Manidweepa Varnana
Devi
tap any word for its meaning
- verse 1(श्रीदेवीभागवतं, द्वादश स्कन्धं, एकादशोऽध्यायः, मणिद्वीप वर्णन - 2)(śrīdēvībhāgavataṃ, dvādaśa skandhaṃ, ēkādaśō'dhyāyaḥ, maṇidvīpa varṇana - 2)meaning
Chapter heading: This is from the Shri Devi Bhagavatam, the Twelfth Skandha, Eleventh Chapter — the second part of the description of Mani Dvipa, the island of jewels, the supreme abode of the Goddess.
- verse 2व्यास उवाच ।पुष्परागमयादग्रे कुङ्कुमारुणविग्रहः ।पद्मरागमयः सालो मध्ये भूश्चैवतादृशी ॥ 1 ॥vyāsa uvācha ।puṣparāgamayādagrē kuṅkumāruṇavigrahaḥ ।padmarāgamayaḥ sālō madhyē bhūśchaivatādṛśī ॥ 1 ॥meaning
Vyasa says: in front of the topaz enclosure stands a saffron-red padmaraga hall ten yojanas long with gatehouse portals, O king.
- verse 3दशयोजनवान्दैर्घ्ये गोपुरद्वारसंयुतः ।तन्मणिस्तम्भसंयुक्ता मण्डपाः शतशो नृप ॥ 2 ॥daśayōjanavāndairghyē gōpuradvārasaṃyutaḥ ।tanmaṇistambhasaṃyuktā maṇḍapāḥ śataśō nṛpa ॥ 2 ॥meaning
That gem-pillared hall stretches ten yojanas with gatehouse towers; hundreds of jeweled pavilions surround it.
- verse 4मध्ये भुविसमासीनाश्चतुःषष्टिमिताः कलाः ।नानायुधधरावीरा रत्नभूषणभूषिताः ॥ 3 ॥madhyē bhuvisamāsīnāśchatuḥṣaṣṭimitāḥ kalāḥ ।nānāyudhadharāvīrā ratnabhūṣaṇabhūṣitāḥ ॥ 3 ॥meaning
In the center sit the sixty-four kalas bearing diverse weapons, adorned with gem ornaments, each heroic.
- verse 5प्रत्येकलोकस्तासां तु तत्तल्लोकस्यनायकाः ।समन्तात्पद्मरागस्य परिवार्यस्थिताः सदा ॥ 4 ॥pratyēkalōkastāsāṃ tu tattallōkasyanāyakāḥ ।samantātpadmarāgasya parivāryasthitāḥ sadā ॥ 4 ॥meaning
Each kala has her own realm and its ruler; they all stand arrayed around the padmaraga enclosure perpetually.
- verse 6स्वस्वलोकजनैर्जुष्टाः स्वस्ववाहनहेतिभिः ।तासां नामानि वक्ष्यामि शृणु त्वं जनमेजय ॥ 5 ॥svasvalōkajanairjuṣṭāḥ svasvavāhanahētibhiḥ ।tāsāṃ nāmāni vakṣyāmi śṛṇu tvaṃ janamējaya ॥ 5 ॥meaning
Each is served by the people of her realm with their own vehicles and weapons — listen now, Janamejaya, as I name them.
- verse 7पिङ्गलाक्षी विशालाक्षी समृद्धि वृद्धिरेव च ।श्रद्धा स्वाहा स्वधाभिख्या माया सञ्ज्ञा वसुन्धरा ॥ 6 ॥piṅgaḻākṣī viśālākṣī samṛddhi vṛddhirēva cha ।śraddhā svāhā svadhābhikhyā māyā sañjñā vasundharā ॥ 6 ॥meaning
Pingalakshi, Vishalakshi, Samriddhi, Vriddhi, Shraddha, Svaha, Svadha, Maya, Sanjna, and Vasundhara are ten.
- verse 8त्रिलोकधात्री सावित्री गायत्री त्रिदशेश्वरी ।सुरूपा बहुरूपा च स्कन्दमाताऽच्युतप्रिया ॥ 7 ॥trilōkadhātrī sāvitrī gāyatrī tridaśēśvarī ।surūpā bahurūpā cha skandamātā'chyutapriyā ॥ 7 ॥meaning
Vidya, Jaya, Vijaya, and others bearing various weapons and jewel ornaments serve the Goddess eternally.
- verse 9विमला चामला तद्वदरुणी पुनरारुणी ।प्रकृतिर्विकृतिः सृष्टिः स्थितिः संहृतिरेव च ॥ 8 ॥vimalā chāmalā tadvadaruṇī punarāruṇī ।prakṛtirvikṛtiḥ sṛṣṭiḥ sthitiḥ saṃhṛtirēva cha ॥ 8 ॥meaning
Still more: Nanda, Bhramarakshi, Bhramari, Mohini, Chanchala, Jvala, and others complete the ring of kalas.
- verse 10सन्ध्यामाता सती हंसी मर्दिका वज्रिका परा ।देवमाता भगवती देवकी कमलासना ॥ 9 ॥sandhyāmātā satī haṃsī mardikā vajrikā parā ।dēvamātā bhagavatī dēvakī kamalāsanā ॥ 9 ॥meaning
Thus sixty-four great shaktis rule sixty-four worlds, each with her own army, vehicle, and domain.
- verse 11त्रिमुखी सप्तमुख्यन्या सुरासुरविमर्दिनी ।लम्बोष्टी चोर्ध्वकेशी च बहुशीर्षा वृकोदरी ॥ 10 ॥trimukhī saptamukhyanyā surāsuravimardinī ।lambōṣṭī chōrdhvakēśī cha bahuśīrṣā vṛkōdarī ॥ 10 ॥meaning
Beyond the padmaraga enclosure shines one of karketana gems, golden-green, with halls and portals gleaming.
- verse 12रथरेखाह्वया पश्चाच्छशिरेखा तथा परा ।गगनवेगा पवनवेगा चैव ततः परम् ॥ 11 ॥ratharēkhāhvayā paśchāchChaśirēkhā tathā parā ।gaganavēgā pavanavēgā chaiva tataḥ param ॥ 11 ॥meaning
There stand thirty-two more shaktis with weapons, jewel-adorned, each sovereign of her own sphere.
- verse 13अग्रे भुवनपाला स्यात्तत्पश्चान्मदनातुरा ।अनङ्गानङ्गमथना तथैवानङ्गमेखला ॥ 12 ॥agrē bhuvanapālā syāttatpaśchānmadanāturā ।anaṅgānaṅgamathanā tathaivānaṅgamēkhalā ॥ 12 ॥meaning
Brahmi, Maheshvari, Kaumari, Vaishnavi, Varahi, Narasimhi, Aindri, and Chamunda head the first group.
- verse 14अनङ्गकुसुमा पश्चाद्विश्वरूपा सुरादिका ।क्षयङ्करी भवेच्छक्ति रक्षोभ्या च ततः परम् ॥ 13 ॥anaṅgakusumā paśchādviśvarūpā surādikā ।kṣayaṅkarī bhavēchChakti rakṣōbhyā cha tataḥ param ॥ 13 ॥meaning
Brahmani with her lotus and kamandalu, Maheshvari with trident and moon-crest, and their companions stand here.
- verse 15सत्यवादिन्यथ प्रोक्ता बहुरूपा शुचिव्रता ।उदाराख्या च वागीशी चतुष्षष्टिमिताः स्मृताः ॥ 14 ॥satyavādinyatha prōktā bahurūpā śuchivratā ।udārākhyā cha vāgīśī chatuṣṣaṣṭimitāḥ smṛtāḥ ॥ 14 ॥meaning
Each of these thirty-two shaktis leads a divine army and guards the inner precincts with weapons ever ready.
- verse 16ज्वलज्जिह्वाननाः सर्वावमन्त्यो वह्निमुल्बणम् ।जलं पिबामः सकलं संहरामोविभावसुम् ॥ 15 ॥jvalajjihvānanāḥ sarvāvamantyō vahnimulbaṇam ।jalaṃ pibāmaḥ sakalaṃ saṃharāmōvibhāvasum ॥ 15 ॥meaning
Beyond each enclosure rises yet another more resplendent, each housing more exalted beings and treasures.
- verse 17पवनं स्तम्भयामोद्य भक्षयामोऽखिलं जगत् ।इति वाचं सङ्गिरते क्रोध संरक्तलोचनाः ॥ 16 ॥pavanaṃ stambhayāmōdya bhakṣayāmō'khilaṃ jagat ।iti vāchaṃ saṅgiratē krōdha saṃraktalōchanāḥ ॥ 16 ॥meaning
There rises an enclosure of pushparaga rubies blazing as the dawn sky, with gem-encrusted towers and gates.
- verse 18चापबाणधराः सर्वायुद्धायैवोत्सुकाः सदा ।दंष्ट्रा कटकटारावैर्बधिरीकृत दिङ्मुखाः ॥ 17 ॥chāpabāṇadharāḥ sarvāyuddhāyaivōtsukāḥ sadā ।daṃṣṭrā kaṭakaṭārāvairbadhirīkṛta diṅmukhāḥ ॥ 17 ॥meaning
Within it in a matchless pavilion thirty-two armed shaktis stand as unwavering guardians of the threshold.
- verse 19पिङ्गोर्ध्वकेश्यः सम्प्रोक्ताश्चापबाणकराः सदा ।शताक्षौहिणिका सेनाप्येकैकस्याः प्रकीर्तिता ॥ 18 ॥piṅgōrdhvakēśyaḥ samprōktāśchāpabāṇakarāḥ sadā ।śatākṣauhiṇikā sēnāpyēkaikasyāḥ prakīrtitā ॥ 18 ॥meaning
Beyond this rises a padmaraga enclosure glowing like the risen sun, where Mahalakshmi herself dwells.
- verse 20एकैक शक्तेः सामर्थ्यं लक्षब्रह्माण्डनाशने ।शताक्षौहिणिकासेना तादृशी नृप सत्तम ॥ 19 ॥ēkaika śaktēḥ sāmarthyaṃ lakṣabrahmāṇḍanāśanē ।śatākṣauhiṇikāsēnā tādṛśī nṛpa sattama ॥ 19 ॥meaning
Mahalakshmi clothed in gold with all her attendants presides here, fulfilling the desires of devotees.
- verse 21किं न कुर्याज्जगत्यस्मिन्नशक्यं वक्तुमेव तत् ।सर्वापि युद्धसामग्री तस्मिन्साले स्थिता मुने ॥ 20 ॥kiṃ na kuryājjagatyasminnaśakyaṃ vaktumēva tat ।sarvāpi yuddhasāmagrī tasminsālē sthitā munē ॥ 20 ॥meaning
Beyond this stands a marakata emerald enclosure vivid as fresh grass, with coral stairways and crystal floors.
- verse 22रथानां गणना नास्ति हयानां करिणां तथा ॥शस्त्राणां गणना तद्वद्गणानां गणना तथा ॥ 21 ॥rathānāṃ gaṇanā nāsti hayānāṃ kariṇāṃ tathā ॥śastrāṇāṃ gaṇanā tadvadgaṇānāṃ gaṇanā tathā ॥ 21 ॥meaning
In that hall the Trinity — Brahma, Vishnu, Shiva — meditate on the Devi, their own source and sustainer.
- verse 23पद्मरागमयादग्रे गोमेदमणिनिर्मितः ।दशयोजनदैर्घ्येण प्राकारो वर्तते महान् ॥ 22 ॥padmarāgamayādagrē gōmēdamaṇinirmitaḥ ।daśayōjanadairghyēṇa prākārō vartatē mahān ॥ 22 ॥meaning
Vyasa continues: beyond the marakata enclosure shines one of vidruma coral, blood-red, magnificent beyond compare.
- verse 24भास्वज्जपाप्रसूनाभो मध्यभूस्तस्य तादृशी ।गोमेदकल्पितान्येव तद्वासि सदनानि च ॥ 23 ॥bhāsvajjapāprasūnābhō madhyabhūstasya tādṛśī ।gōmēdakalpitānyēva tadvāsi sadanāni cha ॥ 23 ॥meaning
The eight lokapalas — guardians of the eight directions — dwell here with all their armies and treasuries.
- verse 25पक्षिणः स्तम्भवर्याश्च वृक्षावाप्यः सरांसि च ।गोमेदकल्पिता एव कुङ्कुमारुणविग्रहाः ॥ 24 ॥pakṣiṇaḥ stambhavaryāścha vṛkṣāvāpyaḥ sarāṃsi cha ।gōmēdakalpitā ēva kuṅkumāruṇavigrahāḥ ॥ 24 ॥meaning
Indra in the east, Agni in the southeast, Yama in the south, Nirrti in the southwest hold their stations.
- verse 26तन्मध्यस्था महादेव्यो द्वात्रिंशच्छक्तयः स्मृताः ।नाना शस्त्रप्रहरणा गोमेदमणिभूषिताः ॥ 25 ॥tanmadhyasthā mahādēvyō dvātriṃśachChaktayaḥ smṛtāḥ ।nānā śastrapraharaṇā gōmēdamaṇibhūṣitāḥ ॥ 25 ॥meaning
Varuna in the west, Vayu in the northwest, Kubera in the north, and Ishana in the northeast stand vigilant.
- verse 27प्रत्येक लोक वासिन्यः परिवार्य समन्ततः ।गोमेदसाले सन्नद्धा पिशाचवदना नृप ॥ 26 ॥pratyēka lōka vāsinyaḥ parivārya samantataḥ ।gōmēdasālē sannaddhā piśāchavadanā nṛpa ॥ 26 ॥meaning
Beyond the vidruma enclosure blazes one of navaratna — nine combined gems — radiating light in every direction.
- verse 28स्वर्लोकवासिभिर्नित्यं पूजिताश्चक्रबाहवः ।क्रोधरक्तेक्षणा भिन्धि पच च्छिन्धि दहेति च ॥ 27 ॥svarlōkavāsibhirnityaṃ pūjitāśchakrabāhavaḥ ।krōdharaktēkṣaṇā bhindhi pacha chChindhi dahēti cha ॥ 27 ॥meaning
Brahma with four faces, Vishnu with conch and discus, and Rudra with his trident reside in that enclosure.
- verse 29वदन्ति सततं वाचं युद्धोत्सुकहृदन्तराः ।एकैकस्या महाशक्तेर्दशाक्षौहिणिका मता ॥ 28 ॥vadanti satataṃ vāchaṃ yuddhōtsukahṛdantarāḥ ।ēkaikasyā mahāśaktērdaśākṣauhiṇikā matā ॥ 28 ॥meaning
Beyond the navaratna enclosure shines a wall of pure gold blazing like ten thousand suns at once.
- verse 30सेना तत्राप्येकशक्तिर्लक्षब्रह्माण्डनाशिनी ।तादृशीनां महासेना वर्णनीया कथं नृप ॥ 29 ॥sēnā tatrāpyēkaśaktirlakṣabrahmāṇḍanāśinī ।tādṛśīnāṃ mahāsēnā varṇanīyā kathaṃ nṛpa ॥ 29 ॥meaning
The ten avatars of Vishnu — Matsya, Kurma, Varaha, Narasimha, Vamana, Parashurama, Rama, Krishna, Buddha, Kalki — dwell here.
- verse 31रथानां नैव गणाना वाहनानां तथैव च ।सर्वयुद्धसमारम्भस्तत्र देव्या विराजते ॥ 30 ॥rathānāṃ naiva gaṇānā vāhanānāṃ tathaiva cha ।sarvayuddhasamārambhastatra dēvyā virājatē ॥ 30 ॥meaning
Beyond the golden enclosure stands one of sapphire, deep blue, where the creation-energy of Brahma abides.
- verse 32तासां नामानि वक्ष्यामि पापनाशकराणि च ।विद्या ह्री पुष्ट यः प्रज्ञा सिनीवाली कुहूस्तथा ॥ 31 ॥tāsāṃ nāmāni vakṣyāmi pāpanāśakarāṇi cha ।vidyā hrī puṣṭa yaḥ prajñā sinīvālī kuhūstathā ॥ 31 ॥meaning
On jeweled thrones in that enclosure sit the fourteen Manus who govern creation through successive world-cycles.
- verse 33रुद्रावीर्या प्रभानन्दा पोषिणी ऋद्धिदा शुभा ।कालरात्रिर्महारात्रिर्भद्रकाली कपर्दिनी ॥ 32 ॥rudrāvīryā prabhānandā pōṣiṇī ṛddhidā śubhā ।kālarātrirmahārātrirbhadrakālī kapardinī ॥ 32 ॥meaning
Beyond this rises another padmaraga enclosure, pink-red, where Indra holds court amid his divine assembly.
- verse 34विकृतिर्दण्डिमुण्डिन्यौ सेन्दुखण्डा शिखण्डिनी ।निशुम्भशुम्भमथिनी महिषासुरमर्दिनी ॥ 33 ॥vikṛtirdaṇḍimuṇḍinyau sēndukhaṇḍā śikhaṇḍinī ।niśumbhaśumbhamathinī mahiṣāsuramardinī ॥ 33 ॥meaning
Apsaras dance and gandharvas sing there perpetually, filling the realm with the fragrance of divine flowers.
- verse 35इन्द्राणी चैव रुद्राणी शङ्करार्धशरीरिणी ।नारी नारायणी चैव त्रिशूलिन्यपि पालिनी ॥ 34 ॥indrāṇī chaiva rudrāṇī śaṅkarārdhaśarīriṇī ।nārī nārāyaṇī chaiva triśūlinyapi pālinī ॥ 34 ॥meaning
Beyond that stands a crystal enclosure, transparent and blinding, reflecting all light in prismatic splendor.
- verse 36अम्बिकाह्लादिनी पश्चादित्येवं शक्तयः स्मृताः ।यद्येताः कुपिता देव्यस्तदा ब्रह्माण्डनाशनम् ॥ 35 ॥ambikāhlādinī paśchādityēvaṃ śaktayaḥ smṛtāḥ ।yadyētāḥ kupitā dēvyastadā brahmāṇḍanāśanam ॥ 35 ॥meaning
The great sages — Vasishtha, Vishvamitra, Narada, and many others — abide there in perpetual meditation on the Devi.
- verse 37पराजयो न चैतासां कदाचित्क्वचिदस्ति हि ।गोमेदकमयादग्रे सद्वज्रमणिनिर्मितः ॥ 36 ॥parājayō na chaitāsāṃ kadāchitkvachidasti hi ।gōmēdakamayādagrē sadvajramaṇinirmitaḥ ॥ 36 ॥meaning
Beyond the crystal enclosure stands one of vaidurya lapis, midnight-blue, where Chandra the moon-god dwells.
- verse 38दशयोजन तुङ्गोऽसौ गोपुरद्वारसंयुतः ।कपाटशृङ्खलाबद्धो नववृक्ष समुज्ज्वलः ॥ 37 ॥daśayōjana tuṅgō'sau gōpuradvārasaṃyutaḥ ।kapāṭaśṛṅkhalābaddhō navavṛkṣa samujjvalaḥ ॥ 37 ॥meaning
The twenty-seven lunar mansions, Chandra's wives, move in their courses here, maintaining cosmic rhythm.
- verse 39सालस्तन्मध्यभूम्यादि सर्वं हीरमयं स्मृतम् ।गृहाणिवीथयो रथ्या महामार्गां गणानि च ॥ 38 ॥sālastanmadhyabhūmyādi sarvaṃ hīramayaṃ smṛtam ।gṛhāṇivīthayō rathyā mahāmārgāṃ gaṇāni cha ॥ 38 ॥meaning
Beyond this stands an indranila sapphire enclosure blazing with the fire of Surya the sun-god.
- verse 40वृक्षालवाल तरवः सारङ्गा अपि तादृशाः ।दीर्घिकाश्रेणयोवाप्यस्तडागाः कूप संयुताः ॥ 39 ॥vṛkṣālavāla taravaḥ sāraṅgā api tādṛśāḥ ।dīrghikāśrēṇayōvāpyastaḍāgāḥ kūpa saṃyutāḥ ॥ 39 ॥meaning
The twelve Adityas, the seven solar horses, and the divine charioteer Aruna attend Surya here perpetually.
- verse 41तत्र श्रीभुवनेश्वर्या वसन्ति परिचारिकाः ।एकैका लक्षदासीभिः सेविता मदगर्विताः ॥ 40 ॥tatra śrībhuvanēśvaryā vasanti parichārikāḥ ।ēkaikā lakṣadāsībhiḥ sēvitā madagarvitāḥ ॥ 40 ॥meaning
Beyond that rises a hall entirely of ruby, housing the pure primal fire-power of the Goddess uncontained.
- verse 42तालवृन्तधराः काश्चिच्चषकाढ्य कराम्बुजाः ।काश्चित्ताम्बूलपात्राणि धारयन्त्योऽतिगर्विताः ॥ 41 ॥tālavṛntadharāḥ kāśchichchaṣakāḍhya karāmbujāḥ ।kāśchittāmbūlapātrāṇi dhārayantyō'tigarvitāḥ ॥ 41 ॥meaning
In that hall the agni-tattva blazes in pristine form — smokeless, pure, the very fire of consciousness.
- verse 43काश्चित्तच्छत्रधारिण्यश्चामराणां विधारिकाः ।नाना वस्त्रधराः काश्चित्काश्चित्पुष्प कराम्बुजाः ॥ 42 ॥kāśchittachChatradhāriṇyaśchāmarāṇāṃ vidhārikāḥ ।nānā vastradharāḥ kāśchitkāśchitpuṣpa karāmbujāḥ ॥ 42 ॥meaning
Beyond this stands a moonstone enclosure, cool and luminous, where the Devi's compassionate aspect presides.
- verse 44नानादर्शकराः काश्चित्काश्चित्कुङ्कुमलेपनम् ।धारयन्त्यः कज्जलं च सिन्दूर चषकं पराः ॥ 43 ॥nānādarśakarāḥ kāśchitkāśchitkuṅkumalēpanam ।dhārayantyaḥ kajjalaṃ cha sindūra chaṣakaṃ parāḥ ॥ 43 ॥meaning
Freed from all heat of the material world, sages and liberated souls rest in eternal bliss in that space.
- verse 45काश्चिच्चित्रक निर्मात्र्यः पाद संवाहने रताः ।काश्चित्तु भूषाकारिण्यो नाना भूषाधराः पराः ॥ 44 ॥kāśchichchitraka nirmātryaḥ pāda saṃvāhanē ratāḥ ।kāśchittu bhūṣākāriṇyō nānā bhūṣādharāḥ parāḥ ॥ 44 ॥meaning
Beyond the moonstone enclosure rises one of vidyut-lightning-stones, blazing as a million thunderbolts at once.
- verse 46पुष्पभूषण निर्मात्र्यः पुष्पशृङ्गारकारिकाः ।नाना विलासचतुरा बह्व्य एवं विधाः पराः ॥ 45 ॥puṣpabhūṣaṇa nirmātryaḥ puṣpaśṛṅgārakārikāḥ ।nānā vilāsachaturā bahvya ēvaṃ vidhāḥ parāḥ ॥ 45 ॥meaning
There Indra and his hosts celebrate the Goddess's eternal victory over the asuras with unceasing festivity.
- verse 47निबद्ध परिधानीया युवत्यः सकला अपि ।देवी कृपा लेशवशात्तुच्छीकृत जगत्त्रयाः ॥ 46 ॥nibaddha paridhānīyā yuvatyaḥ sakalā api ।dēvī kṛpā lēśavaśāttuchChīkṛta jagattrayāḥ ॥ 46 ॥meaning
Beyond this shines an enclosure of suvarna-mukuta gems, yellow as gold, attended by Kubera's yaksha hosts.
- verse 48एता दूत्यः स्मृता देव्यः शृङ्गारमदगर्विताः ।तासां नामानि वक्ष्यामि शृणु मे नृपसत्तम ॥ 47 ॥ētā dūtyaḥ smṛtā dēvyaḥ śṛṅgāramadagarvitāḥ ।tāsāṃ nāmāni vakṣyāmi śṛṇu mē nṛpasattama ॥ 47 ॥meaning
The yakshinis and kinnaras sing the Goddess's praises as gandharvas compose ever-new hymns to her glory.
- verse 49अनङ्गरूपा प्रथमाप्यनङ्गमदना परा ।तृतीयातु ततः प्रोक्ता सुन्दरी मदनातुरा ॥ 48 ॥anaṅgarūpā prathamāpyanaṅgamadanā parā ।tṛtīyātu tataḥ prōktā sundarī madanāturā ॥ 48 ॥meaning
Beyond the yaksha enclosure rises one of diamond, indestructible, where the Goddess's own divine weapons rest.
- verse 50ततो भुवनवेगास्यात्तथा भुवनपालिका ।स्यात्सर्वशिशिरानङ्गवेदनानङ्गमेखला ॥ 49 ॥tatō bhuvanavēgāsyāttathā bhuvanapālikā ।syātsarvaśiśirānaṅgavēdanānaṅgamēkhalā ॥ 49 ॥meaning
The Sudarshana chakra, the Pashupatastra, and all cosmic weapons wait here, ever ready at the Goddess's command.
- verse 51विद्युद्दामसमानाङ्ग्यः क्वणत्काञ्चीगुणान्विताः ।रणन्मञ्जीरचरणा बहिरन्तरितस्ततः ॥ 50 ॥vidyuddāmasamānāṅgyaḥ kvaṇatkāñchīguṇānvitāḥ ।raṇanmañjīracharaṇā bahirantaritastataḥ ॥ 50 ॥meaning
Within all these enclosures stands the Kadambavana, the forest of kadamba trees where the Devi eternally plays.
- verse 52धावमानास्तु शोभन्ते सर्वा विद्युल्लतोपमाः ।कुशलाः सर्वकार्येषु वेत्रहस्ताः समन्ततः ॥ 51 ॥dhāvamānāstu śōbhantē sarvā vidyullatōpamāḥ ।kuśalāḥ sarvakāryēṣu vētrahastāḥ samantataḥ ॥ 51 ॥meaning
The kadamba trees bloom endlessly in that timeless realm; their fragrance pervades all enclosures outward.
- verse 53अष्टदिक्षुतथैतासां प्राकाराद्बहिरेव च ।सदनानि विराजन्ते नाना वाहनहेतिभिः ॥ 52 ॥aṣṭadikṣutathaitāsāṃ prākārādbahirēva cha ।sadanāni virājantē nānā vāhanahētibhiḥ ॥ 52 ॥meaning
In the center of Manidvipa rises the Chintamani palace — the wish-jewel mansion — beyond all language to describe.
- verse 54वज्रसालादग्रभागे सालो वैदूर्यनिर्मितः ।दशयोजनतुङ्गोऽसौ गोपुरद्वारभूषितः ॥ 53 ॥vajrasālādagrabhāgē sālō vaidūryanirmitaḥ ।daśayōjanatuṅgō'sau gōpuradvārabhūṣitaḥ ॥ 53 ॥meaning
That palace has twenty-five inner courts, each more radiant than the last, each governing one of the twenty-five tattvas.
- verse 55वैदूर्यभूमिः सर्वापिगृहाणि विविधानि च ।वीथ्यो रथ्या महामार्गाः सर्वे वेदूर्यनिर्मिताः ॥ 54 ॥vaidūryabhūmiḥ sarvāpigṛhāṇi vividhāni cha ।vīthyō rathyā mahāmārgāḥ sarvē vēdūryanirmitāḥ ॥ 54 ॥meaning
In the first court stands the hall of Iccha-shakti, where the Goddess's creative will takes its primary form.
- verse 56वापी कूप तडागाश्च स्रवन्तीनां तटानि च ।वालुका चैव सर्वाऽपि वैदूर्यमणिनिर्मिता ॥ 55 ॥vāpī kūpa taḍāgāścha sravantīnāṃ taṭāni cha ।vālukā chaiva sarvā'pi vaidūryamaṇinirmitā ॥ 55 ॥meaning
In the second stands the hall of Jnana-shakti, where all knowing in the cosmos flows from the Goddess's awareness.
- verse 57तत्राष्टदिक्षुपरितो ब्राह्म्यादीनां च मण्डलम् ।निजैर्गणैः परिवृतं भ्राजते नृपसत्तम ॥ 56 ॥tatrāṣṭadikṣuparitō brāhmyādīnāṃ cha maṇḍalam ।nijairgaṇaiḥ parivṛtaṃ bhrājatē nṛpasattama ॥ 56 ॥meaning
The third court houses Kriya-shakti, the power of action, from which every motion in the universe springs.
- verse 58प्रतिब्रह्माण्डमातृणां ताः समष्टय ईरिताः ।ब्राह्मी माहेश्वरी चैव कौमारी वैष्णवी तथा ॥57 ॥pratibrahmāṇḍamātṛṇāṃ tāḥ samaṣṭaya īritāḥ ।brāhmī māhēśvarī chaiva kaumārī vaiṣṇavī tathā ॥57 ॥meaning
Each successive court surpasses the previous in luminosity, in gem-beauty, in the height of its pillars.
- verse 59वाराही च तथेन्द्राणी चामुण्डाः सप्तमातरः ।अष्टमी तु महालक्ष्मीर्नाम्ना प्रोक्तास्तु मातरः ॥ 58 ॥vārāhī cha tathēndrāṇī chāmuṇḍāḥ saptamātaraḥ ।aṣṭamī tu mahālakṣmīrnāmnā prōktāstu mātaraḥ ॥ 58 ॥meaning
In the innermost court stands the Bindu Pitha — the point-throne — which is the ultimate source of all manifestation.
- verse 60ब्रह्मरुद्रादिदेवानां समाकारा स्तुताः स्मृताः ।जगत्कल्याणकारिण्यः स्वस्वसेनासमावृताः ॥ 59 ॥brahmarudrādidēvānāṃ samākārā stutāḥ smṛtāḥ ।jagatkaḻyāṇakāriṇyaḥ svasvasēnāsamāvṛtāḥ ॥ 59 ॥meaning
On that throne sits Paramashiva in supreme stillness, and upon his left thigh sits the Devi Bhuvaneshvari.
- verse 61तत्सालस्य चतुर्द्वार्षु वाहनानि महेशितुः ।सज्जानि नृपते सन्ति सालङ्काराणि नित्यशः ॥ 60 ॥tatsālasya chaturdvārṣu vāhanāni mahēśituḥ ।sajjāni nṛpatē santi sālaṅkārāṇi nityaśaḥ ॥ 60 ॥meaning
Her complexion is the color of the rising sun; she has three eyes, wears red garments, and blazes with countless ornaments.
- verse 62दन्तिनः कोटिशो वाहाः कोटिशः शिबिकास्तथा ।हंसाः सिंहाश्च गरुडा मयूरा वृषभास्तथा ॥ 61 ॥dantinaḥ kōṭiśō vāhāḥ kōṭiśaḥ śibikāstathā ।haṃsāḥ siṃhāścha garuḍā mayūrā vṛṣabhāstathā ॥ 61 ॥meaning
Her four lotus-like arms hold a noose, a goad, a book, and make the gesture of granting boons.
- verse 63तैर्युक्ताः स्यन्दनास्तद्वत्कोटिशो नृपनन्दन ।पार्ष्णिग्राहसमायुक्ता ध्वजैराकाशचुम्बिनः ॥ 62 ॥tairyuktāḥ syandanāstadvatkōṭiśō nṛpanandana ।pārṣṇigrāhasamāyuktā dhvajairākāśachumbinaḥ ॥ 62 ॥meaning
Her matted hair rises crowned with the crescent moon; jeweled earrings touch her shoulders; her crown blazes with gems.
- verse 64कोटिशस्तु विमानानि नाना चिह्नान्वितानि च ।नाना वादित्रयुक्तानि महाध्वजयुतानि च ॥ 63 ॥kōṭiśastu vimānāni nānā chihnānvitāni cha ।nānā vāditrayuktāni mahādhvajayutāni cha ॥ 63 ॥meaning
The red tilak upon her brow radiates light; her gentle smile bestows fearlessness on all who behold her.
- verse 65वैदूर्यमणि सालस्याप्यग्रे सालः परः स्मृतः ।दशयोजन तुङ्गोऽसाविन्द्रनीलाश्मनिर्मितः ॥ 64 ॥vaidūryamaṇi sālasyāpyagrē sālaḥ paraḥ smṛtaḥ ।daśayōjana tuṅgō'sāvindranīlāśmanirmitaḥ ॥ 64 ॥meaning
Kama, Krodha, Lobha, Moha, Mada, and Matsara bow before her, their power wholly subject to her will.
- verse 66तन्मध्य भूस्तथा वीथ्यो महामार्गा गृहाणि च ।वापी कूप तडागाश्च सर्वे तन्मणिनिर्मिताः ॥ 65 ॥tanmadhya bhūstathā vīthyō mahāmārgā gṛhāṇi cha ।vāpī kūpa taḍāgāścha sarvē tanmaṇinirmitāḥ ॥ 65 ॥meaning
In the ten directions stand her ten Mahavidyas: Kali, Tara, Tripurasundari, Bhuvaneshvari, and Bhairavi.
- verse 67तत्र पद्म तु सम्प्रोक्तं बहुयोजन विस्तृतम् ।षोडशारं दीप्यमानं सुदर्शनमिवापरम् ॥ 66 ॥tatra padma tu samprōktaṃ bahuyōjana vistṛtam ।ṣōḍaśāraṃ dīpyamānaṃ sudarśanamivāparam ॥ 66 ॥meaning
Chhinnamasta, Dhumavati, Bagalamukhi, Matangi, and Kamala complete the circle of ten great wisdom goddesses.
- verse 68तत्र षोडशशक्तीनां स्थानानि विविधानि च ।सर्वोपस्करयुक्तानि समृद्धानि वसन्ति हि ॥ 67 ॥tatra ṣōḍaśaśaktīnāṃ sthānāni vividhāni cha ।sarvōpaskarayuktāni samṛddhāni vasanti hi ॥ 67 ॥meaning
The eight mother-goddesses — Brahmi, Maheshvari, Kaumari, Vaishnavi and others — stand in the eight directions.
- verse 69तासां नामानि वक्ष्यामि शृणु मे नृपसत्तम ।कराली विकराली च तथोमा च सरस्वती ॥ 68 ॥tāsāṃ nāmāni vakṣyāmi śṛṇu mē nṛpasattama ।karāḻī vikarāḻī cha tathōmā cha sarasvatī ॥ 68 ॥meaning
The fifteen nitya-devis personifying each lunar day encircle the Goddess with garlands of red hibiscus.
- verse 70श्री दुर्गोषा तथा लक्ष्मीः श्रुतिश्चैव स्मृतिर्धृतिः ।श्रद्धा मेधा मतिः कान्तिरार्या षोडशशक्तयः ॥ 69 ॥śrī durgōṣā tathā lakṣmīḥ śrutiśchaiva smṛtirdhṛtiḥ ।śraddhā mēdhā matiḥ kāntirāryā ṣōḍaśaśaktayaḥ ॥ 69 ॥meaning
Samkshobhini and the other Sri Chakra shaktis serve the Goddess perpetually in the inner sanctum.
- verse 71नीलजीमूतसङ्काशाः करवाल कराम्बुजाः ।समाः खेटकधारिण्यो युद्धोपक्रान्त मानसाः ॥ 70 ॥nīlajīmūtasaṅkāśāḥ karavāla karāmbujāḥ ।samāḥ khēṭakadhāriṇyō yuddhōpakrānta mānasāḥ ॥ 70 ॥meaning
Beyond and yet within the Chintamani palace is the Srinagara, the supreme abode of auspiciousness.
- verse 72सेनान्यः सकला एताः श्रीदेव्या जगदीशितुः ।प्रतिब्रह्माण्डसंस्थानां शक्तीनां नायिकाः स्मृताः ॥ 71 ॥sēnānyaḥ sakalā ētāḥ śrīdēvyā jagadīśituḥ ।pratibrahmāṇḍasaṃsthānāṃ śaktīnāṃ nāyikāḥ smṛtāḥ ॥ 71 ॥meaning
The Goddess rests there on a couch whose four legs are Brahma, Vishnu, Rudra, and Sadashiva, the mattress Ishvara himself.
- verse 73ब्रह्माण्डक्षोभकारिण्यो देवी शक्त्युपबृंहिताः ।नाना रथसमारूढा नाना शक्तिभिरन्विताः ॥ 72 ॥brahmāṇḍakṣōbhakāriṇyō dēvī śaktyupabṛṃhitāḥ ।nānā rathasamārūḍhā nānā śaktibhiranvitāḥ ॥ 72 ॥meaning
Vyasa says: Manidvipa cannot be described in its completeness, for it exceeds the power of all speech.
- verse 74एतत्पराक्रमं वक्तुं सहस्रास्योऽपि न क्षमः ।इन्द्रनीलमहासालादग्रे तु बहुविस्तृतः ॥ 73 ॥ētatparākramaṃ vaktuṃ sahasrāsyō'pi na kṣamaḥ ।indranīlamahāsālādagrē tu bahuvistṛtaḥ ॥ 73 ॥meaning
Those who meditate on this abode even mentally, with devotion, are freed from the entire cycle of birth and death.
- verse 75मुक्ताप्राकार उदितो दशयोजन दैर्घ्यवान् ।मध्यभूः पूर्ववत्प्रोक्ता तन्मध्येऽष्टदलाम्बुजम् ॥ 74 ॥muktāprākāra uditō daśayōjana dairghyavān ।madhyabhūḥ pūrvavatprōktā tanmadhyē'ṣṭadaḻāmbujam ॥ 74 ॥meaning
The vision of Manidvipa is not won by tapas alone, nor by jnana alone, nor by karma alone.
- verse 76मुक्तामणिगणाकीर्णं विस्तृतं तु सकेसरम् ।तत्र देवीसमाकारा देव्यायुधधराः सदा ॥ 75 ॥muktāmaṇigaṇākīrṇaṃ vistṛtaṃ tu sakēsaram ।tatra dēvīsamākārā dēvyāyudhadharāḥ sadā ॥ 75 ॥meaning
Only by the Goddess's own grace is this vision born — as the sun shines only when the clouds themselves part.
- verse 77सम्प्रोक्ता अष्टमन्त्रिण्यो जगद्वार्ताप्रबोधिकाः ।देवीसमानभोगास्ता इङ्गितज्ञास्तुपण्डिताः ॥ 76 ॥samprōktā aṣṭamantriṇyō jagadvārtāprabōdhikāḥ ।dēvīsamānabhōgāstā iṅgitajñāstupaṇḍitāḥ ॥ 76 ॥meaning
O king, those sages who have attained this vision dwell eternally in the Goddess's light beyond all sorrow.
- verse 78कुशलाः सर्वकार्येषु स्वामिकार्यपरायणाः ।देव्यभिप्राय बोध्यस्ताश्चतुरा अतिसुन्दराः ॥ 77 ॥kuśalāḥ sarvakāryēṣu svāmikāryaparāyaṇāḥ ।dēvyabhiprāya bōdhyastāśchaturā atisundarāḥ ॥ 77 ॥meaning
Thus have I described the glorious Manidvipa, the supreme abode of Bhuvaneshvari, as spoken by the great sage Vyasa.
- verse 79नाना शक्तिसमायुक्ताः प्रतिब्रह्माण्डवर्तिनाम् ।प्राणिनां ताः समाचारं ज्ञानशक्त्याविदन्ति च ॥ 78 ॥nānā śaktisamāyuktāḥ pratibrahmāṇḍavartinām ।prāṇināṃ tāḥ samāchāraṃ jñānaśaktyāvidanti cha ॥ 78 ॥meaning
Those who hear this description with devotion receive all blessings in life and final liberation hereafter.
- verse 80तासां नामानि वक्ष्यामि मत्तः शृणु नृपोत्तम ।अनङ्गकुसुमा प्रोक्ताप्यनङ्गकुसुमातुरा ॥ 79 ॥tāsāṃ nāmāni vakṣyāmi mattaḥ śṛṇu nṛpōttama ।anaṅgakusumā prōktāpyanaṅgakusumāturā ॥ 79 ॥meaning
Thus ends the description of Manidvipa from the Shrimad Devi Bhagavatam, twelfth skandha, eleventh chapter.
- verse 81अनङ्गमदना तद्वदनङ्गमदनातुरा ।भुवनपाला गगनवेगा चैव ततः परम् ॥ 80 ॥anaṅgamadanā tadvadanaṅgamadanāturā ।bhuvanapālā gaganavēgā chaiva tataḥ param ॥ 80 ॥meaning
Anangamadana, and similarly Anangamadanatura, Bhuvanapala, and Gaganavega follow after those.
- verse 82शशिरेखा च गगनरेखा चैव ततः परम् ।पाशाङ्कुशवराभीतिधरा अरुणविग्रहाः ॥ 81 ॥śaśirēkhā cha gaganarēkhā chaiva tataḥ param ।pāśāṅkuśavarābhītidharā aruṇavigrahāḥ ॥ 81 ॥meaning
Shashirekha and Gaganarekha follow after; all bearing noose, goad, boon, and fearlessness, with red-hued forms.
- verse 83विश्वसम्बन्धिनीं वार्तां बोधयन्ति प्रतिक्षणम् ।मुक्तासालादग्रभागे महामारकतो परः ॥ 82 ॥viśvasambandhinīṃ vārtāṃ bōdhayanti pratikṣaṇam ।muktāsālādagrabhāgē mahāmārakatō paraḥ ॥ 82 ॥meaning
Beyond the pearl-garland enclosure rises the great marakata emerald hall, proclaiming the universe's news each moment.
- verse 84सालोत्तमः समुद्दिष्टो दशयोजन दैर्घ्यवान् ।नाना सौभाग्यसंयुक्तो नाना भोगसमन्वितः ॥ 83 ॥sālōttamaḥ samuddiṣṭō daśayōjana dairghyavān ।nānā saubhāgyasaṃyuktō nānā bhōgasamanvitaḥ ॥ 83 ॥meaning
That finest of halls, a hundred yojanas long, is endowed with every kind of auspiciousness and manifold enjoyments.
- verse 85मध्यभूस्तादृशी प्रोक्ता सदनानि तथैव च ।षट्कोणमत्रविस्तीर्णं कोणस्था देवताः शृणुः ॥ 84 ॥madhyabhūstādṛśī prōktā sadanāni tathaiva cha ।ṣaṭkōṇamatravistīrṇaṃ kōṇasthā dēvatāḥ śṛṇuḥ ॥ 84 ॥meaning
The central ground and dwellings are equally magnificent; hear now the deities stationed at the six corners of that space.
- verse 86पूर्वकोणे चतुर्वक्त्रो गायत्री सहितो विधिः ।कुण्डिकाक्षगुणाभीति दण्डायुधधरः परः ॥ 85 ॥pūrvakōṇē chaturvaktrō gāyatrī sahitō vidhiḥ ।kuṇḍikākṣaguṇābhīti daṇḍāyudhadharaḥ paraḥ ॥ 85 ॥meaning
In the eastern corner stands Brahma with four faces, accompanied by Gayatri, holding a kamandalu, axe, rosary, and the gesture of assurance.
- verse 87तदायुधधरा देवी गायत्री परदेवता ।वेदाः सर्वे मूर्तिमन्तः शास्त्राणि विविधानि च ॥ 86 ॥tadāyudhadharā dēvī gāyatrī paradēvatā ।vēdāḥ sarvē mūrtimantaḥ śāstrāṇi vividhāni cha ॥ 86 ॥meaning
Gayatri is there as the supreme deity, bearing those weapons; all the Vedas in embodied form and all the varied scriptures are present.
- verse 88स्मृतयश्च पुराणानि मूर्तिमन्ति वसन्ति हि ।ये ब्रह्मविग्रहाः सन्ति गायत्रीविग्रहाश्च ये ॥ 87 ॥smṛtayaścha purāṇāni mūrtimanti vasanti hi ।yē brahmavigrahāḥ santi gāyatrīvigrahāścha yē ॥ 87 ॥meaning
The Smritis, Puranas, and all sacred texts dwell there in embodied form — all that bears the form of Brahma or Gayatri.
- verse 89व्याहृतीनां विग्रहाश्च ते नित्यं तत्र सन्ति हि ।रक्षः कोणे शङ्खचक्रगदाम्बुज कराम्बुजा ॥ 88 ॥vyāhṛtīnāṃ vigrahāścha tē nityaṃ tatra santi hi ।rakṣaḥ kōṇē śaṅkhachakragadāmbuja karāmbujā ॥ 88 ॥meaning
The embodied forms of the three vyahrtis also reside there perpetually; in the southeastern corner stands the bearer of conch, discus, mace, and lotus.
- verse 90सावित्री वर्तते तत्र महाविष्णुश्च तादृशः ।ये विष्णुविग्रहाः सन्ति मत्स्यकूर्मादयोखिलाः ॥ 89 ॥sāvitrī vartatē tatra mahāviṣṇuścha tādṛśaḥ ।yē viṣṇuvigrahāḥ santi matsyakūrmādayōkhilāḥ ॥ 89 ॥meaning
Savitri abides there, and great Vishnu likewise; all who bear the form of Vishnu — Matsya, Kurma, and the rest — are present.
- verse 91सावित्री विग्रहा ये च ते सर्वे तत्र सन्ति हि ।वायुकोणे परश्वक्षमालाभयवरान्वितः ॥ 90 ॥sāvitrī vigrahā yē cha tē sarvē tatra santi hi ।vāyukōṇē paraśvakṣamālābhayavarānvitaḥ ॥ 90 ॥meaning
All who bear the form of Savitri also dwell there; in the northwestern corner stands one with axe, rosary, fearlessness, and boon in hand.
- verse 92महारुद्रो वर्ततेऽत्र सरस्वत्यपि तादृशी ।ये ये तु रुद्रभेदाः स्युर्दक्षिणास्यादयो नृप ॥ 91 ॥mahārudrō vartatē'tra sarasvatyapi tādṛśī ।yē yē tu rudrabhēdāḥ syurdakṣiṇāsyādayō nṛpa ॥ 91 ॥meaning
Great Rudra abides here along with Sarasvati; all the Rudra-forms — those of the southern face and others — are present.
- verse 93गौरी भेदाश्च ये सर्वे ते तत्र निवसन्ति हि ।चतुःषष्ट्यागमा ये च ये चान्येप्यागमाः स्मृताः ॥ 92 ॥gaurī bhēdāścha yē sarvē tē tatra nivasanti hi ।chatuḥṣaṣṭyāgamā yē cha yē chānyēpyāgamāḥ smṛtāḥ ॥ 92 ॥meaning
All the Gauri-forms and the sixty-four Agamas together with whatever other Agamas exist reside in embodied form in that space.
- verse 94ते सर्वे मूर्तिमन्तश्च तत्र वै निवसन्ति हि ।अग्निकोणे रत्नकुम्भं तथा मणिकरण्डकम् ॥ 93 ॥tē sarvē mūrtimantaścha tatra vai nivasanti hi ।agnikōṇē ratnakumbhaṃ tathā maṇikaraṇḍakam ॥ 93 ॥meaning
All those texts dwell there in corporeal form; in the southeastern corner Kubera the giver of wealth stands holding a gem-vessel and jeweled casket.
- verse 95दधानो निजहस्ताभ्यां कुबेरो धनदायकः ।नाना वीथी समायुक्तो महालक्ष्मीसमन्वितः ॥ 94 ॥dadhānō nijahastābhyāṃ kubērō dhanadāyakaḥ ।nānā vīthī samāyuktō mahālakṣmīsamanvitaḥ ॥ 94 ॥meaning
He holds those vessels in his two hands, Kubera the treasure-giver, adorned with many streets and accompanied by Mahalakshmi.
- verse 96देव्या निधिपतिस्त्वास्ते स्वगुणैः परिवेष्टितः ।वारुणे तु महाकोणे मदनो रतिसंयुतः ॥ 95 ॥dēvyā nidhipatistvāstē svaguṇaiḥ parivēṣṭitaḥ ।vāruṇē tu mahākōṇē madanō ratisaṃyutaḥ ॥ 95 ॥meaning
The lord of the treasuries dwells there attended by the Goddess, surrounded by his own qualities; in the northwestern corner Manmatha accompanied by Rati resides.
- verse 97पाशाङ्कुशधनुर्बाणधरो नित्यं विराजते ।शृङ्गारमूर्तिमन्तस्तु तत्र सन्निहिताः सदा ॥ 96 ॥pāśāṅkuśadhanurbāṇadharō nityaṃ virājatē ।śṛṅgāramūrtimantastu tatra sannihitāḥ sadā ॥ 96 ॥meaning
He shines perpetually there, holding noose, goad, bow, and arrows; the embodied forms of all Shringara-rasa are ever present in that corner.
- verse 98ईशानकोणे विघ्नेशो नित्यं पुष्टिसमन्वितः ।पाशाङ्कुशधरो वीरो विघ्नहर्ता विराजते ॥ 97 ॥īśānakōṇē vighnēśō nityaṃ puṣṭisamanvitaḥ ।pāśāṅkuśadharō vīrō vighnahartā virājatē ॥ 97 ॥meaning
In the northeastern corner Vighnesha the Remover of Obstacles stands ever full of abundance, heroic, holding noose and goad.
- verse 99विभूतयो गणेशस्य यायाः सन्ति नृपोत्तम ।ताः सर्वा निवसन्त्यत्र महैश्वर्यसमन्विताः ॥ 98 ॥vibhūtayō gaṇēśasya yāyāḥ santi nṛpōttama ।tāḥ sarvā nivasantyatra mahaiśvaryasamanvitāḥ ॥ 98 ॥meaning
All the manifestations of Ganesha, O best of kings, that exist — they all dwell here endowed with supreme majesty.
- verse 100प्रतिब्रह्माण्डसंस्थानां ब्रह्मादीनां समष्टयः ।एते ब्रह्मादयः प्रोक्ताः सेवन्ते जगदीश्वरीम् ॥ 99 ॥pratibrahmāṇḍasaṃsthānāṃ brahmādīnāṃ samaṣṭayaḥ ।ētē brahmādayaḥ prōktāḥ sēvantē jagadīśvarīm ॥ 99 ॥meaning
The collective forms of Brahma and the other deities present in each and every universe all serve here.
- verse 101महामारकतस्याग्रे शतयोजन दैर्घ्यवान् ।प्रवालशालोस्त्यपरः कुङ्कुमारुणविग्रहः ॥ 100 ॥mahāmārakatasyāgrē śatayōjana dairghyavān ।pravālaśālōstyaparaḥ kuṅkumāruṇavigrahaḥ ॥ 100 ॥meaning
In front of the great marakata enclosure stands another, one hundred yojanas long, of coral vidruma, saffron-red in form.
- verse 102मध्यभूस्तादृशी प्रोक्ता सदनानि च पूर्ववत् ।तन्मध्ये पञ्चभूतानां स्वामिन्यः पञ्च सन्ति च ॥ 101 ॥madhyabhūstādṛśī prōktā sadanāni cha pūrvavat ।tanmadhyē pañchabhūtānāṃ svāminyaḥ pañcha santi cha ॥ 101 ॥meaning
The central ground and dwellings are similarly described; within it stand the five sovereign goddesses of the five elements — hear of them.
- verse 103हृल्लेखा गगना रक्ता चतुर्थी तु करालिका ।महोच्छुष्मा पञ्चमी च पञ्चभूतसमप्रभाः ॥ 102 ॥hṛllēkhā gaganā raktā chaturthī tu karāḻikā ।mahōchChuṣmā pañchamī cha pañchabhūtasamaprabhāḥ ॥ 102 ॥meaning
Hrilekha, Gagana, Rakta, the fourth called Karalika, and Mahochchushma the fifth — these five shine with the splendor of the five elements.
- verse 104पाशाङ्कुशवराभीतिधारिण्योमितभूषणाः ।देवी समानवेषाढ्या नवयौवनगर्विताः ॥ 103 ॥pāśāṅkuśavarābhītidhāriṇyōmitabhūṣaṇāḥ ।dēvī samānavēṣāḍhyā navayauvanagarvitāḥ ॥ 103 ॥meaning
They bear noose, goad, boon-gesture, and fearlessness; adorned with immeasurable ornaments, in form like the Devi herself, proud in youthful beauty.
- verse 105प्रवालशालादग्रे तु नवरत्न विनिर्मितः ।बहुयोजनविस्तीर्णो महाशालोऽस्ति भूमिप ॥ 104 ॥pravālaśālādagrē tu navaratna vinirmitaḥ ।bahuyōjanavistīrṇō mahāśālō'sti bhūmipa ॥ 104 ॥meaning
In front of the coral enclosure stands a great hall made of navaratna nine gems, vast in many yojanas, O king.
- verse 106तत्र चाम्नायदेवीनां सदनानि बहून्यपि ।नवरत्नमयान्येव तडागाश्च सरांसि च ॥ 105 ॥tatra chāmnāyadēvīnāṃ sadanāni bahūnyapi ।navaratnamayānyēva taḍāgāścha sarāṃsi cha ॥ 105 ॥meaning
There are many mansions of the Amnaya-devis, all of nine gems, and also tanks and lakes of nine-gem composition.
- verse 107श्रीदेव्या येऽवताराः स्युस्ते तत्र निवसन्ति हि ।महाविद्या महाभेदाः सन्ति तत्रैव भूमिप ॥ 106 ॥śrīdēvyā yē'vatārāḥ syustē tatra nivasanti hi ।mahāvidyā mahābhēdāḥ santi tatraiva bhūmipa ॥ 106 ॥meaning
All the avatars of the great Goddess and the Mahavidyas and their many forms dwell there eternally.
- verse 108निजावरणदेवीभिर्निजभूषणवाहनैः ।सर्वदेव्यो विराजन्ते कोटिसूर्यसमप्रभाः ॥ 107 ॥nijāvaraṇadēvībhirnijabhūṣaṇavāhanaiḥ ।sarvadēvyō virājantē kōṭisūryasamaprabhāḥ ॥ 107 ॥meaning
All the goddesses shine there with their own attendant deities, their own ornaments and vehicles, blazing like a billion suns.
- verse 109सप्तकोटि महामन्त्रदेवताः सन्ति तत्र हि ।नवरत्नमयादग्रे चिन्तामणिगृहं महत् ॥ 108 ॥saptakōṭi mahāmantradēvatāḥ santi tatra hi ।navaratnamayādagrē chintāmaṇigṛhaṃ mahat ॥ 108 ॥meaning
Seven crore great mantra-deities reside there; and beyond the navaratna enclosure stands the great Chintamani mansion.
- verse 110तत्र त्यं वस्तु मात्रं तु चिन्तामणि विनिर्मितम् ।सूर्योद्गारोपलैस्तद्वच्चन्द्रोद्गारोपलैस्तथा ॥ 109 ॥tatra tyaṃ vastu mātraṃ tu chintāmaṇi vinirmitam ।sūryōdgārōpalaistadvachchandrōdgārōpalaistathā ॥ 109 ॥meaning
Every substance there is made of chintamani thought-gems; the pillars are as though fashioned from the radiance of the rising sun and moon together.
- verse 111विद्युत्प्रभोपलैः स्तम्भाः कल्पितास्तु सहस्रशः ।येषां प्रभाभिरन्तस्थं वस्तु किञ्चिन्न दृश्यते ॥ 110 ॥vidyutprabhōpalaiḥ stambhāḥ kalpitāstu sahasraśaḥ ।yēṣāṃ prabhābhirantasthaṃ vastu kiñchinna dṛśyatē ॥ 110 ॥meaning
Thousands of pillars are fashioned from lightning-gem stone; by whose radiance every object within is rendered brilliantly luminous.
- verse 112इति श्रीदेवीभागवते महापुराणे द्वादशस्कन्धे एकादशोऽध्यायः ।iti śrīdēvībhāgavatē mahāpurāṇē dvādaśaskandhē ēkādaśō'dhyāyaḥ ।meaning
Colophon: concluding verse of this scripture section.
Primary text from vignanam.org