Gita Govindam Chapter 8

Krishna

tap any word for its meaning

  • verse 1
    अष्टमः सर्गःविलक्ष्यलक्ष्मीपतिः

    aṣṭamaḥ sargaḥvilakṣyalakṣmīpatiḥ
    meaning

    Chapter heading: Eighth Sarga — Vilakshya Lakshmipati (the shamefaced Lord of Lakshmi).

  • verse 2
    अथ कथमपि यामिनीं विनीय स्मरशरजर्जरितापि सा प्रभातेअनुनयवचनं वदन्तमग्रे प्रणतमपि प्रियमाह साभ्यसूयम्49

    atha kathamapi yāminīṃ vinīya smaraśarajarjaritāpi prabhātēanunayavachanaṃ vadantamagrē praṇatamapi priyamāha sābhyasūyam49
    meaning

    Having somehow passed the night, though wounded by the arrows of Smara (love), she at dawn spoke angrily to the Krishna who came before her entreating with words though bowed in prostration.

  • verse 3
    गीतं 17

    gītaṃ 17
    meaning

    Song 17 heading.

  • verse 4
    रजनिजनितगुरुजागररागकषायितमलसनिवेशम्वहति नयनमनुरागमिव स्फुटमुदितरसाभिनिवेशम्हरिहरि याहि माधव याहि केशव मा वद कैतववादं तामनुसर सरसीरुहलोचन या तव हरति विषादम्50

    rajanijanitagurujāgararāgakaṣāyitamalasanivēśamvahati nayanamanurāgamiva sphuṭamuditarasābhinivēśamharihari yāhi mādhava yāhi kēśava vada kaitavavādaṃ tāmanusara sarasīruhalōchana tava harati viṣādam50
    meaning

    Your eyes show the heavy redness of sleepless watching — go away O Madhava, speak no more deceitful words; O lotus-eyed one, follow that woman who belongs to you.

  • verse 5
    कज्जलमलिनविलोचनचुम्बनविरचितनीलिमरूपम्दशनवसनमरुणं तव कृष्ण तनोति तनोरनुरूपम्2

    kajjalamalinavilōchanachumbanavirachitanīlimarūpamdaśanavasanamaruṇaṃ tava kṛṣṇa tanōti tanōranurūpam2
    meaning

    The blue-black look made by the kohl smudged from the kissing of the dark eyes — O Krishna, it spreads the character of your body.

  • verse 6
    वपुरनुहरति तव स्मरसङ्गरखरनखरक्षतरेखम्मरकतशकलकलितकलधौतलिपिरेव रतिजयलेखम्3

    vapuranuharati tava smarasaṅgarakharanakharakṣatarēkhammarakataśakalakalitakaladhautalipirēva ratijayalēkham3
    meaning

    Your body bears the marks of the scratch-lines of love's battle in the nails' traces — as if it were the victory-letter of Rati written in emerald-chip script gilded with fine gold.

  • verse 7
    चरणकमलगलदलक्तकसिक्तमिदं तव हृदयमुदारम्दर्शयतीव बहिर्मदनद्रुमनवकिसलयपरिवारम्4

    charaṇakamalagaladalaktakasiktamidaṃ tava hṛdayamudāramdarśayatīva bahirmadanadrumanavakisalayaparivāram4
    meaning

    Your generous heart, reddened by the lac from the lotus-feet that dripped down, shows as if the new shoots of the Kama-tree were branching outside.

  • verse 8
    दशनपदं भवदधरगतं मम जनयति चेतसि खेदम्कथयति कथमधुनापि मया सह तव वपुरेतदभेदम्5

    daśanapadaṃ bhavadadharagataṃ mama janayati chētasi khēdamkathayati kathamadhunāpi mayā saha tava vapurētadabhēdam5
    meaning

    The tooth-mark on your lower lip that came from the other woman's lips gives pain to my heart — how now does your body still show this union with her?

  • verse 9
    बहिरिव मलिनतरं तव कृष्ण मनोऽपि भविष्यति नूनम्कथमथ वञ्चयसे जनमनुगतमसमशरज्वरदूनम्6

    bahiriva malinataraṃ tava kṛṣṇa manō'pi bhaviṣyati nūnamkathamatha vañchayasē janamanugatamasamaśarajvaradūnam6
    meaning

    O Krishna, your mind too must certainly be even more stained inside than it is outside — how then do you deceive a person who has followed you, wretched with the fire of the unsymmetric arrow of love?

  • verse 10
    भ्रमति भवानबलाकवलाय वनेषु किमत्र विचित्रम्प्रथयति पूतनिकैव वधूवधनिर्दयबालचरित्रम्7

    bhramati bhavānabalākavalāya vanēṣu kimatra vichitramprathayati pūtanikaiva vadhūvadhanirdayabālacharitram7
    meaning

    O Krishna, you wander in the forests to swallow young women — what is strange about that? Even in childhood you demonstrated a character merciless toward women, as shown in the killing of Putana.

  • verse 11
    श्रीजयदेवभणितरतिवञ्चितखण्डितयुवतिविलापम्शृणुत सुधामधुरं विबुधा विबुधालयतोऽपि दुरापम्8

    śrījayadēvabhaṇitarativañchitakhaṇḍitayuvativilāpamśṛṇuta sudhāmadhuraṃ vibudhā vibudhālayatō'pi durāpam8
    meaning

    Phalashruti: Listen, O wise ones, to this lament of the young woman who was deceived and abandoned in love — composed by Jayadeva, honey-sweet ambrosia, more unattainable even than the gods' heaven.

  • verse 12
    तदेवं पश्यन्त्याः प्रसरदनुरागं बहिरिव प्रियापादालक्तच्छुरितमरुणच्छायहृदयम्ममाद्य प्रख्यातप्रणयभरभङ्गेन कितव त्वदालोकः शोकादपि किमपि लज्जां जनयति50

    tadēvaṃ paśyantyāḥ prasaradanurāgaṃ bahiriva priyāpādālaktachChuritamaruṇachChāyahṛdayammamādya prakhyātapraṇayabharabhaṅgēna kitava tvadālōkaḥ śōkādapi kimapi lajjāṃ janayati50
    meaning

    Seeing her love spread outwardly as the lac-red of her own feet on his heart — today Krishna, with his vow of my love broken, arouses beyond sorrow an indescribable shame in me.

  • verse 13
    इति गीतगोविन्दे खण्डितावर्णने विलक्ष्यलक्ष्मीपतिर्नाम अष्ठमः सर्गः

    iti gītagōvindē khaṇḍitāvarṇanē vilakṣyalakṣmīpatirnāma aṣṭhamaḥ sargaḥ
    meaning

    Colophon: Thus in the Gita Govindam the eighth sarga named Vilakshya Lakshmipati — the description of the Khandita woman — is complete.

Primary text from vignanam.org