Narayaniyam Dashaka 17

Misc

tap any word for its meaning

  • verse 1
    उत्तानपादनृपतेर्मनुनन्दनस्यजाया बभूव सुरुचिर्नितरामभीष्टाअन्या सुनीतिरिति भर्तुरनादृता सात्वामेव नित्यमगतिः शरणं गताऽभूत्1

    uttānapādanṛpatērmanunandanasyajāyā babhūva suruchirnitarāmabhīṣṭāanyā sunītiriti bharturanādṛtā tvāmēva nityamagatiḥ śaraṇaṃ gatā'bhūt1
    meaning

    The wife of Uttānapāda's son Manu was Suruci, very dear to the king; the other wife was Sunīti...

  • verse 2
    अङ्के पितुः सुरुचिपुत्रकमुत्तमं तंदृष्ट्वा ध्रुवः किल सुनीतिसुतोऽधिरोक्ष्यन्आचिक्षिपे किल शिशुः सुतरां सुरुच्यादुस्सन्त्यजा खलु भवद्विमुखैरसूया2

    aṅkē pituḥ suruchiputrakamuttamaṃ taṃdṛṣṭvā dhruvaḥ kila sunītisutō'dhirōkṣyanāchikṣipē kila śiśuḥ sutarāṃ suruchyādussantyajā khalu bhavadvimukhairasūyā2
    meaning

    Dhruva, Sunīti's son, seeing the other son Uttama on his father's lap, also wished to climb up...

  • verse 3
    त्वन्मोहिते पितरि पश्यति दारवश्येदूरं दुरुक्तिनिहतः गतो निजाम्बाम्साऽपि स्वकर्मगतिसन्तरणाय पुंसांत्वत्पादमेव शरणं शिशवे शशंस3

    tvanmōhitē pitari paśyati dāravaśyēdūraṃ duruktinihataḥ sa gatō nijāmbāmsā'pi svakarmagatisantaraṇāya puṃsāṃtvatpādamēva śaraṇaṃ śiśavē śaśaṃsa3
    meaning

    When his father, captivated by women, watched indifferently, struck by harsh words he went to his own mother; she too...

  • verse 4
    आकर्ण्य सोऽपि भवदर्चननिश्चितात्मामानी निरेत्य नगरात् किल पञ्चवर्षःसन्दृष्टनारदनिवेदितमन्त्रमार्ग-स्त्वामारराध तपसा मधुकाननान्ते4

    ākarṇya sō'pi bhavadarchananiśchitātmāmānī nirētya nagarāt kila pañchavarṣaḥsandṛṣṭanāradanivēditamantramārga-stvāmārarādha tapasā madhukānanāntē4
    meaning

    Hearing this, even as a five-year-old, his mind firmly resolved on worshipping you — proudly leaving the city...

  • verse 5
    ताते विषण्णहृदये नगरीं गतेनश्रीनारदेन परिसान्त्वितचित्तवृत्तौबालस्त्वदर्पितमनाः क्रमवर्धितेननिन्ये कठोरतपसा किल पञ्चमासान्5

    tātē viṣaṇṇahṛdayē nagarīṃ gatēnaśrīnāradēna parisāntvitachittavṛttaubālastvadarpitamanāḥ kramavardhitēnaninyē kaṭhōratapasā kila pañchamāsān5
    meaning

    When his father's heart was pained and the one who went to the city was comforted by Śrī Nārada — even that boy...

  • verse 6
    तावत्तपोबलनिरुच्छ्-वसिते दिगन्तेदेवार्थितस्त्वमुदयत्करुणार्द्रचेताःत्वद्रूपचिद्रसनिलीनमतेः पुरस्ता-दाविर्बभूविथ विभो गरुडाधिरूढः6

    tāvattapōbalaniruchCh-vasitē digantēdēvārthitastvamudayatkaruṇārdrachētāḥtvadrūpachidrasanilīnamatēḥ purastā-dāvirbabhūvitha vibhō garuḍādhirūḍhaḥ6
    meaning

    When the power of his austerity blew to the ends of the directions, you arose, your heart melted with compassion, solicited by the gods.

  • verse 7
    त्वद्दर्शनप्रमदभारतरङ्गितं तंदृग्भ्यां निमग्नमिव रूपरसायने तेतुष्टूषमाणमवगम्य कपोलदेशेसंस्पृष्टवानसि दरेण तथाऽऽदरेण7

    tvaddarśanapramadabhārataraṅgitaṃ taṃdṛgbhyāṃ nimagnamiva rūparasāyanē tuṣṭūṣamāṇamavagamya kapōladēśēsaṃspṛṣṭavānasi darēṇa tathā''darēṇa7
    meaning

    You touched him with your conch — he who was overwhelmed by a flood of joy at your vision, as though drowned in the eye-pleasing nectar of your form.

  • verse 8
    तावद्विबोधविमलं प्रणुवन्तमेन-माभाषथास्त्वमवगम्य तदीयभावम्राज्यं चिरं समनुभूय भजस्व भूयःसर्वोत्तरं ध्रुव पदं विनिवृत्तिहीनम्8

    tāvadvibōdhavimalaṃ praṇuvantamēna-mābhāṣathāstvamavagamya tadīyabhāvamrājyaṃ chiraṃ samanubhūya bhajasva bhūyaḥsarvōttaraṃ dhruva padaṃ vinivṛttihīnam8
    meaning

    Then, understanding his intention, you spoke to him as he was reciting a purified and awakened hymn: 'O prince, rule the kingdom...'

  • verse 9
    इत्यूचिषि त्वयि गते नृपनन्दनोऽसा-वानन्दिताखिलजनो नगरीमुपेतःरेमे चिरं भवदनुग्रहपूर्णकाम-स्ताते गते वनमादृतराज्यभारः9

    ityūchiṣi tvayi gatē nṛpanandanō'sā-vānanditākhilajanō nagarīmupētaḥrēmē chiraṃ bhavadanugrahapūrṇakāma-stātē gatē cha vanamādṛtarājyabhāraḥ9
    meaning

    When you departed after speaking thus, that prince, who had made all the people happy, returned to the city; he delighted for a long time...

  • verse 10
    यक्षेण देव निहते पुनरुत्तमेऽस्मिन्यक्षैः युद्धनिरतो विरतो मनूक्त्याशान्त्या प्रसन्नहृदयाद्धनदादुपेता-त्त्वद्भक्तिमेव सुदृढामवृणोन्महात्मा10

    yakṣēṇa dēva nihatē punaruttamē'sminyakṣaiḥ sa yuddhaniratō viratō manūktyāśāntyā prasannahṛdayāddhanadādupētā-ttvadbhaktimēva sudṛḍhāmavṛṇōnmahātmā10
    meaning

    When Uttama was slain by the Yakṣa, his lord fought the Yakṣas in battle; restrained by Manu's word...

  • verse 11
    अन्ते भवत्पुरुषनीतविमानयातोमात्रा समं ध्रुवपदे मुदितोऽयमास्तेएवं स्वभृत्यजनपालनलोलधीस्त्वंवातालयाधिप निरुन्धि ममामयौघान्11

    antē bhavatpuruṣanītavimānayātōmātrā samaṃ dhruvapadē muditō'yamāstēēvaṃ svabhṛtyajanapālanalōladhīstvaṃvātālayādhipa nirundhi mamāmayaughān11
    meaning

    At the end, borne by your attendants in a celestial car, he reached Dhruva-loka together with his mother and remained there in joy. O Guruvāyurappa, thus your...

Primary text from vignanam.org