Narayaniyam Dashaka 36
Misc
tap any word for its meaning
- verse 1अत्रेः पुत्रतया पुरा त्वमनसूयायां हि दत्ताभिधोजातः शिष्यनिबन्धतन्द्रितमनाः स्वस्थश्चरन् कान्तया ।दृष्टो भक्ततमेन हेहयमहीपालेन तस्मै वरा-नष्टैश्वर्यमुखान् प्रदाय ददिथ स्वेनैव चान्ते वधम् ॥1॥atrēḥ putratayā purā tvamanasūyāyāṃ hi dattābhidhōjātaḥ śiṣyanibandhatandritamanāḥ svasthaścharan kāntayā ।dṛṣṭō bhaktatamēna hēhayamahīpālēna tasmai varā-naṣṭaiśvaryamukhān pradāya daditha svēnaiva chāntē vadham ॥1॥meaning
Long ago as Dattatreya born to Atri and Anasuya you wandered at ease, attached to disciples; the devoted Hehaya king saw you and asked for boons — you granted the eight divine lordships and more.
- verse 2सत्यं कर्तुमथार्जुनस्य च वरं तच्छक्तिमात्रानतंब्रह्मद्वेषि तदाखिलं नृपकुलं हन्तुं च भूमेर्भरम् ।सञ्जातो जमदग्नितो भृगुकुले त्वं रेणुकायां हरेरामो नाम तदात्मजेष्ववरजः पित्रोरधाः सम्मदम् ॥2॥satyaṃ kartumathārjunasya cha varaṃ tachChaktimātrānataṃbrahmadvēṣi tadākhilaṃ nṛpakulaṃ hantuṃ cha bhūmērbharam ।sañjātō jamadagnitō bhṛgukulē tvaṃ rēṇukāyāṃ harērāmō nāma tadātmajēṣvavarajaḥ pitrōradhāḥ sammadam ॥2॥meaning
To fulfil the truth of Arjuna's boon and to slay the whole dynasty of Brahmin-hating kings, and to remove the earth's burden — you were born of Renuka in the Bhrigu lineage through Jamadagni, O Hari, as Rama with the axe.
- verse 3लब्धाम्नायगणश्चतुर्दशवया गन्धर्वराजे मना-गासक्तां किल मातरं प्रति पितुः क्रोधाकुलस्याज्ञया ।ताताज्ञातिगसोदरैः सममिमां छित्वाऽथ शान्तात् पितु-स्तेषां जीवनयोगमापिथ वरं माता च तेऽदाद्वरान् ॥3॥labdhāmnāyagaṇaśchaturdaśavayā gandharvarājē manā-gāsaktāṃ kila mātaraṃ prati pituḥ krōdhākulasyājñayā ।tātājñātigasōdaraiḥ samamimāṃ Chitvā'tha śāntāt pitu-stēṣāṃ jīvanayōgamāpitha varaṃ mātā cha tē'dādvarān ॥3॥meaning
Having received all Vedic learning by age fourteen, and on your father's command in rage at your mother, you cut off your mother along with disobedient brothers — and from the pacified father received back their lives.
- verse 4पित्रा मातृमुदे स्तवाहृतवियद्धेनोर्निजादाश्रमात्प्रस्थायाथ भृगोर्गिरा हिमगिरावाराध्य गौरीपतिम् ।लब्ध्वा तत्परशुं तदुक्तदनुजच्छेदी महास्त्रादिकंप्राप्तो मित्रमथाकृतव्रणमुनिं प्राप्यागमः स्वाश्रमम् ॥4॥pitrā mātṛmudē stavāhṛtaviyaddhēnōrnijādāśramātprasthāyātha bhṛgōrgirā himagirāvārādhya gaurīpatim ।labdhvā tatparaśuṃ taduktadanujachChēdī mahāstrādikaṃprāptō mitramathākṛtavraṇamuniṃ prāpyāgamaḥ svāśramam ॥4॥meaning
Your father brought back the heavenly cow from Varuna's abode; setting out at Bhrigu's word you worshipped Parvati's Lord on the Himalaya, received the sacred axe, the demon-cutting great weapon, and other arms.
- verse 5आखेटोपगतोऽर्जुनः सुरगवीसम्प्राप्तसम्पद्गणै-स्त्वत्पित्रा परिपूजितः पुरगतो दुर्मन्त्रिवाचा पुनः ।गां क्रेतुं सचिवं न्ययुङ्क्त कुधिया तेनापि रुन्धन्मुनि-प्राणक्षेपसरोषगोहतचमूचक्रेण वत्सो हृतः ॥5॥ākhēṭōpagatō'rjunaḥ suragavīsamprāptasampadgaṇai-stvatpitrā paripūjitaḥ puragatō durmantrivāchā punaḥ ।gāṃ krētuṃ sachivaṃ nyayuṅkta kudhiyā tēnāpi rundhanmuni-prāṇakṣēpasarōṣagōhatachamūchakrēṇa vatsō hṛtaḥ ॥5॥meaning
Arjuna was duly worshipped by your father with the cow's gifts; returning to the city by his wicked minister's advice, he sent someone to buy the cow — that one tried to block the minister.
- verse 6शुक्रोज्जीविततातवाक्यचलितक्रोधोऽथ सख्या समंबिभ्रद्ध्यातमहोदरोपनिहितं चापं कुठारं शरान् ।आरूढः सहवाहयन्तृकरथं माहिष्मतीमाविशन्वाग्भिर्वत्समदाशुषि क्षितिपतौ सम्प्रास्तुथाः सङ्गरम् ॥6॥śukrōjjīvitatātavākyachalitakrōdhō'tha sakhyā samaṃbibhraddhyātamahōdarōpanihitaṃ chāpaṃ kuṭhāraṃ śarān ।ārūḍhaḥ sahavāhayantṛkarathaṃ māhiṣmatīmāviśanvāgbhirvatsamadāśuṣi kṣitipatau samprāstuthāḥ saṅgaram ॥6॥meaning
Angered by Arjuna's reviving-through-Shukra words, you went with your companion carrying the thought-drawn bow and weapons, riding a chariot to Mahishmati where a calf was being given.
- verse 7पुत्राणामयुतेन सप्तदशभिश्चाक्षौहिणीभिर्महा-सेनानीभिरनेकमित्रनिवहैर्व्याजृम्भितायोधनः ।सद्यस्त्वत्ककुठारबाणविदलन्निश्शेषसैन्योत्करोभीतिप्रद्रुतनष्टशिष्टतनयस्त्वामापतत् हेहयः ॥7॥putrāṇāmayutēna saptadaśabhiśchākṣauhiṇībhirmahā-sēnānībhiranēkamitranivahairvyājṛmbhitāyōdhanaḥ ।sadyastvatkakuṭhārabāṇavidalanniśśēṣasainyōtkarōbhītipradrutanaṣṭaśiṣṭatanayastvāmāpatat hēhayaḥ ॥7॥meaning
Though his battle was arrayed with ten thousand sons and seventeen army-divisions and many allied forces — swiftly your axe and arrows destroyed every soldier; the frightened Kartavirya fled.
- verse 8लीलावारितनर्मदाजलवलल्लङ्केशगर्वापह-श्रीमद्बाहुसहस्रमुक्तबहुशस्त्रास्त्रं निरुन्धन्नमुम् ।चक्रे त्वय्यथ वैष्णवेऽपि विफले बुद्ध्वा हरिं त्वां मुदाध्यायन्तं छितसर्वदोषमवधीः सोऽगात् परं ते पदम् ॥8॥līlāvāritanarmadājalavalallaṅkēśagarvāpaha-śrīmadbāhusahasramuktabahuśastrāstraṃ nirundhannamum ।chakrē tvayyatha vaiṣṇavē'pi viphalē buddhvā hariṃ tvāṃ mudādhyāyantaṃ Chitasarvadōṣamavadhīḥ sō'gāt paraṃ tē padam ॥8॥meaning
Playfully stopping the Narmada, removing Ravana's pride — when even the Vaishnava weapon was ineffective against you, Kartavirya with a thousand arms recognised you as Hari and meditated joyfully.
- verse 9भूयोऽमर्षितहेहयात्मजगणैस्ताते हते रेणुका-माघ्नानां हृदयं निरीक्ष्य बहुशो घोरां प्रतिज्ञां वहन् ।ध्यानानीतरथायुधस्त्वमकृथा विप्रद्रुहः क्षत्रियान्दिक्चक्रेषु कुठारयन् विशिखयन् निःक्षत्रियां मेदिनीम् ॥9॥bhūyō'marṣitahēhayātmajagaṇaistātē hatē rēṇukā-māghnānāṃ hṛdayaṃ nirīkṣya bahuśō ghōrāṃ pratijñāṃ vahan ।dhyānānītarathāyudhastvamakṛthā vipradruhaḥ kṣatriyāndikchakrēṣu kuṭhārayan viśikhayan niḥkṣatriyāṃ mēdinīm ॥9॥meaning
When Kartavirya's sons slew your father in rage — seeing Renuka's grief and vowing the terrible vow, you brought the thought-summoned chariot with weapons and drove the Brahmin-hating Kshatriyas to all directions.
- verse 10तातोज्जीवनकृन्नृपालककुलं त्रिस्सप्तकृत्वो जयन्सन्तर्प्याथ समन्तपञ्चकमहारक्तहृदौघे पितृन्यज्ञे क्ष्मामपि काश्यपादिषु दिशन् साल्वेन युध्यन् पुनःकृष्णोऽमुं निहनिष्यतीति शमितो युद्धात् कुमारैर्भवान् ॥10॥tātōjjīvanakṛnnṛpālakakulaṃ trissaptakṛtvō jayansantarpyātha samantapañchakamahāraktahṛdaughē pitṛnyajñē kṣmāmapi kāśyapādiṣu diśan sālvēna yudhyan punaḥkṛṣṇō'muṃ nihaniṣyatīti śamitō yuddhāt kumārairbhavān ॥10॥meaning
Conquering and reviving the father, defeating Kshatriyas twenty-one times, satisfying ancestors with blood-ponds at Samantapanchaka, giving the earth to Kashyapa at a sacrifice — fighting Salva again.
- verse 11न्यस्यास्त्राणि महेन्द्रभूभृति तपस्तन्वन् पुनर्मज्जितांगोकर्णावधि सागरेण धरणीं दृष्ट्वार्थितस्तापसैः ।ध्यातेष्वासधृतानलास्त्रचकितं सिन्धुं स्रुवक्षेपणा-दुत्सार्योद्धृतकेरलो भृगुपते वातेश संरक्ष माम् ॥11॥nyasyāstrāṇi mahēndrabhūbhṛti tapastanvan punarmajjitāṃgōkarṇāvadhi sāgarēṇa dharaṇīṃ dṛṣṭvārthitastāpasaiḥ ।dhyātēṣvāsadhṛtānalāstrachakitaṃ sindhuṃ sruvakṣēpaṇā-dutsāryōddhṛtakēralō bhṛgupatē vātēśa saṃrakṣa mām ॥11॥meaning
Laying down weapons at Mahendra mountain, pursuing austerities, seeing the earth flooded to Gokarnam at the ascetics' request, you shot the fire-weapon at the trembling sea and gave dry land.
Primary text from vignanam.org