Sree Durga Nakshatra Malika Stuti
Durga
tap any word for its meaning
- verse 1विराटनगरं रम्यं गच्छमानो युधिष्ठिरः ।अस्तुवन्मनसा देवीं दुर्गां त्रिभुवनेश्वरीम् ॥ 1 ॥virāṭanagaraṃ ramyaṃ gachChamānō yudhiṣṭhiraḥ ।astuvanmanasā dēvīṃ durgāṃ tribhuvanēśvarīm ॥ 1 ॥meaning
As Yudhishthira was going toward the city of Virata, he praised the goddess Durga, the ruler of the three worlds, mentally.
- verse 2यशोदागर्भसम्भूतां नारायणवरप्रियाम् ।नन्दगोपकुलेजातां मङ्गल्यां कुलवर्धनीम् ॥ 2 ॥yaśōdāgarbhasambhūtāṃ nārāyaṇavarapriyām ।nandagōpakulējātāṃ maṅgaḻyāṃ kulavardhanīm ॥ 2 ॥meaning
Born from the womb of Yashoda, beloved of one blessed by Narayana, born into the Nanda Gopa's family, auspicious one, enhancer of the clan,
- verse 3कंसविद्रावणकरीं असुराणां क्षयङ्करीम् ।शिलातटविनिक्षिप्तां आकाशं प्रतिगामिनीम् ॥ 3 ॥kaṃsavidrāvaṇakarīṃ asurāṇāṃ kṣayaṅkarīm ।śilātaṭavinikṣiptāṃ ākāśaṃ pratigāminīm ॥ 3 ॥meaning
who drove out Kamsa, who brings destruction to demons, who was dashed on the rock and then rose into the sky,
- verse 4वासुदेवस्य भगिनीं दिव्यमाल्य विभूषिताम् ।दिव्याम्बरधरां देवीं खड्गखेटकधारिणीम् ॥ 4 ॥vāsudēvasya bhaginīṃ divyamālya vibhūṣitām ।divyāmbaradharāṃ dēvīṃ khaḍgakhēṭakadhāriṇīm ॥ 4 ॥meaning
sister of Vasudeva, adorned with divine garlands and ornaments, dressed in divine garments, bearing sword and shield,
- verse 5भारावतरणे पुण्ये ये स्मरन्ति सदाशिवाम् ।तान्वै तारयते पापात् पङ्केगामिव दुर्बलाम् ॥ 5 ॥bhārāvataraṇē puṇyē yē smaranti sadāśivām ।tānvai tārayatē pāpāt paṅkēgāmiva durbalām ॥ 5 ॥meaning
those who always remember her at the holy task of removing the world's burden — she ferries them across sin as one rescues a weak cow from the mud.
- verse 6स्तोतुं प्रचक्रमे भूयो विविधैः स्तोत्रसम्भवैः ।आमन्त्र्य दर्शनाकाङ्क्षी राजा देवीं सहानुजः ॥ 6 ॥stōtuṃ prachakramē bhūyō vividhaiḥ stōtrasambhavaiḥ ।āmantrya darśanākāṅkṣī rājā dēvīṃ sahānujaḥ ॥ 6 ॥meaning
Desiring her vision, the king began again to praise her with various hymns, having invoked her together with his brothers.
- verse 7नमोऽस्तु वरदे कृष्णे कुमारि ब्रह्मचारिणि ।बालार्क सदृशाकारे पूर्णचन्द्रनिभानने ॥ 7 ॥namō'stu varadē kṛṣṇē kumāri brahmachāriṇi ।bālārka sadṛśākārē pūrṇachandranibhānanē ॥ 7 ॥meaning
Salutation to you, O giver of boons, O Krishna, O kumari, O brahmacharini, O one resembling the rising sun, with a face bright as the full moon.
- verse 8चतुर्भुजे चतुर्वक्त्रे पीनश्रोणिपयोधरे ।मयूरपिञ्छवलये केयूराङ्गदधारिणि ॥ 8 ॥chaturbhujē chaturvaktrē pīnaśrōṇipayōdharē ।mayūrapiñChavalayē kēyūrāṅgadadhāriṇi ॥ 8 ॥meaning
Four-armed, four-faced, with full hips and breasts, wearing a garland of peacock feathers, bearing armlets and bracelets,
- verse 9भासि देवि यदा पद्मा नारायणपरिग्रहः ।स्वरूपं ब्रह्मचर्यं च विशदं तव खेचरि ॥ 9 ॥bhāsi dēvi yadā padmā nārāyaṇaparigrahaḥ ।svarūpaṃ brahmacharyaṃ cha viśadaṃ tava khēchari ॥ 9 ॥meaning
you shine as Padma, the consort of Narayana; your nature as brahmacharya is clearly revealed, O sky-traveller.
- verse 10कृष्णच्छविसमा कृष्णा सङ्कर्षणसमानना ।बिभ्रती विपुलौ बाहू शक्रध्वजसमुच्छ्रयौ ॥ 10 ॥kṛṣṇachChavisamā kṛṣṇā saṅkarṣaṇasamānanā ।bibhratī vipulau bāhū śakradhvajasamuchChrayau ॥ 10 ॥meaning
Dark as Krishna, equal in face to Sankarshana, bearing two vast arms as tall as Indra's banner,
- verse 11पात्री च पङ्कजी कण्ठी स्त्री विशुद्धा च या भुवि ।पाशं धनुर्महाचक्रं विविधान्यायुधानि च ॥ 11 ॥pātrī cha paṅkajī kaṇṭhī strī viśuddhā cha yā bhuvi ।pāśaṃ dhanurmahāchakraṃ vividhānyāyudhāni cha ॥ 11 ॥meaning
holding a vessel, a lotus, with a splendid neck, a pure woman on earth, bearing noose, bow, great discus, and various weapons —
- verse 12कुण्डलाभ्यां सुपूर्णाभ्यां कर्णाभ्यां च विभूषिता ।चन्द्रविस्पार्धिना देवि मुखेन त्वं विराजसे ॥ 12 ॥kuṇḍalābhyāṃ supūrṇābhyāṃ karṇābhyāṃ cha vibhūṣitā ।chandravispārdhinā dēvi mukhēna tvaṃ virājasē ॥ 12 ॥meaning
adorned with two perfectly filled earrings, O goddess you shine with a face that rivals the moon.
- verse 13मुकुटेन विचित्रेण केशबन्धेन शोभिना ।भुजङ्गाऽभोगवासेन श्रोणिसूत्रेण राजता ॥ 13 ॥mukuṭēna vichitrēṇa kēśabandhēna śōbhinā ।bhujaṅgā'bhōgavāsēna śrōṇisūtrēṇa rājatā ॥ 13 ॥meaning
Radiant with a wonderful crown, beautiful hair-binding, resting on a serpent's coiled body, with a girdle at your hips,
- verse 14भ्राजसे चावबद्धेन भोगेनेवेह मन्दरः ।ध्वजेन शिखिपिञ्छानां उच्छ्रितेन विराजसे ॥ 14 ॥bhrājasē chāvabaddhēna bhōgēnēvēha mandaraḥ ।dhvajēna śikhipiñChānāṃ uchChritēna virājasē ॥ 14 ॥meaning
you are resplendent like Mount Mandara wrapped in its great serpent, gleaming with the high-raised banner of peacock feathers.
- verse 15कौमारं व्रतमास्थाय त्रिदिवं पावितं त्वया ।तेन त्वं स्तूयसे देवि त्रिदशैः पूज्यसेऽपि च ॥ 15 ॥kaumāraṃ vratamāsthāya tridivaṃ pāvitaṃ tvayā ।tēna tvaṃ stūyasē dēvi tridaśaiḥ pūjyasē'pi cha ॥ 15 ॥meaning
By taking up the Kumara vow of celibacy, you purified the three heavens; therefore the gods praise and worship you, O Goddess.
- verse 16त्रैलोक्य रक्षणार्थाय महिषासुरनाशिनि ।प्रसन्ना मे सुरश्रेष्ठे दयां कुरु शिवा भव ॥ 16 ॥trailōkya rakṣaṇārthāya mahiṣāsuranāśini ।prasannā mē suraśrēṣṭhē dayāṃ kuru śivā bhava ॥ 16 ॥meaning
O destroyer of Mahishasura, for the protection of the three worlds — be pleased with me, O best of gods; show compassion; be gracious.
- verse 17जया त्वं विजया चैव सङ्ग्रामे च जयप्रदा ।ममाऽपि विजयं देहि वरदा त्वं च साम्प्रतम् ॥ 17 ॥jayā tvaṃ vijayā chaiva saṅgrāmē cha jayapradā ।mamā'pi vijayaṃ dēhi varadā tvaṃ cha sāmpratam ॥ 17 ॥meaning
You are Jaya, you are Vijaya, and in battle you grant victory; grant victory to me too now, O giver of boons.
- verse 18विन्ध्ये चैव नगश्रेष्टे तव स्थानं हि शाश्वतम् ।कालि कालि महाकालि सीधुमांस पशुप्रिये ॥ 18 ॥vindhyē chaiva nagaśrēṣṭē tava sthānaṃ hi śāśvatam ।kāḻi kāḻi mahākāḻi sīdhumāṃsa paśupriyē ॥ 18 ॥meaning
In the best of mountains, the Vindhya, is your eternal abode — O Kali, Kali, Mahakali, O lover of wine, meat, and sacrificial animals!
- verse 19कृतानुयात्रा भूतैस्त्वं वरदा कामचारिणि ।भारावतारे ये च त्वां संस्मरिष्यन्ति मानवाः ॥ 19 ॥kṛtānuyātrā bhūtaistvaṃ varadā kāmachāriṇi ।bhārāvatārē yē cha tvāṃ saṃsmariṣyanti mānavāḥ ॥ 19 ॥meaning
Accompanied by hosts of spirits, O free-ranging giver of boons, those humans who will remember you at the time of the world's burdening —
- verse 20प्रणमन्ति च ये त्वां हि प्रभाते तु नरा भुवि ।न तेषां दुर्लभं किञ्चित् पुत्रतो धनतोऽपि वा ॥ 20 ॥praṇamanti cha yē tvāṃ hi prabhātē tu narā bhuvi ।na tēṣāṃ durlabhaṃ kiñchit putratō dhanatō'pi vā ॥ 20 ॥meaning
and those men on earth who bow to you at dawn — for them nothing is hard to obtain, whether sons or wealth.
- verse 21दुर्गात्तारयसे दुर्गे तत्वं दुर्गा स्मृता जनैः ।कान्तारेष्ववपन्नानां मग्नानां च महार्णवे ॥ 21 ॥(दस्युभिर्वा निरुद्धानां त्वं गतिः परमा नृणाम)durgāttārayasē durgē tatvaṃ durgā smṛtā janaiḥ ।kāntārēṣvavapannānāṃ magnānāṃ cha mahārṇavē ॥ 21 ॥(dasyubhirvā niruddhānāṃ tvaṃ gatiḥ paramā nṛṇāma)meaning
You save from Durga (hardship), O Durga — that is why you are called Durga by the people; those who are lost in forests or drowning in the great ocean —
- verse 22जलप्रतरणे चैव कान्तारेष्वटवीषु च ।ये स्मरन्ति महादेवीं न च सीदन्ति ते नराः ॥ 22 ॥jalaprataraṇē chaiva kāntārēṣvaṭavīṣu cha ।yē smaranti mahādēvīṃ na cha sīdanti tē narāḥ ॥ 22 ॥meaning
those crossing water and those wandering in forests and wilderness — those who remember the great goddess do not perish.
- verse 23त्वं कीर्तिः श्रीर्धृतिः सिद्धिः ह्रीर्विद्या सन्ततिर्मतिः ।सन्ध्या रात्रिः प्रभा निद्रा ज्योत्स्ना कान्तिः क्षमा दया ॥ 23 ॥tvaṃ kīrtiḥ śrīrdhṛtiḥ siddhiḥ hrīrvidyā santatirmatiḥ ।sandhyā rātriḥ prabhā nidrā jyōtsnā kāntiḥ kṣamā dayā ॥ 23 ॥meaning
You are glory, prosperity, fortitude, success, modesty, knowledge, progeny, and wisdom; you are twilight, night, radiance, sleep, moonlight, beauty, and affection.
- verse 24नृणां च बन्धनं मोहं पुत्रनाशं धनक्षयम् ।व्याधिं मृत्युं भयं चैव पूजिता नाशयिष्यसि ॥ 24 ॥nṛṇāṃ cha bandhanaṃ mōhaṃ putranāśaṃ dhanakṣayam ।vyādhiṃ mṛtyuṃ bhayaṃ chaiva pūjitā nāśayiṣyasi ॥ 24 ॥meaning
The bondage, delusion, loss of sons, destruction of wealth, disease, death, and fear of men — when worshipped, you will destroy all these.
- verse 25सोऽहं राज्यात्परिभ्रष्टः शरणं त्वां प्रपन्नवान् ।प्रणतश्च यथा मूर्ध्ना तव देवि सुरेश्वरि ॥ 25 ॥sō'haṃ rājyātparibhraṣṭaḥ śaraṇaṃ tvāṃ prapannavān ।praṇataścha yathā mūrdhnā tava dēvi surēśvari ॥ 25 ॥meaning
I who have fallen from my kingdom have come to you for refuge; I bow my head to you, O goddess, O queen of the gods.
- verse 26त्राहि मां पद्मपत्राक्षि सत्ये सत्या भवस्व नः ।शरणं भव मे दुर्गे शरण्ये भक्तवत्सले ॥ 26 ॥trāhi māṃ padmapatrākṣi satyē satyā bhavasva naḥ ।śaraṇaṃ bhava mē durgē śaraṇyē bhaktavatsalē ॥ 26 ॥meaning
Protect me, O lotus-eyed one; be true to your truth for us; be our refuge, O Durga, O refuge, O one affectionate to devotees.
- verse 27एवं स्तुता हि सा देवी दर्शयामास पाण्डवम् ।उपगम्य तु राजानमिदं वचनमब्रवीत् ॥ 27 ॥ēvaṃ stutā hi sā dēvī darśayāmāsa pāṇḍavam ।upagamya tu rājānamidaṃ vachanamabravīt ॥ 27 ॥meaning
When praised thus, the goddess appeared before Yudhishthira the Pandava and approaching the king spoke these words.
- verse 28शृणु राजन् महाबाहो मदीयं वचनं प्रभो ।भविष्यत्यचिरादेव सङ्ग्रामे विजयस्तव ॥ 28 ॥śṛṇu rājan mahābāhō madīyaṃ vachanaṃ prabhō ।bhaviṣyatyachirādēva saṅgrāmē vijayastava ॥ 28 ॥meaning
Listen, O king of mighty arms, to my word, O lord — your victory in battle shall come about very soon.
- verse 29मम प्रसादान्निर्जित्य हत्वा कौरव वाहिनीम् ।राज्यं निष्कण्टकं कृत्वा भोक्ष्यसे मेदिनीं पुनः ॥ 29 ॥mama prasādānnirjitya hatvā kaurava vāhinīm ।rājyaṃ niṣkaṇṭakaṃ kṛtvā bhōkṣyasē mēdinīṃ punaḥ ॥ 29 ॥meaning
By my grace, having defeated and killed the Kaurava army, you shall enjoy the earth again as a kingdom rid of thorns.
- verse 30भ्रातृभिः सहितो राजन् प्रीतिं प्राप्स्यसि पुष्कलाम् ।मत्प्रसादाच्च ते सौख्यं आरोग्यं च भविष्यति ॥ 30 ॥bhrātṛbhiḥ sahitō rājan prītiṃ prāpsyasi puṣkalām ।matprasādāchcha tē saukhyaṃ ārōgyaṃ cha bhaviṣyati ॥ 30 ॥meaning
Together with your brothers, O king, you shall obtain great happiness; by my grace health and joy shall be yours.
- verse 31ये च सङ्कीर्तयिष्यन्ति लोके विगतकल्मषाः ।तेषां तुष्टा प्रदास्यामि राज्यमायुर्वपुस्सुतम् ॥ 31 ॥yē cha saṅkīrtayiṣyanti lōkē vigatakalmaṣāḥ ।tēṣāṃ tuṣṭā pradāsyāmi rājyamāyurvapussutam ॥ 31 ॥meaning
Phalashruti: those who are free from sin and will sing in this world — to them I shall joyfully grant kingdom, long life, body, and sons.
- verse 32प्रवासे नगरे चापि सङ्ग्रामे शत्रुसङ्कटे ।अटव्यां दुर्गकान्तारे सागरे गहने गिरौ ॥ 32 ॥pravāsē nagarē chāpi saṅgrāmē śatrusaṅkaṭē ।aṭavyāṃ durgakāntārē sāgarē gahanē girau ॥ 32 ॥meaning
In travel, in the city, in battle, when beset by enemies, in a dense forest or difficult wilderness, on the ocean, on a mountain —
- verse 33ये स्मरिष्यन्ति मां राजन् यथाहं भवता स्मृता ।न तेषां दुर्लभं किञ्चिदस्मिन् लोके भविष्यति ॥ 33 ॥yē smariṣyanti māṃ rājan yathāhaṃ bhavatā smṛtā ।na tēṣāṃ durlabhaṃ kiñchidasmin lōkē bhaviṣyati ॥ 33 ॥meaning
those who remember me, O king, as you remembered me — for them nothing shall be hard to obtain in this world.
- verse 34य इदं परमस्तोत्रं भक्त्या शृणुयाद्वा पठेत वा ।तस्य सर्वाणि कार्याणि सिध्धिं यास्यन्ति पाण्डवाः ॥ 34 ॥ya idaṃ paramastōtraṃ bhaktyā śṛṇuyādvā paṭhēta vā ।tasya sarvāṇi kāryāṇi sidhdhiṃ yāsyanti pāṇḍavāḥ ॥ 34 ॥meaning
Phalashruti: whoever listens to or recites this supreme praise with devotion — all his tasks shall reach accomplishment.
- verse 35मत्प्रसादाच्च वस्सर्वान् विराटनगरे स्थितान् ।न प्रज्ञास्यन्ति कुरवः नरा वा तन्निवासिनः ॥ 35 ॥matprasādāchcha vassarvān virāṭanagarē sthitān ।na prajñāsyanti kuravaḥ narā vā tannivāsinaḥ ॥ 35 ॥meaning
By my grace, though you are all living in Virata's city, the Kauravas and the men who dwell there shall not recognize you.
- verse 36इत्युक्त्वा वरदा देवी युधिष्ठिरमरिन्दमम् ।रक्षां कृत्वा च पाण्डूनां तत्रैवान्तरधीयत ॥ 38 ॥ityuktvā varadā dēvī yudhiṣṭhiramarindamam ।rakṣāṃ kṛtvā cha pāṇḍūnāṃ tatraivāntaradhīyata ॥ 38 ॥meaning
Having spoken thus, the goddess who grants boons, having protected the Pandavas, disappeared right there before the enemy-taming Yudhishthira.
Primary text from vignanam.org