Narayaniyam Dashaka 30
Misc
tap any word for its meaning
- verse 1शक्रेण संयति हतोऽपि बलिर्महात्माशुक्रेण जीविततनुः क्रतुवर्धितोष्मा ।विक्रान्तिमान् भयनिलीनसुरां त्रिलोकींचक्रे वशे स तव चक्रमुखादभीतः ॥1॥śakrēṇa saṃyati hatō'pi balirmahātmāśukrēṇa jīvitatanuḥ kratuvardhitōṣmā ।vikrāntimān bhayanilīnasurāṃ trilōkīṃchakrē vaśē sa tava chakramukhādabhītaḥ ॥1॥meaning
Bali the great-souled one, though slain by Indra in battle, was revived by Shukra and with sacrifices intensified his fire — conquering, he drove the gods who had hidden in fear, and made the three worlds his own.
- verse 2पुत्रार्तिदर्शनवशाददितिर्विषण्णातं काश्यपं निजपतिं शरणं प्रपन्ना ।त्वत्पूजनं तदुदितं हि पयोव्रताख्यंसा द्वादशाहमचरत्त्वयि भक्तिपूर्णा ॥2॥putrārtidarśanavaśādaditirviṣaṇṇātaṃ kāśyapaṃ nijapatiṃ śaraṇaṃ prapannā ।tvatpūjanaṃ taduditaṃ hi payōvratākhyaṃsā dvādaśāhamacharattvayi bhaktipūrṇā ॥2॥meaning
Aditi, distressed at seeing her children's pain, took refuge in her husband Kashyapa; to her he declared the Payovrata observance that you prescribed.
- verse 3तस्यावधौ त्वयि निलीनमतेरमुष्याःश्यामश्चतुर्भुजवपुः स्वयमाविरासीः ।नम्रां च तामिह भवत्तनयो भवेयंगोप्यं मदीक्षणमिति प्रलपन्नयासीः ॥3॥tasyāvadhau tvayi nilīnamatēramuṣyāḥśyāmaśchaturbhujavapuḥ svayamāvirāsīḥ ।namrāṃ cha tāmiha bhavattanayō bhavēyaṃgōpyaṃ madīkṣaṇamiti pralapannayāsīḥ ॥3॥meaning
At the limit of that observance, when her mind was absorbed in you, you yourself appeared as a dark, four-armed form — and told the bowed mother: "I shall become your son."
- verse 4त्वं काश्यपे तपसि सन्निदधत्तदानींप्राप्तोऽसि गर्भमदितेः प्रणुतो विधात्रा ।प्रासूत च प्रकटवैष्णवदिव्यरूपंसा द्वादशीश्रवणपुण्यदिने भवन्तम् ॥4॥tvaṃ kāśyapē tapasi sannidadhattadānīṃprāptō'si garbhamaditēḥ praṇutō vidhātrā ।prāsūta cha prakaṭavaiṣṇavadivyarūpaṃsā dvādaśīśravaṇapuṇyadinē bhavantam ॥4॥meaning
Then you deposited yourself in Kashyapa's austerity, took birth in Aditi's womb, praised by Brahma,
- verse 5पुण्याश्रमं तमभिवर्षति पुष्पवर्षै-र्हर्षाकुले सुरगणे कृततूर्यघोषे ।बध्वाऽञ्जलिं जय जयेति नुतः पितृभ्यांत्वं तत्क्षणे पटुतमं वटुरूपमाधाः ॥5॥puṇyāśramaṃ tamabhivarṣati puṣpavarṣai-rharṣākulē suragaṇē kṛtatūryaghōṣē ।badhvā'ñjaliṃ jaya jayēti nutaḥ pitṛbhyāṃtvaṃ tatkṣaṇē paṭutamaṃ vaṭurūpamādhāḥ ॥5॥meaning
and as the gods rejoiced with music, a flower-shower rained on the holy ashram — praised by your parents, you stood there.
- verse 6तावत्प्रजापतिमुखैरुपनीय मौञ्जी-दण्डाजिनाक्षवलयादिभिरर्च्यमानः ।देदीप्यमानवपुरीश कृताग्निकार्य-स्त्वं प्रास्थिथा बलिगृहं प्रकृताश्वमेधम् ॥6॥tāvatprajāpatimukhairupanīya mauñjī-daṇḍājinākṣavalayādibhirarchyamānaḥ ।dēdīpyamānavapurīśa kṛtāgnikārya-stvaṃ prāsthithā baligṛhaṃ prakṛtāśvamēdham ॥6॥meaning
Then, brought by Prajapati and others, invested with the sacred thread and stick and deerskin and rudraksha beads, and being worshipped.
- verse 7गात्रेण भाविमहिमोचितगौरवं प्रा-ग्व्यावृण्वतेव धरणीं चलयन्नायासीः ।छत्रं परोष्मतिरणार्थमिवादधानोदण्डं च दानवजनेष्विव सन्निधातुम् ॥7॥gātrēṇa bhāvimahimōchitagauravaṃ prā-gvyāvṛṇvatēva dharaṇīṃ chalayannāyāsīḥ ।Chatraṃ parōṣmatiraṇārthamivādadhānōdaṇḍaṃ cha dānavajanēṣviva sannidhātum ॥7॥meaning
With a body radiating the coming great splendour, appearing to first press down the earth as it were, you arrived.
- verse 8तां नर्मदोत्तरतटे हयमेधशाला-मासेदुषि त्वयि रुचा तव रुद्धनेत्रैः ।भास्वान् किमेष दहनो नु सनत्कुमारोयोगी नु कोऽयमिति शुक्रमुखैश्शशङ्के ॥8॥tāṃ narmadōttarataṭē hayamēdhaśālā-māsēduṣi tvayi ruchā tava ruddhanētraiḥ ।bhāsvān kimēṣa dahanō nu sanatkumārōyōgī nu kō'yamiti śukramukhaiśśaśaṅkē ॥8॥meaning
When you arrived at that horse-sacrifice hall on the northern bank of the Narmada, the sun's eyes were blinded by your radiance — "Is this the blazing fire? Sanatkumara? A yogi?"
- verse 9आनीतमाशु भृगुभिर्महसाऽभिभूतै-स्त्वां रम्यरूपमसुरः पुलकावृताङ्गः ।भक्त्या समेत्य सुकृती परिणिज्य पादौतत्तोयमन्वधृत मूर्धनि तीर्थतीर्थम् ॥9॥ānītamāśu bhṛgubhirmahasā'bhibhūtai-stvāṃ ramyarūpamasuraḥ pulakāvṛtāṅgaḥ ।bhaktyā samētya sukṛtī pariṇijya pādautattōyamanvadhṛta mūrdhani tīrthatīrtham ॥9॥meaning
Quickly brought by the Bhrigus overwhelmed by your glory, the demon touched your feet with devotion, with horripilated limbs — and learned from you the truth.
- verse 10प्रह्लादवंशजतया क्रतुभिर्द्विजेषुविश्वासतो नु तदिदं दितिजोऽपि लेभे ।यत्ते पदाम्बु गिरिशस्य शिरोभिलाल्यंस त्वं विभो गुरुपुरालय पालयेथाः ॥10॥prahlādavaṃśajatayā kratubhirdvijēṣuviśvāsatō nu tadidaṃ ditijō'pi lēbhē ।yattē padāmbu giriśasya śirōbhilālyaṃsa tvaṃ vibhō gurupurālaya pālayēthāḥ ॥10॥meaning
Because of his descent from Prahlada's line and faith in the brahmins, this demon too obtained what your foot-water is desired on Girisha's head — you.
Primary text from vignanam.org