Mahendra Kruta Mahalakshmi Stotram

Lakshmi

tap any word for its meaning

  • verse 1
    महेन्द्र उवाचनमः कमलवासिन्यै नारायण्यै नमो नमःकृष्णप्रियायै सारायै पद्मायै नमो नमः1

    mahēndra uvāchanamaḥ kamalavāsinyai nārāyaṇyai namō namaḥkṛṣṇapriyāyai sārāyai padmāyai cha namō namaḥ1
    meaning

    Mahendra speaks: Salutation to Kamalavasi, to Narayani again and again; salutation to the beloved of Krishna, to Sara, and to Padma.

  • verse 2
    पद्मपत्रेक्षणायै पद्मास्यायै नमो नमःपद्मासनायै पद्मिन्यै वैष्णव्यै नमो नमः2

    padmapatrēkṣaṇāyai cha padmāsyāyai namō namaḥpadmāsanāyai padminyai vaiṣṇavyai cha namō namaḥ2
    meaning

    Salutation to she of lotus-petal eyes, to the lotus-faced; salutation to the lotus-seated, to Padmini, and to Vaishnavi.

  • verse 3
    सर्वसम्पत्स्वरूपायै सर्वदात्र्यै नमो नमःसुखदायै मोक्षदायै सिद्धिदायै नमो नमः3

    sarvasampatsvarūpāyai sarvadātryai namō namaḥsukhadāyai mōkṣadāyai siddhidāyai namō namaḥ3
    meaning

    Salutation to she who is the form of all wealth, to the all-giver; salutation to the bestower of happiness, liberation, and perfection.

  • verse 4
    हरिभक्तिप्रदात्र्यै हर्षदात्र्यै नमो नमःकृष्णवक्षःस्थितायै कृष्णेशायै नमो नमः4

    haribhaktipradātryai cha harṣadātryai namō namaḥkṛṣṇavakṣaḥsthitāyai cha kṛṣṇēśāyai namō namaḥ4
    meaning

    Salutation to she who bestows devotion to Hari and who gives joy; salutation to she who dwells on the chest of Krishna, to the sovereign of Krishna.

  • verse 5
    कृष्णशोभास्वरूपायै रत्नाढ्यायै नमो नमःसम्पत्यधिष्ठातृदेव्यै महादेव्यै नमो नमः5

    kṛṣṇaśōbhāsvarūpāyai ratnāḍhyāyai namō namaḥsampatyadhiṣṭhātṛdēvyai mahādēvyai namō namaḥ5
    meaning

    Salutation to she who is the very brilliance of Krishna, who is rich with gems; salutation to the great goddess, the presiding deity of all wealth.

  • verse 6
    सस्याधिष्ठातृदेव्यै सस्यलक्ष्म्यै नमो नमःनमो बुद्धिस्वरूपायै बुद्धिदायै नमो नमः6

    sasyādhiṣṭhātṛdēvyai cha sasyalakṣmyai namō namaḥnamō buddhisvarūpāyai buddhidāyai namō namaḥ6
    meaning

    Salutation to the presiding goddess of all crops, to Sasyalakshmi; salutation to the form of intelligence, to the bestower of intelligence.

  • verse 7
    वैकुण्ठे महालक्ष्मीर्लक्ष्मीः क्षीरोदसागरेस्वर्गलक्ष्मीरिन्द्रगेहे राजलक्ष्मीर्नृपालये7

    vaikuṇṭhē cha mahālakṣmīrlakṣmīḥ kṣīrōdasāgarēsvargalakṣmīrindragēhē rājalakṣmīrnṛpālayē7
    meaning

    In Vaikuntha she is Mahalakshmi; in the milk-ocean she is Lakshmi; in Indra's abode she is Svargalakshmi; in the king's palace she is Rajalakshmi.

  • verse 8
    गृहलक्ष्मीश्च गृहिणां गेहे गृहदेवतासुरभिः सा गवां माता दक्षिणा यज्ञकामिनी8

    gṛhalakṣmīścha gṛhiṇāṃ gēhē cha gṛhadēvatāsurabhiḥ gavāṃ mātā dakṣiṇā yajñakāminī8
    meaning

    For householders she is Grihalakshmi and the household goddess; she is Surabhi, the mother of cows; she is Dakshina, the lover of sacrifice.

  • verse 9
    अदितिर्देवमाता त्वं कमला कमलालयेस्वाहा त्वं हविर्दाने कव्यदाने स्वधा स्मृता9

    aditirdēvamātā tvaṃ kamalā kamalālayēsvāhā tvaṃ cha havirdānē kavyadānē svadhā smṛtā9
    meaning

    You are Aditi, the mother of the gods; you are Kamala dwelling in the lotus; you are Svaha in the giving of oblations; you are Svadha at the giving of ancestral offerings.

  • verse 10
    त्वं हि विष्णुस्वरूपा सर्वाधारा वसुन्धराशुद्धसत्त्वस्वरूपा त्वं नारायणपरायाणा10

    tvaṃ hi viṣṇusvarūpā cha sarvādhārā vasundharāśuddhasattvasvarūpā tvaṃ nārāyaṇaparāyāṇā10
    meaning

    You are truly of Vishnu's form, the all-support, the earth-bearer; you are of pure sattva, ever devoted to Narayana.

  • verse 11
    क्रोधहिंसावर्जिता वरदा शुभाननापरमार्थप्रदा त्वं हरिदास्यप्रदा परा11

    krōdhahiṃsāvarjitā cha varadā cha śubhānanāparamārthapradā tvaṃ cha haridāsyapradā parā11
    meaning

    You are free from anger and violence, you are the boon-giver, of beautiful face; you are the bestower of the supreme end, and the supreme giver of devotion to Hari.

  • verse 12
    यया विना जगत्सर्वं भस्मीभूतमसारकम्जीवन्मृतं विश्वं शवतुल्यं यया विना12

    yayā vinā jagatsarvaṃ bhasmībhūtamasārakamjīvanmṛtaṃ cha viśvaṃ cha śavatulyaṃ yayā vinā12
    meaning

    Without you the entire world is mere ash — insubstantial; the universe with its living beings is like the living dead, like a corpse, without you.

  • verse 13
    सर्वेषां परा त्वं हि सर्वबान्धवरूपिणीयया विना सम्भाष्यो बान्धवैर्बान्धवः सदा13

    sarvēṣāṃ cha parā tvaṃ hi sarvabāndhavarūpiṇīyayā vinā na sambhāṣyō bāndhavairbāndhavaḥ sadā13
    meaning

    You are the supreme of all; you are the form of all kinship; without you no kinsman speaks to a kinsman.

  • verse 14
    त्वया हीनो बन्धुहीनस्त्वया युक्तः सबान्धवःधर्मार्थकाममोक्षाणां त्वं कारणरूपिणी14

    tvayā hīnō bandhuhīnastvayā yuktaḥ sabāndhavaḥdharmārthakāmamōkṣāṇāṃ tvaṃ cha kāraṇarūpiṇī14
    meaning

    Without you one is without kin; with you one has kin; you are the cause-form of dharma, artha, kama, and moksha.

  • verse 15
    स्तनन्धयानां त्वं माता शिशूनां शैशवे यथातथा त्वं सर्वदा माता सर्वेषां सर्वविश्वतः15

    stanandhayānāṃ tvaṃ mātā śiśūnāṃ śaiśavē yathātathā tvaṃ sarvadā mātā sarvēṣāṃ sarvaviśvataḥ15
    meaning

    As you are the nursing mother to suckling infants, so you are always the mother of all beings everywhere in all the universe.

  • verse 16
    त्यक्तस्तनो मातृहीनः चेज्जीवति दैवतःत्वया हीनो जनः कोऽपि जीवत्येव निश्चितम्16

    tyaktastanō mātṛhīnaḥ sa chējjīvati daivataḥtvayā hīnō janaḥ kō'pi na jīvatyēva niśchitam16
    meaning

    If by providence a child whose mother has abandoned it survives — but one abandoned by you, O Haripriya, assuredly cannot live.

  • verse 17
    सुप्रसन्नस्वरूपा त्वं मे प्रसन्ना भवाम्बिकेवैरिग्रस्तं विषयं देहि मह्यं सनातनि17

    suprasannasvarūpā tvaṃ prasannā bhavāmbikēvairigrastaṃ cha viṣayaṃ dēhi mahyaṃ sanātani17
    meaning

    Be gracious to me now with your supremely pleased form, O Ambika; grant me the region seized by the enemy, O eternal one.

  • verse 18
    वयं यावत्त्वया हीना बन्धुहीनाश्च भिक्षुकाःसर्वसम्पद्विहीनाश्च तावदेव हरिप्रिये18

    vayaṃ yāvattvayā hīnā bandhuhīnāścha bhikṣukāḥsarvasampadvihīnāścha tāvadēva haripriyē18
    meaning

    As long as we are without you, O Haripriya, we are without kin, beggars, destitute of all wealth.

  • verse 19
    राज्यं देहि श्रियं देहि बलं देहि सुरेश्वरिकीर्तिं देहि धनं देहि पुत्रान्मह्यं देहि वै19

    rājyaṃ dēhi śriyaṃ dēhi balaṃ dēhi surēśvarikīrtiṃ dēhi dhanaṃ dēhi putrānmahyaṃ cha dēhi vai19
    meaning

    Grant me a kingdom, grant me Shri, grant me strength, O Sureshvari; grant me fame, grant me wealth, grant me sons.

  • verse 20
    कामं देहि मतिं देहि भोगान् देहि हरिप्रियेज्ञानं देहि धर्मं सर्वसौभाग्यमीप्सितम्20

    kāmaṃ dēhi matiṃ dēhi bhōgān dēhi haripriyējñānaṃ dēhi cha dharmaṃ cha sarvasaubhāgyamīpsitam20
    meaning

    Grant me desire, grant me wisdom, grant me enjoyments, O Haripriya; grant me knowledge, grant me dharma, and all the good fortune I seek.

  • verse 21
    सर्वाधिकारमेवं वै प्रभावां प्रतापकम्जयं पराक्रमं युद्धे परमैश्वर्यमैव 21

    sarvādhikāramēvaṃ vai prabhāvāṃ cha pratāpakamjayaṃ parākramaṃ yuddhē paramaiśvaryamaiva cha21
    meaning

    All authority and influence, power, and might; victory and valor in battle, and supreme sovereignty.

  • verse 22
    इत्युक्त्वा तु महेन्द्रश्च सर्वैः सुरगणैः सहननाम साश्रुनेत्रोऽयं मूर्ध्ना चैव पुनः पुनः22

    ityuktvā tu mahēndraścha sarvaiḥ suragaṇaiḥ sahananāma sāśrunētrō'yaṃ mūrdhnā chaiva punaḥ punaḥ22
    meaning

    Having thus spoken, the great Indra along with all the hosts of gods bowed his head again and again with tearful eyes.

  • verse 23
    ब्रह्मा शङ्करश्चैव शेषो धर्मश्च केशवःसर्वे चक्रुः परीहारं सुरार्थे पुनः पुनः23

    brahmā cha śaṅkaraśchaiva śēṣō dharmaścha kēśavaḥsarvē chakruḥ parīhāraṃ surārthē cha punaḥ punaḥ23
    meaning

    Brahma, Shankara, Shesha, Dharma, and Keshava — all made obeisance repeatedly for the welfare of the gods.

  • verse 24
    देवेभ्यश्च वरं दत्त्वा पुष्पमालां मनोहराम्केशवाय ददौ लक्ष्मीः सन्तुष्टा सुरसंसदि24

    dēvēbhyaścha varaṃ dattvā puṣpamālāṃ manōharāmkēśavāya dadau lakṣmīḥ santuṣṭā surasaṃsadi24
    meaning

    Lakshmi, satisfied in the assembly of the gods, bestowed a boon on the gods and gave a beautiful garland of flowers to Keshava.

  • verse 25
    ययुर्दैवाश्च सन्तुष्टाः स्वं स्वं स्थानं नारददेवी ययौ हरेः क्रोडं हृष्टा क्षीरोदशायिनः25

    yayurdaivāścha santuṣṭāḥ svaṃ svaṃ sthānaṃ cha nāradadēvī yayau harēḥ krōḍaṃ hṛṣṭā kṣīrōdaśāyinaḥ25
    meaning

    The gods, satisfied, departed each to their own realms, O Narada; the Goddess also returned to the bosom of Hari who lies on the milk ocean.

  • verse 26
    ययतुस्तौ स्वस्वगृहं ब्रह्मेशानौ नारददत्त्वा शुभाशिषं तौ देवेभ्यः प्रीतिपूर्वकम्26

    yayatustau svasvagṛhaṃ brahmēśānau cha nāradadattvā śubhāśiṣaṃ tau cha dēvēbhyaḥ prītipūrvakam26
    meaning

    Brahma and Shiva also returned to their respective abodes, O Narada, having given their auspicious blessings to the gods with affection.

  • verse 27
    इदं स्तोत्रं महापुण्यं त्रिसन्ध्यं यः पठेन्नरःकुबेरतुल्यः भवेद्राजराजेश्वरो महान्27

    idaṃ stōtraṃ mahāpuṇyaṃ trisandhyaṃ yaḥ paṭhēnnaraḥkubēratulyaḥ sa bhavēdrājarājēśvarō mahān27
    meaning

    One who recites this most sacred hymn three times daily — he becomes equal to Kubera and becomes a great king of kings. [Phala-shruti]

  • verse 28
    सिद्धस्तोत्रं यदि पठेत् सोऽपि कल्पतरुर्नरःपञ्चलक्षजपेनैव स्तोत्रसिद्धिर्भवेन्नृणाम्28

    siddhastōtraṃ yadi paṭhēt sō'pi kalpatarurnaraḥpañchalakṣajapēnaiva stōtrasiddhirbhavēnnṛṇām28
    meaning

    If one recites this perfected hymn he becomes a wish-fulfilling tree for mankind; perfection of the hymn is attained for men by five-lakh repetitions. [Phala-shruti]

  • verse 29
    सिद्धस्तोत्रं यदि पठेन्मासमेकं संयतःमहासुखी राजेन्द्रो भविष्यति संशयः29

    siddhastōtraṃ yadi paṭhēnmāsamēkaṃ cha saṃyataḥmahāsukhī cha rājēndrō bhaviṣyati na saṃśayaḥ29
    meaning

    If one with self-control recites this perfected hymn for a single month, he will undoubtedly become supremely happy and a king of kings. [Phala-shruti]

  • verse 30
    इति श्रीब्रह्मवैवर्ते महापुराणे द्वितीये प्रकृतिखण्डे नारदनारायणसंवादे एकोनचत्वारिंशत्तमोऽध्याये महेन्द्र कृत श्री महालक्ष्मी स्तोत्रम्

    iti śrībrahmavaivartē mahāpurāṇē dvitīyē prakṛtikhaṇḍē nāradanārāyaṇasaṃvādē ēkōnachatvāriṃśattamō'dhyāyē mahēndra kṛta śrī mahālakṣmī stōtram
    meaning

    Thus ends the Shri Mahalakshmi Stotra composed by Mahendra in the thirty-ninth chapter of the Narada-Narayana dialogue in the second Prakritikanda of the Shri Brahma Vaivarta Mahapurana. [colophon]

Primary text from vignanam.org