Narayaniyam Dashaka 30

Misc

tap any word for its meaning

  • verse 1
    शक्रेण संयति हतोऽपि बलिर्महात्माशुक्रेण जीविततनुः क्रतुवर्धितोष्माविक्रान्तिमान् भयनिलीनसुरां त्रिलोकींचक्रे वशे तव चक्रमुखादभीतः1

    śakrēṇa saṃyati hatō'pi balirmahātmāśukrēṇa jīvitatanuḥ kratuvardhitōṣmāvikrāntimān bhayanilīnasurāṃ trilōkīṃchakrē vaśē sa tava chakramukhādabhītaḥ1
    meaning

    Bali the great-souled one, though slain by Indra in battle, was revived by Shukra and with sacrifices intensified his fire — conquering, he drove the gods who had hidden in fear, and made the three worlds his own.

  • verse 2
    पुत्रार्तिदर्शनवशाददितिर्विषण्णातं काश्यपं निजपतिं शरणं प्रपन्नात्वत्पूजनं तदुदितं हि पयोव्रताख्यंसा द्वादशाहमचरत्त्वयि भक्तिपूर्णा2

    putrārtidarśanavaśādaditirviṣaṇṇātaṃ kāśyapaṃ nijapatiṃ śaraṇaṃ prapannātvatpūjanaṃ taduditaṃ hi payōvratākhyaṃ dvādaśāhamacharattvayi bhaktipūrṇā2
    meaning

    Aditi, distressed at seeing her children's pain, took refuge in her husband Kashyapa; to her he declared the Payovrata observance that you prescribed.

  • verse 3
    तस्यावधौ त्वयि निलीनमतेरमुष्याःश्यामश्चतुर्भुजवपुः स्वयमाविरासीःनम्रां तामिह भवत्तनयो भवेयंगोप्यं मदीक्षणमिति प्रलपन्नयासीः3

    tasyāvadhau tvayi nilīnamatēramuṣyāḥśyāmaśchaturbhujavapuḥ svayamāvirāsīḥnamrāṃ cha tāmiha bhavattanayō bhavēyaṃgōpyaṃ madīkṣaṇamiti pralapannayāsīḥ3
    meaning

    At the limit of that observance, when her mind was absorbed in you, you yourself appeared as a dark, four-armed form — and told the bowed mother: "I shall become your son."

  • verse 4
    त्वं काश्यपे तपसि सन्निदधत्तदानींप्राप्तोऽसि गर्भमदितेः प्रणुतो विधात्राप्रासूत प्रकटवैष्णवदिव्यरूपंसा द्वादशीश्रवणपुण्यदिने भवन्तम्4

    tvaṃ kāśyapē tapasi sannidadhattadānīṃprāptō'si garbhamaditēḥ praṇutō vidhātrāprāsūta cha prakaṭavaiṣṇavadivyarūpaṃ dvādaśīśravaṇapuṇyadinē bhavantam4
    meaning

    Then you deposited yourself in Kashyapa's austerity, took birth in Aditi's womb, praised by Brahma,

  • verse 5
    पुण्याश्रमं तमभिवर्षति पुष्पवर्षै-र्हर्षाकुले सुरगणे कृततूर्यघोषेबध्वाऽञ्जलिं जय जयेति नुतः पितृभ्यांत्वं तत्क्षणे पटुतमं वटुरूपमाधाः5

    puṇyāśramaṃ tamabhivarṣati puṣpavarṣai-rharṣākulē suragaṇē kṛtatūryaghōṣēbadhvā'ñjaliṃ jaya jayēti nutaḥ pitṛbhyāṃtvaṃ tatkṣaṇē paṭutamaṃ vaṭurūpamādhāḥ5
    meaning

    and as the gods rejoiced with music, a flower-shower rained on the holy ashram — praised by your parents, you stood there.

  • verse 6
    तावत्प्रजापतिमुखैरुपनीय मौञ्जी-दण्डाजिनाक्षवलयादिभिरर्च्यमानःदेदीप्यमानवपुरीश कृताग्निकार्य-स्त्वं प्रास्थिथा बलिगृहं प्रकृताश्वमेधम्6

    tāvatprajāpatimukhairupanīya mauñjī-daṇḍājinākṣavalayādibhirarchyamānaḥdēdīpyamānavapurīśa kṛtāgnikārya-stvaṃ prāsthithā baligṛhaṃ prakṛtāśvamēdham6
    meaning

    Then, brought by Prajapati and others, invested with the sacred thread and stick and deerskin and rudraksha beads, and being worshipped.

  • verse 7
    गात्रेण भाविमहिमोचितगौरवं प्रा-ग्व्यावृण्वतेव धरणीं चलयन्नायासीःछत्रं परोष्मतिरणार्थमिवादधानोदण्डं दानवजनेष्विव सन्निधातुम्7

    gātrēṇa bhāvimahimōchitagauravaṃ prā-gvyāvṛṇvatēva dharaṇīṃ chalayannāyāsīḥChatraṃ parōṣmatiraṇārthamivādadhānōdaṇḍaṃ cha dānavajanēṣviva sannidhātum7
    meaning

    With a body radiating the coming great splendour, appearing to first press down the earth as it were, you arrived.

  • verse 8
    तां नर्मदोत्तरतटे हयमेधशाला-मासेदुषि त्वयि रुचा तव रुद्धनेत्रैःभास्वान् किमेष दहनो नु सनत्कुमारोयोगी नु कोऽयमिति शुक्रमुखैश्शशङ्के8

    tāṃ narmadōttarataṭē hayamēdhaśālā-māsēduṣi tvayi ruchā tava ruddhanētraiḥbhāsvān kimēṣa dahanō nu sanatkumārōyōgī nu kō'yamiti śukramukhaiśśaśaṅkē8
    meaning

    When you arrived at that horse-sacrifice hall on the northern bank of the Narmada, the sun's eyes were blinded by your radiance — "Is this the blazing fire? Sanatkumara? A yogi?"

  • verse 9
    आनीतमाशु भृगुभिर्महसाऽभिभूतै-स्त्वां रम्यरूपमसुरः पुलकावृताङ्गःभक्त्या समेत्य सुकृती परिणिज्य पादौतत्तोयमन्वधृत मूर्धनि तीर्थतीर्थम्9

    ānītamāśu bhṛgubhirmahasā'bhibhūtai-stvāṃ ramyarūpamasuraḥ pulakāvṛtāṅgaḥbhaktyā samētya sukṛtī pariṇijya pādautattōyamanvadhṛta mūrdhani tīrthatīrtham9
    meaning

    Quickly brought by the Bhrigus overwhelmed by your glory, the demon touched your feet with devotion, with horripilated limbs — and learned from you the truth.

  • verse 10
    प्रह्लादवंशजतया क्रतुभिर्द्विजेषुविश्वासतो नु तदिदं दितिजोऽपि लेभेयत्ते पदाम्बु गिरिशस्य शिरोभिलाल्यं त्वं विभो गुरुपुरालय पालयेथाः10

    prahlādavaṃśajatayā kratubhirdvijēṣuviśvāsatō nu tadidaṃ ditijō'pi lēbhēyattē padāmbu giriśasya śirōbhilālyaṃsa tvaṃ vibhō gurupurālaya pālayēthāḥ10
    meaning

    Because of his descent from Prahlada's line and faith in the brahmins, this demon too obtained what your foot-water is desired on Girisha's head — you.

Primary text from vignanam.org