Narayaniyam Dashaka 46

Misc

tap any word for its meaning

  • verse 1
    अयि देव पुरा किल त्वयि स्वयमुत्तानशये स्तनन्धयेपरिजृम्भणतो व्यपावृते वदने विश्वमचष्ट वल्लवी1

    ayi dēva purā kila tvayi svayamuttānaśayē stanandhayēparijṛmbhaṇatō vyapāvṛtē vadanē viśvamachaṣṭa vallavī1
    meaning

    O God, when once you lay on your back as an infant being nursed, a cowherd woman saw the entire universe appear in your yawning mouth.

  • verse 2
    पुनरप्यथ बालकैः समं त्वयि लीलानिरते जगत्पतेफलसञ्चयवञ्चनक्रुधा तव मृद्भोजनमूचुरर्भकाः2

    punarapyatha bālakaiḥ samaṃ tvayi līlāniratē jagatpatēphalasañchayavañchanakrudhā tava mṛdbhōjanamūchurarbhakāḥ2
    meaning

    Then again when you were playing with the other boys, O Lord of the universe, those boys, angry because you had stolen their fruits, told your mother that you had eaten earth.

  • verse 3
    अयि ते प्रलयावधौ विभो क्षितितोयादिसमस्तभक्षिणःमृदुपाशनतो रुजा भवेदिति भीता जननी चुकोप सा3

    ayi pralayāvadhau vibhō kṣititōyādisamastabhakṣiṇaḥmṛdupāśanatō rujā bhavēditi bhītā jananī chukōpa 3
    meaning

    O Lord of all, she feared that you might suffer stomach pain from eating earth, and being alarmed and angry she scolded you.

  • verse 4
    अयि दुर्विनयात्मक त्वया किमु मृत्सा बत वत्स भक्षिताइति मातृगिरं चिरं विभो वितथां त्वं प्रतिजज्ञिषे हसन्4

    ayi durvinayātmaka tvayā kimu mṛtsā bata vatsa bhakṣitāiti mātṛgiraṃ chiraṃ vibhō vitathāṃ tvaṃ pratijajñiṣē hasan4
    meaning

    'You naughty child! Why have you eaten earth, dear child?' — in response to your mother's words, O Lord, you laughed and denied it for a long time.

  • verse 5
    अयि ते सकलैर्विनिश्चिते विमतिश्चेद्वदनं विदार्यताम्इति मातृविभर्त्सितो मुखं विकसत्पद्मनिभं व्यदारयः5

    ayi sakalairviniśchitē vimatiśchēdvadanaṃ vidāryatāmiti mātṛvibhartsitō mukhaṃ vikasatpadmanibhaṃ vyadārayaḥ5
    meaning

    'Everyone agrees about this; if you doubt it, let my mouth be opened' — thus taunted by your mother, you opened your lotus-like mouth.

  • verse 6
    अपि मृल्लवदर्शनोत्सुकां जननीं तां बहु तर्पयन्निवपृथिवीं निखिलां केवलं भुवनान्यप्यखिलान्यदीदृशः6

    api mṛllavadarśanōtsukāṃ jananīṃ tāṃ bahu tarpayannivapṛthivīṃ nikhilāṃ na kēvalaṃ bhuvanānyapyakhilānyadīdṛśaḥ6
    meaning

    As though satisfying that mother who was eager to see even a speck of earth — you showed her not just the whole earth but all the worlds.

  • verse 7
    कुहचिद्वनमम्बुधिः क्वचित् क्वचिदभ्रं कुहचिद्रसातलम्मनुजा दनुजाः क्वचित् सुरा ददृशे किं तदा त्वदानने7

    kuhachidvanamambudhiḥ kvachit kvachidabhraṃ kuhachidrasātalammanujā danujāḥ kvachit surā dadṛśē kiṃ na tadā tvadānanē7
    meaning

    Somewhere a forest, somewhere an ocean, somewhere clouds, somewhere the nether world — what was not seen then in your face, O man of men and gods?

  • verse 8
    कलशाम्बुधिशायिनं पुनः परवैकुण्ठपदाधिवासिनम्स्वपुरश्च निजार्भकात्मकं कतिधा त्वां ददर्श सा मुखे8

    kalaśāmbudhiśāyinaṃ punaḥ paravaikuṇṭhapadādhivāsinamsvapuraścha nijārbhakātmakaṃ katidhā tvāṃ na dadarśa mukhē8
    meaning

    In your mouth she saw you again reclining on the ocean of milk, again dwelling in the highest Vaikuntha, and again yourself as the very infant before her — how many forms did she see in that face?

  • verse 9
    विकसद्भुवने मुखोदरे ननु भूयोऽपि तथाविधाननःअनया स्फुटमीक्षितो भवाननवस्थां जगतां बतातनोत्9

    vikasadbhuvanē mukhōdarē nanu bhūyō'pi tathāvidhānanaḥanayā sphuṭamīkṣitō bhavānanavasthāṃ jagatāṃ batātanōt9
    meaning

    And in those worlds expanding in your face-belly, she saw yet another such face again; thus perceived clearly by her, you disclosed the unstable nature of the worlds.

  • verse 10
    धृततत्त्वधियं तदा क्षणं जननीं तां प्रणयेन मोहयन्स्तनमम्ब दिशेत्युपासजन् भगवन्नद्भुतबाल पाहि माम्10

    dhṛtatattvadhiyaṃ tadā kṣaṇaṃ jananīṃ tāṃ praṇayēna mōhayanstanamamba diśētyupāsajan bhagavannadbhutabāla pāhi mām10
    meaning

    Having made your mother, who then understood the truth, briefly deluded again with affection, and drawing her to give you her breast with the words 'Give milk, Mother!' — O wonderful infant Lord, protect me.

Primary text from vignanam.org