Narayaniyam Dashaka 56

Misc

tap any word for its meaning

  • verse 1
    रुचिरकम्पितकुण्डलमण्डलः सुचिरमीश ननर्तिथ पन्नगेअमरताडितदुन्दुभिसुन्दरं वियति गायति दैवतयौवते1

    ruchirakampitakuṇḍalamaṇḍalaḥ suchiramīśa nanartitha pannagēamaratāḍitadundubhisundaraṃ viyati gāyati daivatayauvatē1
    meaning

    With charming earring-circles trembling, you danced for long, O lord, on the serpent (Kaliya); the immortals struck the dundubhi, gandharvas sang in the sky, while in heaven the divine youthful ones stood watching.

  • verse 2
    नमति यद्यदमुष्य शिरो हरे परिविहाय तदुन्नतमुन्नतम्परिमथन् पदपङ्करुहा चिरं व्यहरथाः करतालमनोहरम्2

    namati yadyadamuṣya śirō harē parivihāya tadunnatamunnatamparimathan padapaṅkaruhā chiraṃ vyaharathāḥ karatālamanōharam2
    meaning

    Whichever head of his bowed, you cast that aside, choosing the still uplifted one; crushing them with your lotus-foot, you sported long with the charming hand-claps.

  • verse 3
    त्वदवभग्नविभुग्नफणागणे गलितशोणितशोणितपाथसिफणिपताववसीदति सन्नतास्तदबलास्तव माधव पादयोः3

    tvadavabhagnavibhugnaphaṇāgaṇē galitaśōṇitaśōṇitapāthasiphaṇipatāvavasīdati sannatāstadabalāstava mādhava pādayōḥ3
    meaning

    When his many hoods were broken and bent down by you, in the water flowing with his streaming blood — the serpent-king grew faint, and his women bowed at your feet, O Madhava.

  • verse 4
    अयि पुरैव चिराय परिश्रुतत्वदनुभावविलीनहृदो हि ताःमुनिभिरप्यनवाप्यपथैः स्तवैर्नुनुवुरीश भवन्तमयन्त्रितम्4

    ayi puraiva chirāya pariśrutatvadanubhāvavilīnahṛdō hi tāḥmunibhirapyanavāpyapathaiḥ stavairnunuvurīśa bhavantamayantritam4
    meaning

    Already, dear lord, of old, those women whose hearts had long melted in your splendour heard of you and praised you with hymns by paths even sages cannot reach, Lord, unrestrained.

  • verse 5
    फणिवधूगणभक्तिविलोकनप्रविकसत्करुणाकुलचेतसाफणिपतिर्भवताऽच्युत जीवितस्त्वयि समर्पितमूर्तिरवानमत्5

    phaṇivadhūgaṇabhaktivilōkanapravikasatkaruṇākulachētasāphaṇipatirbhavatā'chyuta jīvitastvayi samarpitamūrtiravānamat5
    meaning

    Looking on the devotion of the serpent-women, your heart breaking with compassion, you spared the life of the serpent-king, O Achyuta — body offered up to you, he bowed.

  • verse 6
    रमणकं व्रज वारिधिमध्यगं फणिरिपुर्न करोति विरोधिताम्इति भवद्वचनान्यतिमानयन् फणिपतिर्निरगादुरगैः समम्6

    ramaṇakaṃ vraja vāridhimadhyagaṃ phaṇiripurna karōti virōdhitāmiti bhavadvachanānyatimānayan phaṇipatirniragāduragaiḥ samam6
    meaning

    'Go to Ramanaka in the midst of the sea — the serpent-foe (Garuda) shall not show enmity' — taking your words with greatest honour, the serpent-king departed with his serpents.

  • verse 7
    फणिवधूजनदत्तमणिव्रजज्वलितहारदुकूलविभूषितःतटगतैः प्रमदाश्रुविमिश्रितैः समगथाः स्वजनैर्दिवसावधौ7

    phaṇivadhūjanadattamaṇivrajajvalitahāradukūlavibhūṣitaḥtaṭagataiḥ pramadāśruvimiśritaiḥ samagathāḥ svajanairdivasāvadhau7
    meaning

    Wearing the gem-strings, the blazing pearl-necklaces and silken garments given by the serpent-women, at the day's end you joined your own people on the bank, mingled with the women's tears of joy.

  • verse 8
    निशि पुनस्तमसा व्रजमन्दिरं व्रजितुमक्षम एव जनोत्करेस्वपति तत्र भवच्चरणाश्रये दवकृशानुररुन्ध समन्ततः8

    niśi punastamasā vrajamandiraṃ vrajitumakṣama ēva janōtkarēsvapati tatra bhavachcharaṇāśrayē davakṛśānurarundha samantataḥ8
    meaning

    At night, in darkness, the people unable to go back to the village of Vraja, slept right there at your feet's refuge; a forest-fire burned around them on every side.

  • verse 9
    प्रबुधितानथ पालय पालयेत्युदयदार्तरवान् पशुपालकान्अवितुमाशु पपाथ महानलं किमिह चित्रमयं खलु ते मुखम्9

    prabudhitānatha pālaya pālayētyudayadārtaravān paśupālakānavitumāśu papātha mahānalaṃ kimiha chitramayaṃ khalu mukham9
    meaning

    When the awakening cowherds cried 'Save, save!' in their distress — you swiftly drank up the great fire. Is this any wonder? It is your mouth indeed.

  • verse 10
    शिखिनि वर्णत एव हि पीतता परिलसत्यधुना क्रिययाऽप्यसौइति नुतः पशुपैर्मुदितैर्विभो हर हरे दुरितैःसह मे गदान्10

    śikhini varṇata ēva hi pītatā parilasatyadhunā kriyayā'pyasauiti nutaḥ paśupairmuditairvibhō hara harē duritaiḥsaha gadān10
    meaning

    Just as the colour of the peacock is yellow, so it now is by the very deed — so the joyful cowherds praised you. Hail, Hari! Slay my diseases together with my sins.

Primary text from vignanam.org