Narayaniyam Dashaka 15
Misc
tap any word for its meaning
- verse 1मतिरिह गुणसक्ता बन्धकृत्तेष्वसक्तात्वमृतकृदुपरुन्धे भक्तियोगस्तु सक्तिम् ।महदनुगमलभ्या भक्तिरेवात्र साध्याकपिलतनुरिति त्वं देवहूत्यै न्यगादीः ॥1॥matiriha guṇasaktā bandhakṛttēṣvasaktātvamṛtakṛduparundhē bhaktiyōgastu saktim ।mahadanugamalabhyā bhaktirēvātra sādhyākapilatanuriti tvaṃ dēvahūtyai nyagādīḥ ॥1॥meaning
Mind attached to qualities binds; unattached it produces liberation's nectar — bhakti-yoga restrains attachment; this bhakti attainable only through following the great — as Kapila-form you declared to Devahuti.
- verse 2प्रकृतिमहदहङ्काराश्च मात्राश्च भूता-न्यपि हृदपि दशाक्षी पूरुषः पञ्चविंशः ।इति विदितविभागो मुच्यतेऽसौ प्रकृत्याकपिलतनुरिति त्वं देवहूत्यै न्यगादीः ॥2॥prakṛtimahadahaṅkārāścha mātrāścha bhūtā-nyapi hṛdapi daśākṣī pūruṣaḥ pañchaviṃśaḥ ।iti viditavibhāgō muchyatē'sau prakṛtyākapilatanuriti tvaṃ dēvahūtyai nyagādīḥ ॥2॥meaning
Prakriti, Mahat, Ahankara, the subtle elements, the gross elements, the mind, and the ten senses, and the Purusha as the twenty-fifth — one who knows these distinct divisions is freed from Prakriti — as Kapila-form you thus declared to Devahuti.
- verse 3प्रकृतिगतगुणौघैर्नाज्यते पूरुषोऽयंयदि तु सजति तस्यां तत् गुणास्तं भजेरन् ।मदनुभजनतत्त्वालोचनैः साऽप्यपेयात्कपिलतनुरिति त्वं देवहूत्यै न्यगादीः ॥3॥prakṛtigataguṇaughairnājyatē pūruṣō'yaṃyadi tu sajati tasyāṃ tat guṇāstaṃ bhajēran ।madanubhajanatattvālōchanaiḥ sā'pyapēyātkapilatanuriti tvaṃ dēvahūtyai nyagādīḥ ॥3॥meaning
This Purusha is not bound by Prakriti's qualities if he does not attach; but if he attaches, those qualities seize him; by meditating on my devotion's truth she too will be freed — as Kapila-form you declared to Devahuti.
- verse 4विमलमतिरुपात्तैरासनाद्यैर्मदङ्गंगरुडसमधिरूढं दिव्यभूषायुधाङ्कम् ।रुचितुलिततमालं शीलयेतानुवेलंकपिलतनुरिति त्वं देवहूत्यै न्यगादीः ॥4॥vimalamatirupāttairāsanādyairmadaṅgaṃgaruḍasamadhirūḍhaṃ divyabhūṣāyudhāṅkam ।ruchitulitatamālaṃ śīlayētānuvēlaṃkapilatanuriti tvaṃ dēvahūtyai nyagādīḥ ॥4॥meaning
With purified mind, using seated posture and other aids, one should always contemplate my form on Garuda, marked with ornaments and weapons, lovely as a dark tamala tree — as Kapila-form you declared to Devahuti.
- verse 5मम गुणगणलीलाकर्णनैः कीर्तनाद्यै-र्मयि सुरसरिदोघप्रख्यचित्तानुवृत्तिः ।भवति परमभक्तिः सा हि मृत्योर्विजेत्रीकपिलतनुरिति त्वं देवहूत्यै न्यगादीः ॥5॥mama guṇagaṇalīlākarṇanaiḥ kīrtanādyai-rmayi surasaridōghaprakhyachittānuvṛttiḥ ।bhavati paramabhaktiḥ sā hi mṛtyōrvijētrīkapilatanuriti tvaṃ dēvahūtyai nyagādīḥ ॥5॥meaning
Through hearing and singing of my qualities and through other such practices, the mind's continuous flow toward me like the divine river — that supreme bhakti is the conqueror of death — as Kapila-form you declared to Devahuti.
- verse 6अहह बहुलहिंसासञ्चितार्थैः कुटुम्बंप्रतिदिनमनुपुष्णन् स्त्रीजितो बाललाली ।विशति हि गृहसक्तो यातनां मय्यभक्तःकपिलतनुरितित्वं देवहूत्यै न्यगादीः ॥6॥ahaha bahulahiṃsāsañchitārthaiḥ kuṭumbaṃpratidinamanupuṣṇan strījitō bālalālī ।viśati hi gṛhasaktō yātanāṃ mayyabhaktaḥkapilatanurititvaṃ dēvahūtyai nyagādīḥ ॥6॥meaning
Alas — feeding his household with violence-gathered wealth, conquered by his wife, fondling his children — the home-attached devotionless person enters into suffering — as Kapila-form you declared to Devahuti.
- verse 7युवतिजठरखिन्नो जातबोधोऽप्यकाण्डेप्रसवगलितबोधः पीडयोल्लङ्घ्य बाल्यम् ।पुनरपि बत मुह्यत्येव तारुण्यकालेकपिलतनुरिति त्वं देवहूत्यै न्यगादीः ॥7॥yuvatijaṭharakhinnō jātabōdhō'pyakāṇḍēprasavagalitabōdhaḥ pīḍayōllaṅghya bālyam ।punarapi bata muhyatyēva tāruṇyakālēkapilatanuriti tvaṃ dēvahūtyai nyagādīḥ ॥7॥meaning
Pained in the womb of a young woman, though he had gained wisdom there, knowledge drips away at birth; after surviving childhood difficulties, in adolescence he is again deluded — as Kapila-form you thus declared to Devahuti.
- verse 8पितृसुरगणयाजी धार्मिको यो गृहस्थःस च निपतति काले दक्षिणाध्वोपगामी ।मयि निहितमकामं कर्म तूदक्पथार्थंकपिल्तनुरिति त्वं देवहूत्यै न्यगादीः ॥8॥pitṛsuragaṇayājī dhārmikō yō gṛhasthaḥsa cha nipatati kālē dakṣiṇādhvōpagāmī ।mayi nihitamakāmaṃ karma tūdakpathārthaṃkapiltanuriti tvaṃ dēvahūtyai nyagādīḥ ॥8॥meaning
A householder performing ancestor and god rites is righteous — he goes the southern path in time; but action offered to me without desire is the northern path — as Kapila-form you declared to Devahuti.
- verse 9इति सुविदितवेद्यां देव हे देवहूतिंकृतनुतिमनुगृह्य त्वं गतो योगिसङ्घैः ।विमलमतिरथाऽसौ भक्तियोगेन मुक्तात्वमपि जनहितार्थं वर्तसे प्रागुदीच्याम् ॥9॥iti suviditavēdyāṃ dēva hē dēvahūtiṃkṛtanutimanugṛhya tvaṃ gatō yōgisaṅghaiḥ ।vimalamatirathā'sau bhaktiyōgēna muktātvamapi janahitārthaṃ vartasē prāgudīchyām ॥9॥meaning
Thus having fully declared the knowable, O God, blessing Devahuti who had praised you, you departed with the yoga-assemblies; she with purified mind was freed through bhakti-yoga — and you remain in the north for the world's benefit.
- verse 10परम किमु बहूक्त्या त्वत्पदाम्भोजभक्तिंसकलभयविनेत्रीं सर्वकामोपनेत्रीम् ।वदसि खलु दृढं त्वं तद्विधूयामयान् मेगुरुपवनपुरेश त्वय्युपाधत्स्व भक्तिम् ॥10॥parama kimu bahūktyā tvatpadāmbhōjabhaktiṃsakalabhayavinētrīṃ sarvakāmōpanētrīm ।vadasi khalu dṛḍhaṃ tvaṃ tadvidhūyāmayān mēgurupavanapurēśa tvayyupādhatsva bhaktim ॥10॥meaning
O supreme one, why speak at length — you firmly declare devotion to your lotus feet removes all fear and grants all desires; having dispelled my ailments, O lord of Gurupavanapura, establish devotion in me.
Primary text from vignanam.org