Sri Durga Chandrakala Stuti

Durga

tap any word for its meaning

  • verse 1
    ध्यानम्उमाकान्ते रमाकान्ते एषामासी-न्मतिस्समानमामि दीक्षितेन्द्रां स्तान् नयषट्क-विशारदाम्

    dhyānamumākāntē ramākāntē ēṣāmāsī-nmatissamānamāmi dīkṣitēndrāṃ stān nayaṣaṭka-viśāradām
    meaning

    Dhyana (visualization): The composer meditates on the divine, praising one whose intellect stood equal before the consort of Uma (Shiva) and the consort of Rama (Vishnu). He bows to the Dikshitendra — the noble initiated one — who is expert in the sixfold path of wisdom and righteous conduct.

  • verse 2
    वेधोहरीश्वरस्तुत्यां विहर्त्रीं विन्ध्यभूधरेहरप्राणेश्वरीं वन्दे हन्त्रीं विबुधविद्विषाम्1

    vēdhōharīśvarastutyāṃ vihartrīṃ vindhyabhūdharēharaprāṇēśvarīṃ vandē hantrīṃ vibudhavidviṣām1
    meaning

    I salute the Goddess who is adored by Brahma, Vishnu and Shiva, who sports on the Vindhya mountain, who is the very life of Hara, and who destroys the enemies of the gods.

  • verse 3
    अभ्यर्थनेन सरसीरुहसम्भवस्यत्यक्त्वोदिता भगवदक्षिपिधानलीलाम्विश्वेश्वरी विपदपाकमने पुरस्तात्माता ममास्तु मधुकैटभयोर्निहन्त्री2

    abhyarthanēna sarasīruhasambhavasyatyaktvōditā bhagavadakṣipidhānalīlāmviśvēśvarī vipadapākamanē purastātmātā mamāstu madhukaiṭabhayōrnihantrī2
    meaning

    At the request of Brahma she arose, abandoning her sport of closing the eyes of the gods, as the Ishvari of the universe, to remove calamity; may that mother who slew Madhu and Kaitabha stand before me.

  • verse 4
    प्राङ्निर्जरेषु निहतैर्निजशक्तिलेशैःएकीभवद्भिरुदिताऽखिललोकगुप्त्यैसम्पन्नशस्त्रनिकरा तदायुधस्थैःमाता ममास्तु महिषान्तकरी पुरस्तात्3

    prāṅnirjarēṣu nihatairnijaśaktilēśaiḥēkībhavadbhiruditā'khilalōkaguptyaisampannaśastranikarā cha tadāyudhasthaiḥmātā mamāstu mahiṣāntakarī purastāt3
    meaning

    When the powers of the gods exhausted in battle merged into one—she arose to protect all the worlds, armed with the weapons of all the gods; may that slayer of Mahisha stand before me.

  • verse 5
    प्रालेयशैलतनया तनुकान्तिसम्पत्कोशोदिता कुवलयच्छविचारुदेहानारायणी नमदभीप्सितकल्पवल्लीसुप्रीतिमावहतु शुम्भनिशुम्भहन्त्री4

    prālēyaśailatanayā tanukāntisampatkōśōditā kuvalayachChavichārudēhānārāyaṇī namadabhīpsitakalpavallīsuprītimāvahatu śumbhaniśumbhahantrī4
    meaning

    The daughter of the snow-mountain, her body beautiful as the blue lotus just risen from the water, Narayani, the wish-granting creeper for those who bow—may the slayer of Shumbha and Nishumbha bring me delight.

  • verse 6
    विश्वेश्वरीति महिषान्तकरीति यस्याःनारायणीत्यपि नामभिरङ्कितानिसूक्तानि पङ्कजभुवा सुरर्षिभिश्चदृष्टानि पावकमुखैश्च शिवां भजे ताम्5

    viśvēśvarīti mahiṣāntakarīti yasyāḥnārāyaṇītyapi cha nāmabhiraṅkitānisūktāni paṅkajabhuvā cha surarṣibhiśchadṛṣṭāni pāvakamukhaiścha śivāṃ bhajē tām5
    meaning

    By the names Vishveshvari, Mahishamardini and Narayani—the hymns seen by Brahma and the divine seers and sung through Agni's mouth—I worship that auspicious one.

  • verse 7
    उत्पत्तिदैत्यहननस्तवनात्मकानिसंरक्षकाण्यखिलभूतहिताय यस्याःसूक्तान्यशेषनिगमान्तविदः पठन्तितां विश्वमातरमजस्रमभिष्टवीमि6

    utpattidaityahananastavanātmakānisaṃrakṣakāṇyakhilabhūtahitāya yasyāḥsūktānyaśēṣanigamāntavidaḥ paṭhantitāṃ viśvamātaramajasramabhiṣṭavīmi6
    meaning

    Her hymns of birth, slaying of demons and praise are the protectors of all beings; the knowers of the Vedas' end recite them—I worship that mother of the universe without ceasing.

  • verse 8
    ये वैप्रचित्तपुनरुत्थितशुम्भमुख्यैःदुर्भिक्षघोरसमयेन कारितासुआविष्कृतास्त्रिजगदार्तिषु रूपभेदाःतैरम्बिका समभिरक्षतु मां विपद्भ्यः7

    vaiprachittapunarutthitaśumbhamukhyaiḥdurbhikṣaghōrasamayēna cha kāritāsuāviṣkṛtāstrijagadārtiṣu rūpabhēdāḥtairambikā samabhirakṣatu māṃ vipadbhyaḥ7
    meaning

    She who has revealed various forms when the worlds were afflicted by Prachitta, the risen Shumbha and others, terrible famine and other calamities—may Ambika protect me from dangers.

  • verse 9
    सूक्तं यदीयमरविन्दभवादि दृष्टंआवर्त्य देव्यनुपदं सुरथः समाधिःद्वावप्यवापतुरभीष्टमनन्यलभ्यंतामादिदेवतरुणीं प्रणमामि मूर्ध्ना8

    sūktaṃ yadīyamaravindabhavādi dṛṣṭaṃāvartya dēvyanupadaṃ surathaḥ samādhiḥdvāvapyavāpaturabhīṣṭamananyalabhyaṃtāmādidēvataruṇīṃ praṇamāmi mūrdhnā8
    meaning

    The hymn seen by Brahma and others, which Suratha and Samadhi recited in turn verse by verse, through whose grace both of them attained incomparably the desired objects—I bow at the feet of that primeval divine maiden.

  • verse 10
    माहिष्मतीतनुभवं रुरुं हन्तुंआविष्कृतैर्निजरसादवतारभेदैःअष्टादशाहतनवाहतकोटिसङ्ख्यैःअम्बा सदा समभिरक्षतु मां विपद्भ्यः9

    māhiṣmatītanubhavaṃ cha ruruṃ cha hantuṃāviṣkṛtairnijarasādavatārabhēdaiḥaṣṭādaśāhatanavāhatakōṭisaṅkhyaiḥambā sadā samabhirakṣatu māṃ vipadbhyaḥ9
    meaning

    She who revealed her various incarnation-forms to slay the demon Ruru born of Mahishmati and to destroy ninety-eight and nine-hundred crore (demons)—may Amba always protect me from dangers.

  • verse 11
    एतच्चरित्रमखिलं लिखितं हि यस्याःसम्पूजितं सदन एव निवेशितं वादुर्गं तारयति दुस्तरमप्यशेषंश्रेयः प्रयच्छति सर्वमुमां भजे ताम्10

    ētachcharitramakhilaṃ likhitaṃ hi yasyāḥsampūjitaṃ sadana ēva nivēśitaṃ durgaṃ cha tārayati dustaramapyaśēṣaṃśrēyaḥ prayachChati cha sarvamumāṃ bhajē tām10
    meaning

    This whose entire story, written or installed in a home and worshipped, ferries across all difficulties however impassable and bestows all prosperity—I worship that Uma.

  • verse 12
    यत्पूजनस्तुतिनमस्कृतिभिर्भवन्तिप्रीताः पितामहरमेशहरास्त्रयोऽपितेषामपि स्वकगुणैर्ददती वपूंषितामीश्वरस्य तरुणीं शरणं प्रपद्ये11

    yatpūjanastutinamaskṛtibhirbhavantiprītāḥ pitāmaharamēśaharāstrayō'pitēṣāmapi svakaguṇairdadatī vapūṃṣitāmīśvarasya taruṇīṃ śaraṇaṃ prapadyē11
    meaning

    Through whose worship, praise and salutation even the three—Brahma, Vishnu and Shiva—are pleased and bestow bodies endowed with their own qualities—that young consort of the Lord I take as refuge.

  • verse 13
    कान्तारमध्यदृढलग्नतयाऽवसन्नाःमग्नाश्च वारिधिजले रिपुभिश्च रुद्धाःयस्याः प्रपद्य चरणौ विपदस्तरन्तिसा मे सदाऽस्तु हृदि सर्वजगत्सवित्री12

    kāntāramadhyadṛḍhalagnatayā'vasannāḥmagnāścha vāridhijalē ripubhiścha ruddhāḥyasyāḥ prapadya charaṇau vipadastaranti sadā'stu hṛdi sarvajagatsavitrī12
    meaning

    Those who, exhausted and sunk in the water of the ocean, or hemmed in by enemies, take refuge at her feet cross over all dangers—may that giver of life to all the worlds always dwell in my heart.

  • verse 14
    बन्धे वधे महति मृत्युभये प्रसक्तेवित्तक्षये विविधे महोपतापेयत्पादपूजनमिह प्रतिकारमाहुःसा मे समस्तजननी शरणं भवानी13

    bandhē vadhē mahati mṛtyubhayē prasaktēvittakṣayē cha vividhē ya mahōpatāpēyatpādapūjanamiha pratikāramāhuḥ samastajananī śaraṇaṃ bhavānī13
    meaning

    When great bondage, violent death, when loss of wealth, various great afflictions—those who perform worship at her feet here are declared as the remedy—may that mother of all, Bhavani, be my refuge.

  • verse 15
    बाणासुरप्रहितपन्नगबन्धमोक्षःतद्बाहुदर्पदलनादुषया योगःप्राद्युम्निना द्रुतमलभ्यत यत्प्रसादात्सा मे शिवा सकलमप्यशुभं क्षिणोतु14

    bāṇāsuraprahitapannagabandhamōkṣaḥtadbāhudarpadalanāduṣayā cha yōgaḥprādyumninā drutamalabhyata yatprasādāt śivā sakalamapyaśubhaṃ kṣiṇōtu14
    meaning

    Pradyumna quickly obtained freedom from the serpent-bond shot by Banasura and the destruction of Bana's pride and union with Usha—through whose grace; may that auspicious one destroy all my inauspiciousness.

  • verse 16
    पापः पुलस्त्यतनयः पुनरुत्थितो मांअद्यापि हर्तुमयमागत इत्युदीतम्यत्सेवनेन भयमिन्दिरयाऽवधूतंतामादिदेवतरुणीं शरणं गतोऽस्मि15

    pāpaḥ pulastyatanayaḥ punarutthitō māṃadyāpi hartumayamāgata ityudītamyatsēvanēna bhayamindirayā'vadhūtaṃtāmādidēvataruṇīṃ śaraṇaṃ gatō'smi15
    meaning

    The sinful son of Pulastya (Ravana), risen again, 'even today this one has come to take me'—when Indira (Sita) spoke thus, the fear was dispelled by worshipping her—to that primeval divine maiden I have taken refuge.

  • verse 17
    यद्ध्यानजं सुखमवाप्यमनन्तपुण्यैःसाक्षात्तमच्युत परिग्रहमाश्ववापुःगोपाङ्गनाः किल यदर्चनपुण्यमात्राःसा मे सदा भगवती भवतु प्रसन्ना16

    yaddhyānajaṃ sukhamavāpyamanantapuṇyaiḥsākṣāttamachyuta parigrahamāśvavāpuḥgōpāṅganāḥ kila yadarchanapuṇyamātrāḥ sadā bhagavatī bhavatu prasannā16
    meaning

    The gopis, merely by the merit of worshipping her, attained as body the very Achyuta whose bliss is gained only through endless merit—may that Bhagavati always be gracious to me.

  • verse 18
    रात्रिं प्रपद्य इति मन्त्रविदः प्रपन्नान्उद्बोध्य मृत्युवधिमन्यफलैः प्रलोभ्यबुद्ध्वा तद्विमुखतां प्रतनं नयन्तींआकाशमादिजननीं जगतां भजे ताम्17

    rātriṃ prapadya iti mantravidaḥ prapannānudbōdhya mṛtyuvadhimanyaphalaiḥ pralōbhyabuddhvā cha tadvimukhatāṃ pratanaṃ nayantīṃākāśamādijananīṃ jagatāṃ bhajē tām17
    meaning

    She who awakens those who take refuge in night-wisdom, lures them with fruits other than death-giving liberation, and knowing their aversion leads them to Brahma—I worship that primeval mother of the worlds.

  • verse 19
    देशकालेषु दुष्टेषु दुर्गाचन्द्रकलास्तुतिःसन्ध्ययोरनुसन्धेया सर्वापद्विनिवृत्तये18

    dēśakālēṣu duṣṭēṣu durgāchandrakalāstutiḥsandhyayōranusandhēyā sarvāpadvinivṛttayē18
    meaning

    (Phalashruti) This Durga-chandrakala-stuti should be meditated upon at both twilights in troubled times and places—it removes all calamities.

  • verse 20
    इति श्रीमदपय्यदीक्षितविरचिता दुर्गाचन्द्रकलास्तुतिः

    iti śrīmadapayyadīkṣitavirachitā durgāchandrakaḻāstutiḥ
    meaning

    (Colophon) Thus ends the Durga-chandrakala-stuti composed by Sri Appayya Dikshita.

Primary text from vignanam.org