर्वाणां चित्ररथः सिद्धानां कपिलो मुनिः26

    aśvatthaḥ sarvavṛkṣāṇāṃ dēvarṣīṇāṃ cha nāradaḥgandharvāṇāṃ chitrarathaḥ siddhānāṃ kapilō muniḥ26
    meaning

    Asvattha of all tree; and of divine Rishis Nârada; of Gandharvas Chitraratha; of the perfected the Muni Kapila.

  • verse 28
    उच्चैःश्रवसमश्वानां विद्धि माममृतोद्भवम्ऐरावतं गजेन्द्राणां नराणां नराधिपम्27

    uchchaiḥśravasamaśvānāṃ viddhi māmamṛtōdbhavamairāvataṃ gajēndrāṇāṃ narāṇāṃ cha narādhipam27
    meaning

    Uchchaishravas of horses know me, nectar-born; Airâvata of lordly elephants, and of men the Monarch.

  • verse 29
    आयुधानामहं वज्रं धेनूनामस्मि कामधुक्प्रजनश्चास्मि कन्दर्पः सर्पाणामस्मि वासुकिः28

    āyudhānāmahaṃ vajraṃ dhēnūnāmasmi kāmadhukprajanaśchāsmi kandarpaḥ sarpāṇāmasmi vāsukiḥ28
    meaning

    Of weapons I am the thunderbolt; of cows I am Kâmadhuk; I am Kandarpa of the progenitors; of serpents Vâsuki am I.

  • verse 30
    अनन्तश्चास्मि नागानां वरुणो यादसामहम्पितॄणामर्यमा चास्मि यमः संयमतामहम्29

    anantaśchāsmi nāgānāṃ varuṇō yādasāmahampitṝṇāmaryamā chāsmi yamaḥ saṃyamatāmaham29
    meaning

    And I am Ananta of Nâgas, Varuna of sea-dwellers I; and of ancestors Aryaman; Yama of governors am I.

  • verse 31
    प्रह्लादश्चास्मि दैत्यानां कालः कलयतामहम्मृगाणां मृगेन्द्रोऽहं वैनतेयश्च पक्षिणाम्30

    prahlādaśchāsmi daityānāṃ kālaḥ kalayatāmahammṛgāṇāṃ cha mṛgēndrō'haṃ vainatēyaścha pakṣiṇām30
    meaning

    And I am Prahlâda of Daityas; of calculators Time am I; and of wild beasts I the imperial beast; and Vainateya of birds.

  • verse 32
    पवनः पवतामस्मि रामः शस्त्रभृतामहम्झषाणां मकरश्चास्मि स्रोतसामस्मि जाह्नवी31

    pavanaḥ pavatāmasmi rāmaḥ śastrabhṛtāmahamjhaṣāṇāṃ makaraśchāsmi srōtasāmasmi jāhnavī31
    meaning

    Among the purifiers I am the wind; among weapon-bearers I am Rama; among fish I am the makara; among rivers I am the Jahnavi.

  • verse 33
    सर्गाणामादिरन्तश्च मध्यं चैवाहमर्जुनअध्यात्मविद्या विद्यानां वादः प्रवदतामहम्32

    sargāṇāmādirantaścha madhyaṃ chaivāhamarjunaadhyātmavidyā vidyānāṃ vādaḥ pravadatāmaham32
    meaning

    Of creations the beginning and the ending, and also the middle am I, O Arjuna. Of sciences the science concerning the Self; the speech of orators I.

  • verse 34
    अक्षराणामकारोऽस्मि द्वन्द्वः सामासिकस्य अहमेवाक्षयः कालो धाताहं विश्वतोमुखः33

    akṣarāṇāmakārō'smi dvandvaḥ sāmāsikasya chaahamēvākṣayaḥ kālō dhātāhaṃ viśvatōmukhaḥ33
    meaning

    Of letters the letter A I am, and the duality of a compound; I also everlasting Time; I the Supporter, whose face turns everywhere.

  • verse 35
    मृत्युः सर्वहरश्चाहमुद्भवश्च भविष्यताम्कीर्तिः श्रीर्वाक्च नारीणां स्मृतिर्मेधा धृतिः क्षमा34

    mṛtyuḥ sarvaharaśchāhamudbhavaścha bhaviṣyatāmkīrtiḥ śrīrvākcha nārīṇāṃ smṛtirmēdhā dhṛtiḥ kṣamā34
    meaning

    And all-devouring Death am I, and the origin of all to come; and of feminine qualities, fame, prosperity, speech, memory, intelligence, constancy, forgiveness.

  • verse 36
    बृहत्साम तथा साम्नां गायत्री छन्दसामहम्मासानां मार्गशीर्षोऽहमृतूनां कुसुमाकरः35

    bṛhatsāma tathā sāmnāṃ gāyatrī Chandasāmahammāsānāṃ mārgaśīrṣō'hamṛtūnāṃ kusumākaraḥ35
    meaning

    Of hymns also Brihatsâman; Gâyatrî of metres am I; of months I am Mârgasîrsha; of seasons the flowery.

  • verse 37
    द्यूतं छलयतामस्मि तेजस्तेजस्विनामहम्जयोऽस्मि व्यवसायोऽस्मि सत्त्वं सत्त्ववतामहम्36

    dyūtaṃ Chalayatāmasmi tējastējasvināmahamjayō'smi vyavasāyō'smi sattvaṃ sattvavatāmaham36
    meaning

    I am the gambling of the cheat, and the splendour of splendid things I; I am victory, I am determination, and the truth of the truthful I.

  • verse 38
    वृष्णीनां वासुदेवोऽस्मि पाण्डवानां धनञ्जयःमुनीनामप्यहं व्यासः कवीनामुशना कविः37

    vṛṣṇīnāṃ vāsudēvō'smi pāṇḍavānāṃ dhanañjayaḥmunīnāmapyahaṃ vyāsaḥ kavīnāmuśanā kaviḥ37
    meaning

    Of the Vṛishnis Vâsudeva am I; of the Pândavas Dhananjaya; of the Sages also I am Vyâsa; of poets Ushanâ the Bard.

  • verse 39
    दण्डो दमयतामस्मि नीतिरस्मि जिगीषताम्मौनं चैवास्मि गुह्यानां ज्ञानं ज्ञानवतामहम्38

    daṇḍō damayatāmasmi nītirasmi jigīṣatāmmaunaṃ chaivāsmi guhyānāṃ jñānaṃ jñānavatāmaham38
    meaning

    Of rulers I am the sceptre; of those that seek victory I am statesmanship; and of secrets I am also silence; the knowledge of knowers am I.

  • verse 40
    यच्चापि सर्वभूतानां बीजं तदहमर्जुन तदस्ति विना यत्स्यान्मया भूतं चराचरम्39

    yachchāpi sarvabhūtānāṃ bījaṃ tadahamarjunana tadasti vinā yatsyānmayā bhūtaṃ charācharam39
    meaning

    And whatsoever is the seed of all beings, that am I, O Arjuna; nor is there aught, moving or unmoving, that may exist bereft of Me.

  • verse 41
    नान्तोऽस्ति मम दिव्यानां विभूतीनां परन्तपएष तूद्देशतः प्रोक्तो विभूतेर्विस्तरो मया40

    nāntō'sti mama divyānāṃ vibhūtīnāṃ parantapaēṣa tūddēśataḥ prōktō vibhūtērvistarō mayā40
    meaning

    There is no end of My divine powers, O Parantapa. What has been declared is illustrative of My infinite glory.

  • verse 42
    यद्यद्विभूतिमत्सत्त्वं श्रीमदूर्जितमेव वातत्तदेवावगच्छ त्वं मम तेजोंऽशसम्भवम्41

    yadyadvibhūtimatsattvaṃ śrīmadūrjitamēva tattadēvāvagachCha tvaṃ mama tējōṃ'śasambhavam41
    meaning

    Whatsoever is glorious, good, beautiful, and mighty, understand thou that to go forth from a fragment of My splendour.

  • verse 43
    अथवा बहुनैतेन किं ज्ञातेन तवार्जुनविष्टभ्याहमिदं कृत्स्नमेकांशेन स्थितो जगत्42

    athavā bahunaitēna kiṃ jñātēna tavārjunaviṣṭabhyāhamidaṃ kṛtsnamēkāṃśēna sthitō jagat42
    meaning

    But what is the knowledge of all these details to thee, O Arjuna? Having pervaded this whole universe with one fragment of Myself, I remain.

  • verse 44
    तत्सदिति श्रीमद्भगवद्गीतासूपनिषत्सु ब्रह्मविद्यायां योगशास्त्रेश्रीकृष्णार्जुनसंवादे विभूतियोगो नाम दशमोऽध्यायः10

    ōṃ tatsaditi śrīmadbhagavadgītāsūpaniṣatsu brahmavidyāyāṃ yōgaśāstrēśrīkṛṣṇārjunasaṃvādē vibhūtiyōgō nāma daśamō'dhyāyaḥ10
    meaning

    Colophon: Thus in the Bhagavad Gita Upanishads, Brahma-vidya, Yoga-shastra — the tenth chapter called Vibhuti Yoga ends.

Primary text from vignanam.org