Sri Gurugita Chapter 3

Gita

tap any word for its meaning

  • verse 1
    अथ तृतीयोऽध्यायः

    atha tṛtīyō'dhyāyaḥ
    meaning

    Section heading: Now begins the Third Chapter (of the Sri Guru Gita).

  • verse 2
    अथ काम्यजपस्थानं कथयामि वराननेसागरान्ते सरित्तीरे तीर्थे हरिहरालये236

    atha kāmyajapasthānaṃ kathayāmi varānanēsāgarāntē sarittīrē tīrthē hariharālayē236
    meaning

    Now I shall describe the places for kamya-japa, O beautiful-faced one: at the ocean-shore, on a river-bank, at a sacred ford, or in a temple of Hari and Hara.

  • verse 3
    शक्तिदेवालये गोष्ठे सर्वदेवालये शुभेवटस्य धात्र्या मूले वा मठे बृन्दावने तथा237

    śaktidēvālayē gōṣṭhē sarvadēvālayē śubhēvaṭasya dhātryā mūlē maṭhē bṛndāvanē tathā237
    meaning

    Siddhis are attained at a Shakti-temple, a cowshed, any auspicious divine shrine, at the root of a banyan or amalaka tree, in a monastery, or in Vrindavana.

  • verse 4
    पवित्रे निर्मले देशे नित्यानुष्ठानतोऽपि वानिर्वेदनेन मौनेन जपमेतत् समारभेत्238

    pavitrē nirmalē dēśē nityānuṣṭhānatō'pi nirvēdanēna maunēna japamētat samārabhēt238
    meaning

    In a pure, clean place, or in keeping with one's daily observance, one should begin this japa with detachment and silence.

  • verse 5
    जाप्येन जयमाप्नोति जपसिद्धिं फलं तथाहीनं कर्म त्यजेत्सर्वं गर्हितस्थानमेव 239

    jāpyēna jayamāpnōti japasiddhiṃ phalaṃ tathāhīnaṃ karma tyajētsarvaṃ garhitasthānamēva cha239
    meaning

    Through japa one attains victory and the perfection of japa along with its fruit; one must abandon all lowly actions and censurable places.

  • verse 6
    श्मशाने बिल्वमूले वा वटमूलान्तिके तथासिद्ध्यन्ति कानके मूले चूतवृक्षस्य सन्निधौ240

    śmaśānē bilvamūlē vaṭamūlāntikē tathāsiddhyanti kānakē mūlē chūtavṛkṣasya sannidhau240
    meaning

    Siddhis are attained at a cremation ground, at the root of a bilva tree, near a banyan root, at a golden champaka root, or near a mango tree.

  • verse 7
    पीतासनं मोहने तु ह्यसितं चाभिचारिकेज्ञेयं शुक्लं शान्त्यर्थं वश्ये रक्तं प्रकीर्तितम्241

    pītāsanaṃ mōhanē tu hyasitaṃ chābhichārikējñēyaṃ śuklaṃ cha śāntyarthaṃ vaśyē raktaṃ prakīrtitam241
    meaning

    A yellow seat is for enchantment, a dark seat for hostile rites, white is for peace-rites, and red is prescribed for subjugation.

  • verse 8
    जपं हीनासनं कुर्वन् हीनकर्मफलप्रदम्गुरुगीतां प्रयाणे वा सङ्ग्रामे रिपुसङ्कटे242

    japaṃ hīnāsanaṃ kurvan hīnakarmaphalapradamgurugītāṃ prayāṇē saṅgrāmē ripusaṅkaṭē242
    meaning

    Performing japa on a low or improper seat yields inferior results; reciting the Gurugita at the time of departure, battle, or danger from enemies —

  • verse 9
    जपन् जयमवाप्नोति मरणे मुक्तिदायिकासर्वकर्माणि सिद्ध्यन्ति गुरुपुत्रे संशयः243

    japan jayamavāpnōti maraṇē muktidāyikāsarvakarmāṇi siddhyanti guruputrē na saṃśayaḥ243
    meaning

    — one who chants it gains victory, and at the time of death it grants liberation; all actions succeed for the Guru's disciple, without doubt.

  • verse 10
    गुरुमन्त्रो मुखे यस्य तस्य सिद्ध्यन्ति नाऽन्यथादीक्षया सर्वकर्माणि सिद्ध्यन्ति गुरुपुत्रके244

    gurumantrō mukhē yasya tasya siddhyanti nā'nyathādīkṣayā sarvakarmāṇi siddhyanti guruputrakē244
    meaning

    In whose mouth the Guru's mantra dwells, for him alone do all things succeed — never otherwise; through initiation all actions are perfected in the Guru's disciple.

  • verse 11
    भवमूलविनाशाय चाष्टपाशनिवृत्तयेगुरुगीताम्भसि स्नानं तत्त्वज्ञः कुरुते सदा245

    bhavamūlavināśāya chāṣṭapāśanivṛttayēgurugītāmbhasi snānaṃ tattvajñaḥ kurutē sadā245
    meaning

    For the destruction of worldly existence at its root and for freedom from the eight fetters, the knower of truth ever bathes in the waters of the Gurugita.

  • verse 12
    एवं सद्गुरुः साक्षात् सदसद्ब्रह्मवित्तमःतस्य स्थानानि सर्वाणि पवित्राणि संशयः246

    sa ēvaṃ sadguruḥ sākṣāt sadasadbrahmavittamaḥtasya sthānāni sarvāṇi pavitrāṇi na saṃśayaḥ246
    meaning

    Such is the sadguru directly — the supreme knower of Brahman as both real and unreal; all places associated with him are undoubtedly sacred.

  • verse 13
    सर्वशुद्धः पवित्रोऽसौ स्वभावाद्यत्र तिष्ठतितत्र देवगणाः सर्वे क्षेत्रपीठे चरन्ति 247

    sarvaśuddhaḥ pavitrō'sau svabhāvādyatra tiṣṭhatitatra dēvagaṇāḥ sarvē kṣētrapīṭhē charanti cha247
    meaning

    Entirely pure by his very nature, wherever he abides, all the hosts of gods move about there at that sacred field.

  • verse 14
    आसनस्थाः शयाना वा गच्छन्तस्तिष्ठतोऽपि वाअश्वारूढा गजारूढाः सुषुप्ता जाग्रतोऽपि वा248

    āsanasthāḥ śayānā gachChantastiṣṭhatō'pi aśvārūḍhā gajārūḍhāḥ suṣuptā jāgratō'pi 248
    meaning

    Whether seated, lying down, walking or standing, riding a horse or elephant, in deep sleep or waking —

  • verse 15
    शुचिर्भूता ज्ञानवन्तो गुरुगीतां जपन्ति येतेषां दर्शनसंस्पर्शात् दिव्यज्ञानं प्रजायते249

    śuchirbhūtā jñānavantō gurugītāṃ japanti tēṣāṃ darśanasaṃsparśāt divyajñānaṃ prajāyatē249
    meaning

    — those who are pure and wise and chant the Gurugita in all these states: divine knowledge arises in those who see or touch them.

  • verse 16
    समुद्रे वै यथा तोयं क्षीरे क्षीरं जले जलम्भिन्ने कुम्भे यथाऽऽकाशं तथाऽऽत्मा परमात्मनि250

    samudrē vai yathā tōyaṃ kṣīrē kṣīraṃ jalē jalambhinnē kumbhē yathā''kāśaṃ tathā''tmā paramātmani250
    meaning

    Just as water merges in the ocean, milk in milk, water in water, and space in space when the pot is broken — so the individual self merges in the Supreme Self.

  • verse 17
    तथैव ज्ञानवान् जीवः परमात्मनि सर्वदाऐक्येन रमते ज्ञानी यत्र कुत्र दिवानिशम्251

    tathaiva jñānavān jīvaḥ paramātmani sarvadāaikyēna ramatē jñānī yatra kutra divāniśam251
    meaning

    Likewise the wise individual self rests always in union with the Supreme Self; the jnani revels in oneness wherever he may be, day and night.

  • verse 18
    एवंविधो महायुक्तः सर्वत्र वर्तते सदातस्मात्सर्वप्रकारेण गुरुभक्तिं समाचरेत्252

    ēvaṃvidhō mahāyuktaḥ sarvatra vartatē sadātasmātsarvaprakārēṇa gurubhaktiṃ samācharēt252
    meaning

    Such a great contemplative abides everywhere always; therefore one should practise devotion to the Guru in every possible way.

  • verse 19
    गुरुसन्तोषणादेव मुक्तो भवति पार्वतिअणिमादिषु भोक्तृत्वं कृपया देवि जायते253

    gurusantōṣaṇādēva muktō bhavati pārvatiaṇimādiṣu bhōktṛtvaṃ kṛpayā dēvi jāyatē253
    meaning

    By the Guru's satisfaction alone one becomes liberated, O Parvati; by his grace alone does enjoyment of the siddhis such as anima arise.

  • verse 20
    साम्येन रमते ज्ञानी दिवा वा यदि वा निशिएवंविधो महामौनी त्रैलोक्यसमतां व्रजेत्254

    sāmyēna ramatē jñānī divā yadi niśiēvaṃvidhō mahāmaunī trailōkyasamatāṃ vrajēt254
    meaning

    The wise one revels in equanimity day and night; such a great sage of silence attains equality with the three worlds.

  • verse 21
    अथ संसारिणः सर्वे गुरुगीता जपेन तुसर्वान् कामांस्तु भुञ्जन्ति त्रिसत्यं मम भाषितम्255

    atha saṃsāriṇaḥ sarvē gurugītā japēna tusarvān kāmāṃstu bhuñjanti trisatyaṃ mama bhāṣitam255
    meaning

    All householders who recite the Gurugita enjoy all their desires — this is my triple-true declaration.

  • verse 22
    सत्यं सत्यं पुनः सत्यं धर्मसारं मयोदितम्गुरुगीतासमं स्तोत्रं नास्ति तत्त्वं गुरोः परम्256

    satyaṃ satyaṃ punaḥ satyaṃ dharmasāraṃ mayōditamgurugītāsamaṃ stōtraṃ nāsti tattvaṃ gurōḥ param256
    meaning

    Truth, truth, and again truth — this essence of dharma I have declared: there is no hymn equal to the Gurugita, and no reality higher than the Guru.

  • verse 23
    गुरुर्देवो गुरुर्धर्मो गुरौ निष्ठा परं तपःगुरोः परतरं नास्ति त्रिवारं कथयामि ते257

    gururdēvō gururdharmō gurau niṣṭhā paraṃ tapaḥgurōḥ parataraṃ nāsti trivāraṃ kathayāmi 257
    meaning

    The Guru is God, the Guru is dharma, steadfastness in the Guru is supreme austerity; there is nothing higher than the Guru — this I declare three times.

  • verse 24
    धन्या माता पिता धन्यो गोत्रं धन्यं कुलोद्भवःधन्या वसुधा देवि यत्र स्याद्गुरुभक्तता258

    dhanyā mātā pitā dhanyō gōtraṃ dhanyaṃ kulōdbhavaḥdhanyā cha vasudhā dēvi yatra syādgurubhaktatā258
    meaning

    Blessed is the mother, blessed the father, blessed the lineage and the family, blessed is the earth, O Goddess, wherever devotion to the Guru exists.

  • verse 25
    आकल्पजन्म कोटीनां यज्ञव्रततपः क्रियाःताः सर्वाः सफला देवि गुरूसन्तोषमात्रतः259

    ākalpajanma kōṭīnāṃ yajñavratatapaḥ kriyāḥtāḥ sarvāḥ saphalā dēvi gurūsantōṣamātrataḥ259
    meaning

    Sacrifices, vows, and austerities performed through crores of births across all aeons — all those are fulfilled by the Guru's satisfaction alone, O Goddess.

  • verse 26
    शरीरमिन्द्रियं प्राणमर्थं स्वजनबन्धुतामातृकुलं पितृकुलं गुरुरेव संशयः260

    śarīramindriyaṃ prāṇamarthaṃ svajanabandhutāmātṛkulaṃ pitṛkulaṃ gururēva na saṃśayaḥ260
    meaning

    Body, senses, life-breath, wealth, kinship, bonds, the mother's line, the father's line — the Guru alone is all these, without doubt.

  • verse 27
    मन्दभाग्या ह्यशक्ताश्च ये जना नानुमन्वतेगुरुसेवासु विमुखाः पच्यन्ते नरकेऽशुचौ261

    mandabhāgyā hyaśaktāścha janā nānumanvatēgurusēvāsu vimukhāḥ pachyantē narakē'śuchau261
    meaning

    Those ill-fated and incapable persons who do not accept this, who turn away from service to the Guru, are scorched in the impure hell.

  • verse 28
    विद्या धनं बलं चैव तेषां भाग्यं निरर्थकम्येषां गुरूकृपा नास्ति अधो गच्छन्ति पार्वति262

    vidyā dhanaṃ balaṃ chaiva tēṣāṃ bhāgyaṃ nirarthakamyēṣāṃ gurūkṛpā nāsti adhō gachChanti pārvati262
    meaning

    Learning, wealth, and strength — all the fortune of those in whom the Guru's grace is absent becomes fruitless; they go downward, O Parvati.

  • verse 29
    ब्रह्मा विष्णुश्च रुद्रश्च देवाश्च पितृकिन्नराःसिद्धचारणयक्षाश्च अन्ये मुनयो जनाः263

    brahmā viṣṇuścha rudraścha dēvāścha pitṛkinnarāḥsiddhachāraṇayakṣāścha anyē cha munayō janāḥ263
    meaning

    Brahma, Vishnu, Rudra, the gods, the ancestors, the kinnaras —

  • verse 30
    गुरुभावः परं तीर्थमन्यतीर्थं निरर्थकम्सर्वतीर्थमयं देवि श्रीगुरोश्चरणाम्बुजम्264

    gurubhāvaḥ paraṃ tīrthamanyatīrthaṃ nirarthakamsarvatīrthamayaṃ dēvi śrīgurōścharaṇāmbujam264
    meaning

    — siddhas, charanas, yakshas, and other sages: all recognise the Guru-state as the supreme pilgrimage; the lotus-feet of the Guru, O Goddess, contain all pilgrimage-places.

  • verse 31
    कन्याभोगरता मन्दाः स्वकान्तायाः पराङ्मुखाःअतः परं मया देवि कथितं मम प्रिये265

    kanyābhōgaratā mandāḥ svakāntāyāḥ parāṅmukhāḥataḥ paraṃ mayā dēvi kathitaṃ na mama priyē265
    meaning

    Those who are addicted to the pleasure of women and turn away from their own consort — beyond this, O Goddess, nothing more has been spoken by me.

  • verse 32
    इदं रहस्यमस्पष्टं वक्तव्यं वराननेसुगोप्यं तवाग्रे तु ममात्मप्रीतये सति266

    idaṃ rahasyamaspaṣṭaṃ vaktavyaṃ cha varānanēsugōpyaṃ cha tavāgrē tu mamātmaprītayē sati266
    meaning

    This secret is not to be plainly stated, O beautiful-faced one; it is to be kept very secret even before you, since you are devoted to my soul's delight.

  • verse 33
    स्वामिमुख्यगणेशाद्यान् वैष्णवादींश्च पार्वति वक्तव्यं महामाये पादस्पर्शं कुरुष्व मे267

    svāmimukhyagaṇēśādyān vaiṣṇavādīṃścha pārvatina vaktavyaṃ mahāmāyē pādasparśaṃ kuruṣva 267
    meaning

    This must not be told to followers of Swami, Ganesha, or Vaishnavas, O great Goddess of illusion; do touch my feet.

  • verse 34
    अभक्ते वञ्चके धूर्ते पाषण्डे नास्तिकादिषुमनसाऽपि वक्तव्या गुरुगीता कदाचन268

    abhaktē vañchakē dhūrtē pāṣaṇḍē nāstikādiṣumanasā'pi na vaktavyā gurugītā kadāchana268
    meaning

    This Gurugita must never, even in the mind, be communicated to the faithless, the deceitful, the cunning, the heretic, or the atheist.

  • verse 35
    गुरवो बहवः सन्ति शिष्यवित्तापहारकाःतमेकं दुर्लभं मन्ये शिष्यहृत्तापहारकम्269

    guravō bahavaḥ santi śiṣyavittāpahārakāḥtamēkaṃ durlabhaṃ manyē śiṣyahṛttāpahārakam269
    meaning

    There are many gurus who plunder the disciple's wealth; I consider rare and singular the one who removes the burning grief from the disciple's heart.

  • verse 36
    चातुर्यवान् विवेकी अध्यात्मज्ञानवान् शुचिःमानसं निर्मलं यस्य गुरुत्वं तस्य शोभते270

    chāturyavān vivēkī cha adhyātmajñānavān śuchiḥmānasaṃ nirmalaṃ yasya gurutvaṃ tasya śōbhatē270
    meaning

    One who is clever and discerning, possessing knowledge of the Self, who is pure and whose mind is spotless — the quality of Guru-hood shines in him.

  • verse 37
    गुरवो निर्मलाः शान्ताः साधवो मितभाषिणःकामक्रोधविनिर्मुक्ताः सदाचाराः जितेन्द्रियाः271

    guravō nirmalāḥ śāntāḥ sādhavō mitabhāṣiṇaḥkāmakrōdhavinirmuktāḥ sadāchārāḥ jitēndriyāḥ271
    meaning

    Gurus who are pure, peaceful, virtuous, sparing of speech, free from desire and anger, of righteous conduct, and who have mastered their senses —

  • verse 38
    सूचकादिप्रभेदेन गुरवो बहुधा स्मृताःस्वयं सम्यक् परीक्ष्याथ तत्त्वनिष्ठं भजेत्सुधीः272

    sūchakādiprabhēdēna guravō bahudhā smṛtāḥsvayaṃ samyak parīkṣyātha tattvaniṣṭhaṃ bhajētsudhīḥ272
    meaning

    — gurus are known in many kinds, beginning with the suchaka; the wise one should examine carefully and then worship him who is steadfast in truth.

  • verse 39
    वर्णजालमिदं तद्वद्बाह्यशास्त्रं तु लौकिकम्यस्मिन् देवि समभ्यस्तं गुरुः सुचकः स्मृतः273

    varṇajālamidaṃ tadvadbāhyaśāstraṃ tu laukikamyasmin dēvi samabhyastaṃ sa guruḥ suchakaḥ smṛtaḥ273
    meaning

    The guru who teaches the web of letters and worldly external scripture in which one has practised is called the suchaka guru.

  • verse 40
    वर्णाश्रमोचितां विद्यां धर्माधर्मविधायिनीम्प्रवक्तारं गुरुं विद्धि वाचकं त्विति पार्वति274

    varṇāśramōchitāṃ vidyāṃ dharmādharmavidhāyinīmpravaktāraṃ guruṃ viddhi vāchakaṃ tviti pārvati274
    meaning

    Know as the vachaka guru, O Parvati, the one who teaches the learning proper to one's caste and order, setting forth what is dharmic and what is not.

  • verse 41
    पञ्चाक्षर्यादिमन्त्राणामुपदेष्टा तु पार्वति गुरुर्बोधको भूयादुभयोरयमुत्तमः275

    pañchākṣaryādimantrāṇāmupadēṣṭā tu pārvatisa gururbōdhakō bhūyādubhayōrayamuttamaḥ275
    meaning

    The one who initiates into five-syllable and similar mantras, O Parvati, is called the bodhaka guru; he is superior to the two preceding.

  • verse 42
    मोहमारणवश्यादितुच्छमन्त्रोपदेशिनम्निषिद्धगुरुरित्याहुः पण्डितास्तत्त्वदर्शिनः276

    mōhamāraṇavaśyādituchChamantrōpadēśinamniṣiddhagururityāhuḥ paṇḍitāstattvadarśinaḥ276
    meaning

    The one who teaches minor mantras for enchantment, killing, and subjugation — sages who see the truth call him the nishiddha (forbidden) guru.

  • verse 43
    अनित्यमिति निर्दिश्य संसारं सङ्कटालयम्वैराग्यपथदर्शी यः गुरुर्विहितः प्रिये277

    anityamiti nirdiśya saṃsāraṃ saṅkaṭālayamvairāgyapathadarśī yaḥ sa gururvihitaḥ priyē277
    meaning

    The one who shows the path of renunciation, pointing out the world as impermanent and a home of afflictions, is called the vihita guru, O beloved.

  • verse 44
    तत्त्वमस्यादिवाक्यानामुपदेष्टा तु पार्वतिकारणाख्यो गुरुः प्रोक्तो भवरोगनिवारकः278

    tattvamasyādivākyānāmupadēṣṭā tu pārvatikāraṇākhyō guruḥ prōktō bhavarōganivārakaḥ278
    meaning

    The one who initiates into the great Vedantic statements such as 'Tat tvam asi', O Parvati, is called the karana guru, who removes the disease of worldly existence.

  • verse 45
    सर्वसन्देहसन्दोहनिर्मूलनविचक्षणःजन्ममृत्युभयघ्नो यः गुरुः परमो मतः279

    sarvasandēhasandōhanirmūlanavichakṣaṇaḥjanmamṛtyubhayaghnō yaḥ sa guruḥ paramō mataḥ279
    meaning

    Skilled in uprooting every cluster of doubts, destroying the fear of birth and death — he is considered the supreme guru.

  • verse 46
    बहुजन्मकृतात् पुण्याल्लभ्यतेऽसौ महागुरुःलब्ध्वाऽमुं पुनर्याति शिष्यः संसारबन्धनम्280

    bahujanmakṛtāt puṇyāllabhyatē'sau mahāguruḥlabdhvā'muṃ na punaryāti śiṣyaḥ saṃsārabandhanam280
    meaning

    Such a great guru is obtained by merit accumulated over many births; having found him, the disciple is never again bound by worldly existence.

  • verse 47
    एवं बहुविधा लोके गुरवः सन्ति पार्वतितेषु सर्वप्रयत्नेन सेव्यो हि परमो गुरुः281

    ēvaṃ bahuvidhā lōkē guravaḥ santi pārvatitēṣu sarvaprayatnēna sēvyō hi paramō guruḥ281
    meaning

    Thus there are many kinds of gurus in the world, O Parvati; among them all, the supreme guru is to be served with every effort.

  • verse 48
    निषिद्धगुरुशिष्यस्तु दुष्टसङ्कल्पदूषितःब्रह्मप्रलयपर्यन्तं पुनर्याति मर्त्यताम्282

    niṣiddhaguruśiṣyastu duṣṭasaṅkalpadūṣitaḥbrahmapraḻayaparyantaṃ na punaryāti martyatām282
    meaning

    The disciple of a forbidden guru, tainted by evil intentions, does not return to human birth until the dissolution of Brahma's world.

  • verse 49
    एवं श्रुत्वा महादेवी महादेववचस्तथाअत्यन्तविह्वलमनाः शङ्करं परिपृच्छति283

    ēvaṃ śrutvā mahādēvī mahādēvavachastathāatyantavihvalamanāḥ śaṅkaraṃ paripṛchChati283
    meaning

    Having heard these words of the great god, the great goddess was extremely agitated in her mind and questioned Shankara.

  • verse 50
    पार्वत्युवाचनमस्ते देवदेवात्र श्रोतव्यं किञ्चिदस्ति मेश्रुत्वा त्वद्वाक्यमधुना भृशं स्याद्विह्वलं मनः284

    pārvatyuvāchanamastē dēvadēvātra śrōtavyaṃ kiñchidasti śrutvā tvadvākyamadhunā bhṛśaṃ syādvihvalaṃ manaḥ284
    meaning

    Parvati said: Salutations to you, O lord of the gods; there is something I wish to ask; hearing your words, my mind is greatly distressed.

  • verse 51
    स्वयं मूढा मृत्युभीताः सुकृताद्विरतिं गताःदैवान्निषिद्धगुरुगा यदि तेषां तु का गतिः285

    svayaṃ mūḍhā mṛtyubhītāḥ sukṛtādviratiṃ gatāḥdaivānniṣiddhagurugā yadi tēṣāṃ tu gatiḥ285
    meaning

    Those who are foolish by nature, fearful of death, turned away from meritorious deeds, and who by fate have gone to a forbidden guru — what is their recourse?

  • verse 52
    श्री महादेव उवाचशृणु तत्त्वमिदं देवि यदा स्याद्विरतो नरःतदाऽसावधिकारीति प्रोच्यते श्रुतिमस्तकैः286

    śrī mahādēva uvāchaśṛṇu tattvamidaṃ dēvi yadā syādviratō naraḥtadā'sāvadhikārīti prōchyatē śrutimastakaiḥ286
    meaning

    Sri Mahadeva said: Hear this truth, O Goddess — when a person becomes dispassionate, the Vedanta-summits declare him to be a qualified seeker.

  • verse 53
    अखण्डैकरसं ब्रह्म नित्यमुक्तं निरामयम्स्वस्मिन् सन्दर्शितं येन भवेदस्यं देशिकः287

    akhaṇḍaikarasaṃ brahma nityamuktaṃ nirāmayamsvasmin sandarśitaṃ yēna sa bhavēdasyaṃ dēśikaḥ287
    meaning

    The one by whom the undivided, ever-free, flawless Brahman of single essence has been directly revealed to oneself — he would be that person's teacher.

  • verse 54
    जलानां सागरो राजा यथा भवति पार्वतिगुरूणां तत्र सर्वेषां राजाऽयं परमो गुरुः288

    jalānāṃ sāgarō rājā yathā bhavati pārvatigurūṇāṃ tatra sarvēṣāṃ rājā'yaṃ paramō guruḥ288
    meaning

    Just as the ocean is the king among waters, O Parvati, so among all gurus this supreme guru is king.

  • verse 55
    मोहादिरहितः शान्तो नित्यतृप्तो निराश्रयःतृणीकृतब्रह्मविष्णुवैभवः परमो गुरुः289

    mōhādirahitaḥ śāntō nityatṛptō nirāśrayaḥtṛṇīkṛtabrahmaviṣṇuvaibhavaḥ paramō guruḥ289
    meaning

    Free from delusion, peaceful, ever-satisfied, without support, for whom the glories of Brahma and Vishnu are as straw — he is the supreme guru.

  • verse 56
    सर्वकालविदेशेषु स्वतन्त्रो निश्चलस्सुखीअखण्डैकरसास्वादतृप्तो हि परमो गुरुः290

    sarvakālavidēśēṣu svatantrō niśchalassukhīakhaṇḍaikarasāsvādatṛptō hi paramō guruḥ290
    meaning

    Independent at all times and places, motionless, happy, satisfied in the relish of the undivided single essence — he is indeed the supreme guru.

  • verse 57
    द्वैताद्वैतविनिर्मुक्तः स्वानुभूतिप्रकाशवान्अज्ञानान्धतमश्छेत्ता सर्वज्ञः परमो गुरुः291

    dvaitādvaitavinirmuktaḥ svānubhūtiprakāśavānajñānāndhatamaśChēttā sarvajñaḥ paramō guruḥ291
    meaning

    Free from duality and non-duality, shining with the light of his own experience, the dispeller of the darkness of ignorance, all-knowing — he is the supreme guru.

  • verse 58
    यस्य दर्शनमात्रेण मनसः स्यात् प्रसन्नतास्वयं भूयात् धृतिश्शान्तिः भवेत् परमो गुरुः292

    yasya darśanamātrēṇa manasaḥ syāt prasannatāsvayaṃ bhūyāt dhṛtiśśāntiḥ sa bhavēt paramō guruḥ292
    meaning

    Merely by whose sight the mind becomes serene, and peace and composure arise of themselves — he is the supreme guru.

  • verse 59
    सिद्धिजालं समालोक्य योगिनां मन्त्रवादिनाम्तुच्छाकारमनोवृत्तिः यस्यासौ परमो गुरुः293

    siddhijālaṃ samālōkya yōgināṃ mantravādināmtuchChākāramanōvṛttiḥ yasyāsau paramō guruḥ293
    meaning

    One whose mental mode regards as trivial the whole array of siddhis of yogis and mantra-masters — he is the supreme guru.

  • verse 60
    स्वशरीरं शवं पश्यन् तथा स्वात्मानमद्वयम्यः स्त्रीकनकमोहघ्नः भवेत् परमो गुरुः294

    svaśarīraṃ śavaṃ paśyan tathā svātmānamadvayamyaḥ strīkanakamōhaghnaḥ sa bhavēt paramō guruḥ294
    meaning

    One who sees his own body as a corpse and his own Self as non-dual, who destroys infatuation with women and gold — he is the supreme guru.

  • verse 61
    मौनी वाग्मीति तत्त्वज्ञो द्विधाऽभूच्छृणु पार्वति कश्चिन्मौनिनां लोभो लोकेऽस्मिन्भवति प्रिये295

    maunī vāgmīti tattvajñō dvidhā'bhūchChṛṇu pārvatina kaśchinmaunināṃ lōbhō lōkē'sminbhavati priyē295
    meaning

    The knower of truth, O Parvati, is of two kinds: the silent one and the eloquent one; the silent one has no greed in this world, O beloved.

  • verse 62
    वाग्मी तूत्कटसंसारसागरोत्तारणक्षमःयतोऽसौ संशयच्छेत्ता शास्त्रयुक्त्यनुभूतिभिः296

    vāgmī tūtkaṭasaṃsārasāgarōttāraṇakṣamaḥyatō'sau saṃśayachChēttā śāstrayuktyanubhūtibhiḥ296
    meaning

    The eloquent one alone is capable of ferrying across the mighty ocean of worldly existence, for he cuts doubts through scripture, reasoning, and direct experience.

  • verse 63
    गुरुनामजपाद्देवि बहुजन्मार्जितान्यपिपापानि विलयं यान्ति नास्ति सन्देहमण्वपि297

    gurunāmajapāddēvi bahujanmārjitānyapipāpāni vilayaṃ yānti nāsti sandēhamaṇvapi297
    meaning

    By repetition of the Guru's name, O Goddess, sins accumulated over many births dissolve — there is not the slightest doubt of this.

  • verse 64
    श्रीगुरोस्सदृशं दैवं श्रीगुरोसदृशः पितागुरुध्यानसमं कर्म नास्ति नास्ति महीतले298

    śrīgurōssadṛśaṃ daivaṃ śrīgurōsadṛśaḥ pitāgurudhyānasamaṃ karma nāsti nāsti mahītalē298
    meaning

    There is no deity equal to the blessed Guru, no father equal to the blessed Guru; there is no action in this world equal to meditation on the Guru.

  • verse 65
    कुलं धनं बलं शास्त्रं बान्धवास्सोदरा इमेमरणे नोपयुज्यन्ते गुरुरेको हि तारकः299

    kulaṃ dhanaṃ balaṃ śāstraṃ bāndhavāssōdarā imēmaraṇē nōpayujyantē gururēkō hi tārakaḥ299
    meaning

    Lineage, wealth, strength, scripture, and all kinsmen and brothers — none serve at the time of death; the Guru alone is the deliverer.

  • verse 66
    कुलमेव पवित्रं स्यात् सत्यं स्वगुरुसेवयातृप्ताः स्युस्सकला देवा ब्रह्माद्या गुरुतर्पणात्300

    kulamēva pavitraṃ syāt satyaṃ svagurusēvayātṛptāḥ syussakalā dēvā brahmādyā gurutarpaṇāt300
    meaning

    The lineage itself becomes truly purified through service to one's Guru; all the gods headed by Brahma are satisfied through offering to the Guru.

  • verse 67
    गुरुरेको हि जानाति स्वरूपं देवमव्ययम्तद्​ज्ञानं यत्प्रसादेन नान्यथा शास्त्रकोटिभिः301

    gururēkō hi jānāti svarūpaṃ dēvamavyayamtad​jñānaṃ yatprasādēna nānyathā śāstrakōṭibhiḥ301
    meaning

    The Guru alone knows the form of the imperishable divine Self; that knowledge arises only by his grace, never through crores of scriptures.

  • verse 68
    स्वरूपज्ञानशून्येन कृतमप्यकृतं भवेत्तपोजपादिकं देवि सकलं बालजल्पवत्302

    svarūpajñānaśūnyēna kṛtamapyakṛtaṃ bhavēttapōjapādikaṃ dēvi sakalaṃ bālajalpavat302
    meaning

    Whatever is done by one devoid of the knowledge of the Self becomes as if undone; all his austerity, japa, and so forth is like the babbling of a child.

  • verse 69
    शिवं केचिद्धरिं केचिद्विधिं केचित्तु केचनशक्तिं दैवमिति ज्ञात्वा विवदन्ति वृथा नराः303

    śivaṃ kēchiddhariṃ kēchidvidhiṃ kēchittu kēchanaśaktiṃ daivamiti jñātvā vivadanti vṛthā narāḥ303
    meaning

    Some call that divinity Shiva, some Hari, some Brahma, some Shakti — men vainly quarrel, knowing it only as 'deity'.

  • verse 70
    जानन्ति परं तत्त्वं गुरुदीक्षापराङ्मुखाःभ्रान्ताः पशुसमा ह्येते स्वपरिज्ञानवर्जिताः304

    na jānanti paraṃ tattvaṃ gurudīkṣāparāṅmukhāḥbhrāntāḥ paśusamā hyētē svaparijñānavarjitāḥ304
    meaning

    Those averse to the Guru's initiation do not know the supreme truth; deluded, like animals, they lack knowledge of self and other.

  • verse 71
    तस्मात्कैवल्यसिद्ध्यर्थं गुरुमेव भजेत्प्रियेगुरुं विना जानन्ति मूढास्तत्परमं पदम्305

    tasmātkaivalyasiddhyarthaṃ gurumēva bhajētpriyēguruṃ vinā na jānanti mūḍhāstatparamaṃ padam305
    meaning

    Therefore, for the attainment of liberation, one should worship the Guru alone, O beloved; without the Guru the foolish do not know that supreme abode.

  • verse 72
    भिद्यते हृदयग्रन्थिश्छिद्यन्ते सर्वसंशयाःक्षीयन्ते सर्वकर्माणि गुरोः करुणया शिवे306

    bhidyatē hṛdayagranthiśChidyantē sarvasaṃśayāḥkṣīyantē sarvakarmāṇi gurōḥ karuṇayā śivē306
    meaning

    The knot of the heart is severed, all doubts are cut asunder, all karmas are dissolved by the Guru's compassion, O auspicious one.

  • verse 73
    कृताया गुरुभक्तेस्तु वेदशास्त्रानुसारतःमुच्यते पातकाद्घोरात् गुरुभक्तो विशेषतः307

    kṛtāyā gurubhaktēstu vēdaśāstrānusārataḥmuchyatē pātakādghōrāt gurubhaktō viśēṣataḥ307
    meaning

    By devotion to the Guru practised in accordance with the Veda and scripture, the Guru's devotee is especially freed from terrible sin.

  • verse 74
    दुस्सङ्गं परित्यज्य पापकर्म परित्यजेत्चित्तचिह्नमिदं यस्य तस्य दीक्षा विधीयते308

    dussaṅgaṃ cha parityajya pāpakarma parityajētchittachihnamidaṃ yasya tasya dīkṣā vidhīyatē308
    meaning

    One who abandons bad company and sinful action, who bears such marks in the mind — for such a one initiation is prescribed.

  • verse 75
    चित्तत्यागनियुक्तश्च क्रोधगर्वविवर्जितःद्वैतभावपरित्यागी तस्य दीक्षा विधीयते309

    chittatyāganiyuktaścha krōdhagarvavivarjitaḥdvaitabhāvaparityāgī tasya dīkṣā vidhīyatē309
    meaning

    One engaged in renouncing mental constructs, free from anger and pride, who has abandoned the sense of duality — for such a one initiation is prescribed.

  • verse 76
    एतल्लक्षणयुक्तत्वं सर्वभूतहिते रतम्निर्मलं जीवितं यस्य तस्य दीक्षा विधीयते310

    ētallakṣaṇayuktatvaṃ sarvabhūtahitē ratamnirmalaṃ jīvitaṃ yasya tasya dīkṣā vidhīyatē310
    meaning

    One whose life is pure, endowed with the quality of working for the welfare of all beings, free from blemish — for such a one initiation is prescribed.

  • verse 77
    क्रियया चान्वितं पूर्वं दीक्षाजालं निरूपितम्मन्त्रदीक्षाभिधं साङ्गोपाङ्गं सर्वं शिवोदितम्311

    kriyayā chānvitaṃ pūrvaṃ dīkṣājālaṃ nirūpitammantradīkṣābhidhaṃ sāṅgōpāṅgaṃ sarvaṃ śivōditam311
    meaning

    What was formerly described as the network of initiation connected with action is called mantra-diksha; its whole body with auxiliaries has been declared by Shiva.

  • verse 78
    क्रियया स्याद्विरहितां गुरुसायुज्यदायिनीम्गुरुदीक्षां विना को वा गुरुत्वाचारपालकः312

    kriyayā syādvirahitāṃ gurusāyujyadāyinīmgurudīkṣāṃ vinā gurutvāchārapālakaḥ312
    meaning

    Guru-diksha, which grants union with the Guru and is free of ritual activity — without the Guru's initiation, who can uphold the Guru's discipline?

  • verse 79
    शक्तो चापि शक्तो वा दैशिकाङ्घ्रि समाश्रयेत्तस्य जन्मास्ति सफलं भोगमोक्षफलप्रदम्313

    śaktō na chāpi śaktō daiśikāṅghri samāśrayēttasya janmāsti saphalaṃ bhōgamōkṣaphalapradam313
    meaning

    Whether capable or incapable, one should take refuge at the feet of the teacher; that birth becomes fruitful, yielding the fruit of both enjoyment and liberation.

  • verse 80
    अत्यन्तचित्तपक्वस्य श्रद्धाभक्तियुतस्य प्रवक्तव्यमिदं देवि ममात्मप्रीतये सदा314

    atyantachittapakvasya śraddhābhaktiyutasya chapravaktavyamidaṃ dēvi mamātmaprītayē sadā314
    meaning

    This, O Goddess, is to be imparted to one whose mind is very ripe and who is endowed with faith and devotion, always for my soul's delight.

  • verse 81
    रहस्यं सर्वशास्त्रेषु गीताशास्त्रमिदं शिवेसम्यक्परीक्ष्य वक्तव्यं साधकस्य महात्मनः315

    rahasyaṃ sarvaśāstrēṣu gītāśāstramidaṃ śivēsamyakparīkṣya vaktavyaṃ sādhakasya mahātmanaḥ315
    meaning

    This scripture of the Gita is a secret among all scriptures, O auspicious one; after careful examination it should be imparted to a great-souled seeker.

  • verse 82
    सत्कर्मपरिपाकाच्च चित्तशुद्धिश्च धीमतःसाधकस्यैव वक्तव्या गुरुगीता प्रयत्नतः316

    satkarmaparipākāchcha chittaśuddhiścha dhīmataḥsādhakasyaiva vaktavyā gurugītā prayatnataḥ316
    meaning

    Through the ripening of good actions the wise seeker's mind becomes purified; the Gurugita should be imparted to the seeker with effort.

  • verse 83
    नास्तिकाय कृतघ्नाय दाम्भिकाय शठाय अभक्ताय विभक्ताय वाच्येयं कदाचन317

    nāstikāya kṛtaghnāya dāmbhikāya śaṭhāya chaabhaktāya vibhaktāya na vāchyēyaṃ kadāchana317
    meaning

    This must never be told to the atheist, the ungrateful, the hypocrite, the rogue, the unfaithful, or the divisive.

  • verse 84
    स्त्रीलोलुपाय मूर्खाय कामोपहतचेतसेनिन्दकाय वक्तव्या गुरुगीता स्वभावतः318

    strīlōlupāya mūrkhāya kāmōpahatachētasēnindakāya na vaktavyā gurugītā svabhāvataḥ318
    meaning

    It should not by its very nature be imparted to one addicted to women, a fool, one whose mind is overcome by desire, or a slanderer.

  • verse 85
    सर्वपापप्रशमनं सर्वोपद्रववारकम्जन्ममृत्युहरं देवि गीताशास्त्रमिदं शिवे319

    sarvapāpapraśamanaṃ sarvōpadravavārakamjanmamṛtyuharaṃ dēvi gītāśāstramidaṃ śivē319
    meaning

    This scripture of the Gita pacifies all sins, averts all afflictions, and removes fear of birth and death, O auspicious Goddess.

  • verse 86
    श्रुतिसारमिदं देवि सर्वमुक्तं समासतःनान्यथा सद्गतिः पुंसां विना गुरुपदं शिवे320

    śrutisāramidaṃ dēvi sarvamuktaṃ samāsataḥnānyathā sadgatiḥ puṃsāṃ vinā gurupadaṃ śivē320
    meaning

    This is the essence of the Vedas — all has been said in brief, O Goddess; without the Guru's feet there is no good journey for any person.

  • verse 87
    बहुजन्मकृतात्पापादयमर्थो रोचतेजन्मबन्धनिवृत्त्यर्थं गुरुमेव भजेत्सदा321

    bahujanmakṛtātpāpādayamarthō na rōchatējanmabandhanivṛttyarthaṃ gurumēva bhajētsadā321
    meaning

    Due to sins accumulated over many births this teaching does not please; one should always worship the Guru alone for freedom from the bonds of rebirth.

  • verse 88
    अहमेव जगत्सर्वमहमेव परं पदम्एतद्​ज्ञानं यतो भूयात्तं गुरुं प्रणमाम्यहम्322

    ahamēva jagatsarvamahamēva paraṃ padamētad​jñānaṃ yatō bhūyāttaṃ guruṃ praṇamāmyaham322
    meaning

    I alone am the entire universe, I alone am the supreme abode; I bow to that Guru by whose grace this knowledge arises.

  • verse 89
    अलं विकल्पैरहमेव केवलंमयि स्थितं विश्वमिदं चराचरम्इदं रहस्यं मम येन दर्शितं वन्दनीयो गुरुरेव केवलम्323

    alaṃ vikalpairahamēva kēvalaṃmayi sthitaṃ viśvamidaṃ charācharamidaṃ rahasyaṃ mama yēna darśitaṃsa vandanīyō gururēva kēvalam323
    meaning

    Enough with doubts — I alone am; in me rests this entire moving and unmoving universe; the one by whom this mystery has been shown to me — that Guru alone is to be revered.

  • verse 90
    यस्यान्तं नादिमध्यं हि करचरणं नामगोत्रं सूत्रम्नो जातिर्नैव वर्णो भवति पुरुषो नो नपुंसो स्त्री324

    yasyāntaṃ nādimadhyaṃ na hi karacharaṇaṃ nāmagōtraṃ na sūtram jātirnaiva varṇō na bhavati puruṣō napuṃsō na cha strī324
    meaning

    He who has neither end, origin, nor middle, neither hand nor foot, neither name nor lineage nor thread, no birth, no caste, no colour, neither male, neuter, nor female —

  • verse 91
    नाकारं नो विकारं हि जनिमरणं नास्ति पुण्यं पापम्नोऽतत्त्वं तत्त्वमेकं सहजसमरसं सद्गुरुं तं नमामि325

    nākāraṃ vikāraṃ na hi janimaraṇaṃ nāsti puṇyaṃ na pāpamnō'tattvaṃ tattvamēkaṃ sahajasamarasaṃ sadguruṃ taṃ namāmi325
    meaning

    — has neither form nor deformity, no birth or death, neither merit nor sin, nothing untrue, one single truth, naturally of one essence — to that sadguru I bow. [Phalashruti]

  • verse 92
    नित्याय सत्याय चिदात्मकायनव्याय भव्याय परात्परायशुद्धाय बुद्धाय निरञ्जनायनमोऽस्तु नित्यं गुरुशेखराय326

    nityāya satyāya chidātmakāyanavyāya bhavyāya parātparāyaśuddhāya buddhāya nirañjanāyanamō'stu nityaṃ guruśēkharāya326
    meaning

    Salutation always to Guru-shekhara who is eternal, true, of the nature of consciousness, ever-fresh, auspicious, supreme beyond the supreme, pure, awakened, stainless.

  • verse 93
    सच्चिदानन्दरूपाय व्यापिने परमात्मनेनमः श्रीगुरुनाथाय प्रकाशानन्दमूर्तये327

    sachchidānandarūpāya vyāpinē paramātmanēnamaḥ śrīgurunāthāya prakāśānandamūrtayē327
    meaning

    Salutation to the blessed Guru-natha of the nature of existence-consciousness-bliss, who pervades all as the Supreme Self, who is the embodiment of luminous bliss.

  • verse 94
    सत्यानन्दस्वरूपाय बोधैकसुखकारिणेनमो वेदान्तवेद्याय गुरवे बुद्धिसाक्षिणे328

    satyānandasvarūpāya bōdhaikasukhakāriṇēnamō vēdāntavēdyāya guravē buddhisākṣiṇē328
    meaning

    Salutation to the Guru of the nature of truth and bliss, who bestows the single happiness of knowledge, who is known through Vedanta, and who is the witness of the intellect.

  • verse 95
    नमस्ते नाथ भगवन् शिवाय गुरुरूपिणेविद्यावतारसंसिद्ध्यै स्वीकृतानेकविग्रह329

    namastē nātha bhagavan śivāya gururūpiṇēvidyāvatārasaṃsiddhyai svīkṛtānēkavigraha329
    meaning

    Salutation to you, O Lord, O Blessed One, O Shiva in the form of the Guru, who have assumed many forms for the accomplishment of the descent of knowledge.

  • verse 96
    नवाय नवरूपाय परमार्थैकरूपिणेसर्वाज्ञानतमोभेदभानवे चिद्घनाय ते330

    navāya navarūpāya paramārthaikarūpiṇēsarvājñānatamōbhēdabhānavē chidghanāya 330
    meaning

    To you who are ever-fresh, of ever-fresh form, of the nature of single supreme reality, who are the sun dispelling all darkness of ignorance, of the nature of solid consciousness.

  • verse 97
    स्वतन्त्राय दयाक्लुप्तविग्रहाय शिवात्मनेपरतन्त्राय भक्तानां भव्यानां भव्यरूपिणे331

    svatantrāya dayākluptavigrahāya śivātmanēparatantrāya bhaktānāṃ bhavyānāṃ bhavyarūpiṇē331
    meaning

    To you who are self-sovereign, whose form is shaped by compassion, of the nature of Shiva, who are dependent upon your devotees, of auspicious form for the auspicious.

  • verse 98
    विवेकिनां विवेकाय विमर्शाय विमर्शिनाम्प्रकाशिनां प्रकाशाय ज्ञानिनां ज्ञानरूपिणे332

    vivēkināṃ vivēkāya vimarśāya vimarśināmprakāśināṃ prakāśāya jñānināṃ jñānarūpiṇē332
    meaning

    To you who are discernment for the discerning, deliberation for the deliberative, light for the illumined, and gnosis for the wise.

  • verse 99
    पुरस्तात्पार्श्वयोः पृष्ठे नमस्कुर्यादुपर्यधःसदा मच्चित्तरूपेण विधेहि भवदासनम्333

    purastātpārśvayōḥ pṛṣṭhē namaskuryāduparyadhaḥsadā machchittarūpēṇa vidhēhi bhavadāsanam333
    meaning

    One should bow in front, on both sides, behind, above, and below; O Lord, establish yourself always in the form of my consciousness as the seat of your servant.

  • verse 100
    श्रीगुरुं परमानन्दं वन्दे ह्यानन्दविग्रहम्यस्य सन्निधिमात्रेण चिदानन्दाय ते मनः334

    śrīguruṃ paramānandaṃ vandē hyānandavigrahamyasya sannidhimātrēṇa chidānandāya manaḥ334
    meaning

    I salute the blessed Guru who is supreme bliss, the embodiment of bliss, by whose mere proximity the mind becomes blissful with consciousness.

  • verse 101
    नमोऽस्तु गुरवे तुभ्यं सहजानन्दरूपिणेयस्य वागमृतं हन्ति विषं संसारसञ्ज्ञकम्335

    namō'stu guravē tubhyaṃ sahajānandarūpiṇēyasya vāgamṛtaṃ hanti viṣaṃ saṃsārasañjñakam335
    meaning

    Salutation to you, O Guru of the nature of natural bliss, whose speech-nectar destroys the poison named worldly existence.

  • verse 102
    नानायुक्तोपदेशेन तारिता शिष्यसन्ततिःतत्कृपासारवेदेन गुरुचित्पदमच्युतम्336

    nānāyuktōpadēśēna tāritā śiṣyasantatiḥtatkṛpāsāravēdēna guruchitpadamachyutam336
    meaning

    The lineage of disciples has been carried across through various fitting instructions; through the essence of that grace, the Guru's state of consciousness is imperishable.

  • verse 103
    [पाठभेदः -अच्युताय नमस्तुभ्यं गुरवे परमात्मनेस्वारामोक्तपदेच्छूनां दत्तं येनाच्युतं पदम्]अच्युताय नमस्तुभ्यं गुरवे परमात्मनेसर्वतन्त्रस्वतन्त्राय चिद्घनानन्दमूर्तये337

    [pāṭhabhēdaḥ -achyutāya namastubhyaṃ guravē paramātmanēsvārāmōktapadēchChūnāṃ dattaṃ yēnāchyutaṃ padam]achyutāya namastubhyaṃ guravē paramātmanēsarvatantrasvatantrāya chidghanānandamūrtayē337
    meaning

    Salutation to you, O imperishable Guru, O supreme Self, who are wholly self-sovereign, who are the embodiment of solid consciousness and bliss.

  • verse 104
    नमोऽच्युताय गुरवेऽज्ञानध्वान्तैकभानवेशिष्यसन्मार्गपटवे कृपापीयूषसिन्धवे338

    namō'chyutāya guravē'jñānadhvāntaikabhānavēśiṣyasanmārgapaṭavē kṛpāpīyūṣasindhavē338
    meaning

    Salutation to the imperishable Guru, the sole sun dispelling the darkness of ignorance, skilled in guiding the disciple on the right path, an ocean of compassion-nectar.

  • verse 105
    ओमच्युताय गुरवे शिष्यसंसारसेतवेभक्तकार्यैकसिंहाय नमस्ते चित्सुखात्मने339

    ōmachyutāya guravē śiṣyasaṃsārasētavēbhaktakāryaikasiṃhāya namastē chitsukhātmanē339
    meaning

    Om, salutation to the imperishable Guru, the bridge for the disciple across worldly existence, a lion for the sole task of the devotee's welfare, of the nature of consciousness-happiness.

  • verse 106
    गुरुनामसमं दैवं पिता बान्धवाःगुरुनामसमः स्वामी नेदृशं परमं पदम्340

    gurunāmasamaṃ daivaṃ na pitā na cha bāndhavāḥgurunāmasamaḥ svāmī nēdṛśaṃ paramaṃ padam340
    meaning

    No deity equals the Guru's name, no father, no kinsman; no master equals the Guru's name; there is no such supreme abode.

  • verse 107
    एकाक्षरप्रदातारं यो गुरुं नैव मन्यतेश्वानयोनिशतं गत्वा चाण्डालेष्वपि जायते341

    ēkākṣarapradātāraṃ guruṃ naiva manyatēśvānayōniśataṃ gatvā chāṇḍālēṣvapi jāyatē341
    meaning

    One who does not honour as a guru the one who gave even a single syllable — having passed through a hundred births as a dog, he is born among outcastes.

  • verse 108
    गुरुत्यागाद्भवेन्मृत्युः मन्त्रत्यागाद्दरिद्रतागुरुमन्त्रपरित्यागी रौरवं नरकं व्रजेत्342

    gurutyāgādbhavēnmṛtyuḥ mantratyāgāddaridratāgurumantraparityāgī rauravaṃ narakaṃ vrajēt342
    meaning

    Abandonment of the Guru brings death; abandonment of the mantra brings poverty; one who abandons both Guru and mantra goes to the raurava hell.

  • verse 109
    शिवक्रोधाद्गुरुस्त्राता गुरुक्रोधाच्छिवो हितस्मात्सर्वप्रयत्नेन गुरोराज्ञां लङ्घयेत्343

    śivakrōdhādgurustrātā gurukrōdhāchChivō na hitasmātsarvaprayatnēna gurōrājñāṃ na laṅghayēt343
    meaning

    Shiva's anger the Guru protects from; from the Guru's anger Shiva does not protect; therefore one should never transgress the Guru's command by any effort.

  • verse 110
    संसारसागरसमुद्धरणैकमन्त्रंब्रह्मादिदेवमुनिपूजितसिद्धमन्त्रम्दारिद्र्यदुःखभवरोगविनाशमन्त्रंवन्दे महाभयहरं गुरुराजमन्त्रम्344

    saṃsārasāgarasamuddharaṇaikamantraṃbrahmādidēvamunipūjitasiddhamantramdāridryaduḥkhabhavarōgavināśamantraṃvandē mahābhayaharaṃ gururājamantram344
    meaning

    I salute the Guru-raja-mantra — the single mantra for uplifting from the ocean of worldly existence, perfected by Brahma, gods, and sages, destroying poverty, sorrow, worldly disease, and all great fears.

  • verse 111
    सप्तकोटिमहामन्त्राश्चित्तविभ्रमकारकाःएक एव महामन्त्रो गुरुरित्यक्षरद्वयम्345

    saptakōṭimahāmantrāśchittavibhramakārakāḥēka ēva mahāmantrō gururityakṣaradvayam345
    meaning

    Seven crores of great mantras cause confusion of mind; there is but one great mantra: the two syllables 'Gu-ru'.

  • verse 112
    एवमुक्त्वा महादेवः पार्वतीं पुनरब्रवीत्इदमेव परं तत्त्वं शृणु देवि सुखावहम्346

    ēvamuktvā mahādēvaḥ pārvatīṃ punarabravītidamēva paraṃ tattvaṃ śṛṇu dēvi sukhāvaham346
    meaning

    Having spoken thus, Mahadeva again addressed Parvati: 'This alone is the supreme truth; hear it, O Goddess — it brings happiness.'

  • verse 113
    गुरुतत्त्वमिदं देवि सर्वमुक्तं समासतःरहस्यमिदमव्यक्तं वदेद्यस्य कस्यचित्347

    gurutattvamidaṃ dēvi sarvamuktaṃ samāsataḥrahasyamidamavyaktaṃ na vadēdyasya kasyachit347
    meaning

    This truth of the Guru, O Goddess, has all been stated in brief; this secret is unmanifest — it must not be told to just anyone.

  • verse 114
    मृषा स्यादियं देवि मदुक्तिः सत्यरूपिणीगुरुगीतासमं स्तोत्रं नास्ति नास्ति महीतले348

    na mṛṣā syādiyaṃ dēvi maduktiḥ satyarūpiṇīgurugītāsamaṃ stōtraṃ nāsti nāsti mahītalē348
    meaning

    This word of mine is not false, O Goddess, it is of the nature of truth: truly, truly, there is no hymn equal to the Gurugita anywhere on earth.

  • verse 115
    गुरुगीतामिमां देवि भवदुःखविनाशिनीम्गुरुदीक्षाविहीनस्य पुरतो पठेत् क्वचित्349

    gurugītāmimāṃ dēvi bhavaduḥkhavināśinīmgurudīkṣāvihīnasya puratō na paṭhēt kvachit349
    meaning

    This Gurugita, O Goddess, which destroys the sorrows of worldly existence, must never be recited in the presence of one uninitiated by a guru.

  • verse 116
    रहस्यमत्यन्तरहस्यमेतन्न पापिना लभ्यमिदं महेश्वरिअनेकजन्मार्जितपुण्यपाकाद्गुरोस्तु तत्त्वं लभते मनुष्यः350

    rahasyamatyantarahasyamētanna pāpinā labhyamidaṃ mahēśvarianēkajanmārjitapuṇyapākādgurōstu tattvaṃ labhatē manuṣyaḥ350
    meaning

    This is a secret, an utmost secret, not obtainable by the sinner, O Maheshvari; a person attains the truth of the Guru only through the ripening of merit from many births.

  • verse 117
    यस्य प्रसादादहमेव सर्वंमय्येव सर्वं परिकल्पितं इत्थं विजानामि सदात्मरूपंतस्याङ्घ्रिपद्मं प्रणतोऽस्मि नित्यम्351

    yasya prasādādahamēva sarvaṃmayyēva sarvaṃ parikalpitaṃ chaitthaṃ vijānāmi sadātmarūpaṃtasyāṅghripadmaṃ praṇatō'smi nityam351
    meaning

    By whose grace I know that I alone am all, and all is imagined within me alone — thus knowing always my own Self-nature, I bow ever at his lotus-feet. [Phalashruti colophon]

  • verse 118
    अज्ञानतिमिरान्धस्य विषयाक्रान्तचेतसःज्ञानप्रभाप्रदानेन प्रसादं कुरु मे प्रभो352

    ajñānatimirāndhasya viṣayākrāntachētasaḥjñānaprabhāpradānēna prasādaṃ kuru prabhō352
    meaning

    O Lord, bestow grace upon me by granting the light of knowledge to one blind with the darkness of ignorance and whose mind is seized by sense-objects. [Disciple's prayer]

  • verse 119
    इति श्रीस्कन्दपुराणे उत्तरखण्डे उमामहेश्वर संवादे श्री गुरुगीता समाप्त

    iti śrīskandapurāṇē uttarakhaṇḍē umāmahēśvara saṃvādē śrī gurugītā samāpta
    meaning

    Colophon: Thus ends the Sri Guru Gita, from the Uttara Khanda of the Sri Skanda Purana, in the dialogue between Uma and Maheshvara.

  • verse 120
    मङ्गलंमङ्गलं गुरुदेवाय महनीयगुणात्मनेसर्वलोकशरण्याय साधुरूपाय मङ्गलम्

    maṅgaḻaṃmaṅgaḻaṃ gurudēvāya mahanīyaguṇātmanēsarvalōkaśaraṇyāya sādhurūpāya maṅgaḻam
    meaning

    Auspiciousness to Gurudeva who is of supremely noble qualities, who is the refuge of all worlds, who is of the form of the virtuous. [Mangalam]

Primary text from vignanam.org