Narayaniyam Dashaka 67
Misc
tap any word for its meaning
- verse 1स्फुरत्परानन्दरसात्मकेन त्वया समासादितभोगलीलाः ।असीममानन्दभरं प्रपन्ना महान्तमापुर्मदमम्बुजाक्ष्यः ॥1॥sphuratparānandarasātmakēna tvayā samāsāditabhōgalīlāḥ ।asīmamānandabharaṃ prapannā mahāntamāpurmadamambujākṣyaḥ ॥1॥meaning
Sported on by you whose form is flashing supreme bliss—the lotus-eyed women attained an immeasurable flood of joy and reached a great pride.
- verse 2निलीयतेऽसौ मयि मय्यमायं रमापतिर्विश्वमनोभिरामः ।इति स्म सर्वाः कलिताभिमाना निरीक्ष्य गोविन्द् तिरोहितोऽभूः ॥2॥nilīyatē'sau mayi mayyamāyaṃ ramāpatirviśvamanōbhirāmaḥ ।iti sma sarvāḥ kalitābhimānā nirīkṣya gōvind tirōhitō'bhūḥ ॥2॥meaning
All of them, filled with pride, thought 'This Ramanatha who enchants all the world's minds dwells in me'—and seeing this, O Govinda, you disappeared.
- verse 3राधाभिधां तावदजातगर्वामतिप्रियां गोपवधूं मुरारे ।भवानुपादाय गतो विदूरं तया सह स्वैरविहारकारी ॥3॥rādhābhidhāṃ tāvadajātagarvāmatipriyāṃ gōpavadhūṃ murārē ।bhavānupādāya gatō vidūraṃ tayā saha svairavihārakārī ॥3॥meaning
O Murari, you took aside your specially beloved cowherd girl named Radha—who had not yet developed pride—and going far away, you sported with her freely.
- verse 4तिरोहितेऽथ त्वयि जाततापाः समं समेताः कमलायताक्ष्यः ।वने वने त्वां परिमार्गयन्त्यो विषादमापुर्भगवन्नपारम् ॥4॥tirōhitē'tha tvayi jātatāpāḥ samaṃ samētāḥ kamalāyatākṣyaḥ ।vanē vanē tvāṃ parimārgayantyō viṣādamāpurbhagavannapāram ॥4॥meaning
When you disappeared, the lotus-eyed women, seized with anguish, assembled together, and searching for you in forest after forest, they fell into boundless grief.
- verse 5हा चूत हा चम्पक कर्णिकार हा मल्लिके मालति बालवल्यः ।किं वीक्षितो नो हृदयैकचोरः इत्यादि तास्त्वत्प्रवणा विलेपुः ॥5॥hā chūta hā champaka karṇikāra hā mallikē mālati bālavalyaḥ ।kiṃ vīkṣitō nō hṛdayaikachōraḥ ityādi tāstvatpravaṇā vilēpuḥ ॥5॥meaning
O campaka, O karnikara, O mallike, O malati and young creepers—did you not see the sole thief of our hearts? Thus and more did those devoted to you lament.
- verse 6निरीक्षितोऽयं सखि पङ्कजाक्षः पुरो ममेत्याकुलमालपन्ती ।त्वां भावनाचक्षुषि वीक्ष्य काचित्तापं सखीनां द्विगुणीचकार ॥6॥nirīkṣitō'yaṃ sakhi paṅkajākṣaḥ purō mamētyākulamālapantī ।tvāṃ bhāvanāchakṣuṣi vīkṣya kāchittāpaṃ sakhīnāṃ dviguṇīchakāra ॥6॥meaning
One of them, crying out in disturbance 'O friend, I see the lotus-eyed one right before me,' saw you in the eye of her imagination and made the pain of her friends double.
- verse 7त्वदात्मिकास्ता यमुनातटान्ते तवानुचक्रुः किल चेष्टितानि ।विचित्य भूयोऽपि तथैव मानात्त्वया विमुक्तां ददृशुश्च राधाम् ॥7॥tvadātmikāstā yamunātaṭāntē tavānuchakruḥ kila chēṣṭitāni ।vichitya bhūyō'pi tathaiva mānāttvayā vimuktāṃ dadṛśuścha rādhām ॥7॥meaning
Those who had become your very self enacted your gestures along the Yamuna bank; searching again in the same way, they saw Radha who had been abandoned by you out of pride.
- verse 8ततः समं ता विपिने समन्तात्तमोवतारावधि मार्गयन्त्यः ।पुनर्विमिश्रा यमुनातटान्ते भृशं विलेपुश्च जगुर्गुणांस्ते ॥8॥tataḥ samaṃ tā vipinē samantāttamōvatārāvadhi mārgayantyaḥ ।punarvimiśrā yamunātaṭāntē bhṛśaṃ vilēpuścha jagurguṇāṃstē ॥8॥meaning
Then all together, searching in the forest, looking until the coming of the darkness, they met again on the Yamuna bank and lamented loudly and sang your virtues.
- verse 9तथा व्यथासङ्कुलमानसानां व्रजाङ्गनानां करुणैकसिन्धो ।जगत्त्रयीमोहनमोहनात्मा त्वं प्रादुरासीरयि मन्दहासी ॥9॥tathā vyathāsaṅkulamānasānāṃ vrajāṅganānāṃ karuṇaikasindhō ।jagattrayīmōhanamōhanātmā tvaṃ prādurāsīrayi mandahāsī ॥9॥meaning
For those vraja-women whose minds were tormented with such grief, O sole ocean of compassion, you—whose form is the enchanter of all the three worlds—appeared with a gentle smile.
- verse 10सन्दिग्धसन्दर्शनमात्मकान्तं त्वां वीक्ष्य तन्व्यः सहसा तदानीम् ।किं किं न चक्रुः प्रमदातिभारात् स त्वं गदात् पालय मारुतेश ॥10॥sandigdhasandarśanamātmakāntaṃ tvāṃ vīkṣya tanvyaḥ sahasā tadānīm ।kiṃ kiṃ na chakruḥ pramadātibhārāt sa tvaṃ gadāt pālaya mārutēśa ॥10॥meaning
Seeing you whose appearance was doubtful and uncertain, the slender women immediately—what did they not do in their great excess of joy? O that same you, O Lord—free me from illness.
Primary text from vignanam.org