Narayaniyam Dashaka 33
Misc
tap any word for its meaning
- verse 1वैवस्वताख्यमनुपुत्रनभागजात-नाभागनामकनरेन्द्रसुतोऽम्बरीषः ।सप्तार्णवावृतमहीदयितोऽपि रेमेत्वत्सङ्गिषु त्वयि च मग्नमनास्सदैव ॥1॥vaivasvatākhyamanuputranabhāgajāta-nābhāganāmakanarēndrasutō'mbarīṣaḥ ।saptārṇavāvṛtamahīdayitō'pi rēmētvatsaṅgiṣu tvayi cha magnamanāssadaiva ॥1॥meaning
Ambarisha, son of King Nabhaga, grandson of Nabhaga, son of Vaivasvata Manu — though lord of the earth girdled by seven oceans — delighted only in your devotees and was ever drowned in you.
- verse 2त्वत्प्रीतये सकलमेव वितन्वतोऽस्यभक्त्यैव देव नचिरादभृथाः प्रसादम् ।येनास्य याचनमृतेऽप्यभिरक्षणार्थंचक्रं भवान् प्रविततार सहस्रधारम् ॥2॥tvatprītayē sakalamēva vitanvatō'syabhaktyaiva dēva nachirādabhṛthāḥ prasādam ।yēnāsya yāchanamṛtē'pyabhirakṣaṇārthaṃchakraṃ bhavān pravitatāra sahasradhāram ॥2॥meaning
As he did everything for your pleasure through pure devotion alone, O God, you were quickly pleased; and even without his asking, for his protection you sent forth the thousand-spoked Sudarshana discus.
- verse 3स द्वादशीव्रतमथो भवदर्चनार्थंवर्षं दधौ मधुवने यमुनोपकण्ठे ।पत्न्या समं सुमनसा महतीं वितन्वन्पूजां द्विजेषु विसृजन् पशुषष्टिकोटिम् ॥3॥sa dvādaśīvratamathō bhavadarchanārthaṃvarṣaṃ dadhau madhuvanē yamunōpakaṇṭhē ।patnyā samaṃ sumanasā mahatīṃ vitanvanpūjāṃ dvijēṣu visṛjan paśuṣaṣṭikōṭim ॥3॥meaning
He then undertook a year-long Dwadashi-vrata for your worship at Madhuvana on the Yamuna's bank; along with his noble-minded wife he performed grand worship, giving sixty crores of cattle to brahmins.
- verse 4तत्राथ पारणदिने भवदर्चनान्तेदुर्वाससाऽस्य मुनिना भवनं प्रपेदे ।भोक्तुं वृतश्चस नृपेण परार्तिशीलोमन्दं जगाम यमुनां नियमान्विधास्यन् ॥4॥tatrātha pāraṇadinē bhavadarchanāntēdurvāsasā'sya muninā bhavanaṃ prapēdē ।bhōktuṃ vṛtaśchasa nṛpēṇa parārtiśīlōmandaṃ jagāma yamunāṃ niyamānvidhāsyan ॥4॥meaning
On the day of breaking the fast, after worshipping you, the sage Durvasa came to his house; invited by the king to eat, he — fond of others' favors — went slowly to the Yamuna to perform his rites.
- verse 5राज्ञाऽथ पारणमुहूर्तसमाप्तिखेदा-द्वारैव पारणमकारि भवत्परेण ।प्राप्तो मुनिस्तदथ दिव्यदृशा विजानन्क्षिप्यन् क्रुधोद्धृतजटो विततान कृत्याम् ॥5॥rājñā'tha pāraṇamuhūrtasamāptikhēdā-dvāraiva pāraṇamakāri bhavatparēṇa ।prāptō munistadatha divyadṛśā vijānankṣipyan krudhōddhṛtajaṭō vitatāna kṛtyām ॥5॥meaning
Troubled that the time for breaking the fast was ending, the king, with your permission, broke his fast with water alone; the sage, returning and knowing this by divine sight, flew into rage, tore out a matted lock, and created a Kritya demon.
- verse 6कृत्यां च तामसिधरां भुवनं दहन्ती-मग्रेऽभिवीक्ष्यनृपतिर्न पदाच्चकम्पे ।त्वद्भक्तबाधमभिवीक्ष्य सुदर्शनं तेकृत्यानलं शलभयन् मुनिमन्वधावीत् ॥6॥kṛtyāṃ cha tāmasidharāṃ bhuvanaṃ dahantī-magrē'bhivīkṣyanṛpatirna padāchchakampē ।tvadbhaktabādhamabhivīkṣya sudarśanaṃ tēkṛtyānalaṃ śalabhayan munimanvadhāvīt ॥6॥meaning
The sword-bearing Kritya blazed forward burning the worlds, but the king did not move a step; seeing it oppressing your devotee, your Sudarshana, moth-like consumed the Kritya's fire and chased the sage.
- verse 7धावन्नशेषभुवनेषु भिया स पश्यन्विश्वत्र चक्रमपि ते गतवान् विरिञ्चम् ।कः कालचक्रमतिलङ्घयतीत्यपास्तःशर्वं ययौ स च भवन्तमवन्दतैव ॥7॥dhāvannaśēṣabhuvanēṣu bhiyā sa paśyanviśvatra chakramapi tē gatavān viriñcham ।kaḥ kālachakramatilaṅghayatītyapāstaḥśarvaṃ yayau sa cha bhavantamavandataiva ॥7॥meaning
Running through all the worlds in fear and seeing the discus everywhere, he went to Brahma; 'Who can overleap the wheel of Time?' — dismissed, he went to Shiva, and finally he bowed to you yourself.
- verse 8भूयो भवन्निलयमेत्य मुनिं नमन्तंप्रोचे भवानहमृषे ननु भक्तदासः ।ज्ञानं तपश्च विनयान्वितमेव मान्यंयाह्यम्बरीषपदमेव भजेति भूमन् ॥8॥bhūyō bhavannilayamētya muniṃ namantaṃprōchē bhavānahamṛṣē nanu bhaktadāsaḥ ।jñānaṃ tapaścha vinayānvitamēva mānyaṃyāhyambarīṣapadamēva bhajēti bhūman ॥8॥meaning
Coming back to your abode he bowed, and you said, 'O sage, I am the servant of my devotee; wisdom, austerity and humility are praiseworthy — go, worship Ambarisha's feet,' O Vast One.
- verse 9तावत्समेत्य मुनिना स गृहीतपादोराजाऽपसृत्य भवदस्त्रमसावनौषीत् ।चक्रे गते मुनिरदादखिलाशिषोऽस्मैत्वद्भक्तिमागसि कृतेऽपि कृपां च शंसन् ॥9॥tāvatsamētya muninā sa gṛhītapādōrājā'pasṛtya bhavadastramasāvanauṣīt ।chakrē gatē muniradādakhilāśiṣō'smaitvadbhaktimāgasi kṛtē'pi kṛpāṃ cha śaṃsan ॥9॥meaning
Then the sage came and clasped the king's feet; the king withdrew and praised your weapon; when the discus departed, the sage gave him every blessing, praising your devotion and your mercy even toward offenders.
- verse 10राजा प्रतीक्ष्य मुनिमेकसमामनाश्वान्सम्भोज्य साधु तमृषिं विसृजन् प्रसन्नम् ।भुक्त्वा स्वयं त्वयि ततोऽपि दृढं रतोऽभू-त्सायुज्यमाप च स मां पवनेश पायाः ॥10॥rājā pratīkṣya munimēkasamāmanāśvānsambhōjya sādhu tamṛṣiṃ visṛjan prasannam ।bhuktvā svayaṃ tvayi tatō'pi dṛḍhaṃ ratō'bhū-tsāyujyamāpa cha sa māṃ pavanēśa pāyāḥ ॥10॥meaning
The king, having waited for the sage for a whole year without food, fed him well, dismissed him happy, and himself ate; he became even more firmly devoted to you and attained union with you — O Lord of Guruvayur, protect me.
Primary text from vignanam.org