Narayaniyam Dashaka 48

Misc

tap any word for its meaning

  • verse 1
    मुदा सुरौघैस्त्वमुदारसम्मदै-रुदीर्य दामोदर इत्यभिष्टुतःमृदुदरः स्वैरमुलूखले लग-न्नदूरतो द्वौ ककुभावुदैक्षथाः1

    mudā suraughaistvamudārasammadai-rudīrya dāmōdara ityabhiṣṭutaḥmṛdudaraḥ svairamulūkhalē laga-nnadūratō dvau kakubhāvudaikṣathāḥ1
    meaning

    You were joyously praised by hosts of gods with generous and intoxicated voices, addressing you as Damodara — with a tender belly you yourself...

  • verse 2
    कुबेरसूनुर्नलकूबराभिधःपरो मणिग्रीव इति प्रथां गतःमहेशसेवाधिगतश्रियोन्मदौचिरं किल त्वद्विमुखावखेलताम्2

    kubērasūnurnalakūbarābhidhaḥparō maṇigrīva iti prathāṃ gataḥmahēśasēvādhigataśriyōnmadauchiraṃ kila tvadvimukhāvakhēlatām2
    meaning

    One of Kubera's sons was called Nalakubara, the other was known as Manigriva — by the grace obtained from Maheshvara's worship...

  • verse 3
    सुरापगायां किल तौ मदोत्कटौसुरापगायद्बहुयौवतावृतौविवाससौ केलिपरौ नारदोभवत्पदैकप्रवणो निरैक्षत3

    surāpagāyāṃ kila tau madōtkaṭausurāpagāyadbahuyauvatāvṛtauvivāsasau kēliparau sa nāradōbhavatpadaikapravaṇō niraikṣata3
    meaning

    Indeed those two, wildly drunk, frequenting the divine river surrounded by many celestial women — naked...

  • verse 4
    भिया प्रियालोकमुपात्तवाससंपुरो निरीक्ष्यापि मदान्धचेतसौइमौ भवद्भक्त्युपशान्तिसिद्धयेमुनिर्जगौ शान्तिमृते कुतः सुखम्4

    bhiyā priyālōkamupāttavāsasaṃpurō nirīkṣyāpi madāndhachētasauimau bhavadbhaktyupaśāntisiddhayēmunirjagau śāntimṛtē kutaḥ sukham4
    meaning

    Even seeing Narada coming before them — though afraid and grabbing clothes — their minds blinded by intoxication, those two, your devotees...

  • verse 5
    युवामवाप्तौ ककुभात्मतां चिरंहरिं निरीक्ष्याथ पदं स्वमाप्नुतम्इतीरेतौ तौ भवदीक्षणस्पृहांगतौ व्रजान्ते ककुभौ बभूवतुः5

    yuvāmavāptau kakubhātmatāṃ chiraṃhariṃ nirīkṣyātha padaṃ svamāpnutamitīrētau tau bhavadīkṣaṇaspṛhāṃgatau vrajāntē kakubhau babhūvatuḥ5
    meaning

    You two have been in the form of trees for a long time — after seeing Hari you will attain your own state; thus said Narada to them...

  • verse 6
    अतन्द्रमिन्द्रद्रुयुगं तथाविधंसमेयुषा मन्थरगामिना त्वयातिरायितोलूखलरोधनिर्धुतौचिराय जीर्णौ परिपातितौ तरू6

    atandramindradruyugaṃ tathāvidhaṃsamēyuṣā mantharagāminā tvayātirāyitōlūkhalarōdhanirdhutauchirāya jīrṇau paripātitau tarū6
    meaning

    Those two, now in the form of trees, were tied in that manner — and you, moving slowly with deliberate gait, the mortar tied to you...

  • verse 7
    अभाजि शाखिद्वितयं यदा त्वयातदैव तद्गर्भतलान्निरेयुषामहात्विषा यक्षयुगेन तत्क्षणा-दभाजि गोविन्द भवानपि स्तवैः7

    abhāji śākhidvitayaṃ yadā tvayātadaiva tadgarbhatalānnirēyuṣāmahātviṣā yakṣayugēna tatkṣaṇā-dabhāji gōvinda bhavānapi stavaiḥ7
    meaning

    When those two trees were shattered by you, just at that moment, from within the tree trunks, with great brilliance the yaksha-bodies emerged...

  • verse 8
    इहान्यभक्तोऽपि समेष्यति क्रमात्भवन्तमेतौ खलु रुद्रसेवकौमुनिप्रसादाद्भव्दङ्घ्रिमागतौगतौ वृणानौ खलु भक्तिमुत्तमाम्8

    ihānyabhaktō'pi samēṣyati kramātbhavantamētau khalu rudrasēvakaumuniprasādādbhavdaṅghrimāgataugatau vṛṇānau khalu bhaktimuttamām8
    meaning

    Even another devotee of yours will come here in due time — those two were indeed servants of Rudra; by the sage's grace...

  • verse 9
    ततस्तरूद्दारणदारुणारव-प्रकम्पिसम्पातिनि गोपमण्डलेविलज्जितत्वज्जननीमुखेक्षिणाव्यमोक्षि नन्देन भवान् विमोक्षदः9

    tatastarūddāraṇadāruṇārava-prakampisampātini gōpamaṇḍalēvilajjitatvajjananīmukhēkṣiṇāvyamōkṣi nandēna bhavān vimōkṣadaḥ9
    meaning

    Then, as the terrible sound of the uprooted trees shook everything and all the cowherds fell down — your mother, greatly ashamed...

  • verse 10
    महीरुहोर्मध्यगतो बतार्भकोहरेः प्रभावादपरिक्षतोऽधुनाइति ब्रुवाणैर्गमितो गृहं भवान्मरुत्पुराधीश्वर पाहि मां गदात्10

    mahīruhōrmadhyagatō batārbhakōharēḥ prabhāvādaparikṣatō'dhunāiti bruvāṇairgamitō gṛhaṃ bhavānmarutpurādhīśvara pāhi māṃ gadāt10
    meaning

    The child between the trees, by Hari's grace, emerged unharmed. Saying this, the cowherds...

Primary text from vignanam.org