Gita Govindam Chapter 11
Krishna
tap any word for its meaning
- verse 1॥ एकादशः सर्गः ॥॥ सानन्ददामोदरः ॥॥ ēkādaśaḥ sargaḥ ॥॥ sānandadāmōdaraḥ ॥meaning
Section heading: The Eleventh Canto — 'Sananda Damodara' (Damodara who is blissful, i.e., Krishna bound at the waist by Yashoda, now overflowing with joy at reunion with Radha).
word by wordसर्गSargaCreation - verse 2सुचिरमनुनयने प्रीणयित्वा मृगाक्षीं गतवति कृतवेशे केशवे कुञ्जशय्याम् ।रचितरुचिरभूषां दृष्टिमोषे प्रदोषे स्फुरति निरवसादां कापि राधां जगाद ॥ 59 ॥suchiramanunayanē prīṇayitvā mṛgākṣīṃ gatavati kṛtavēśē kēśavē kuñjaśayyām ।rachitaruchirabhūṣāṃ dṛṣṭimōṣē pradōṣē sphurati niravasādāṃ kāpi rādhāṃ jagāda ॥ 59 ॥meaning
Having long entreated the deer-eyed Radha, sent her away satisfied, and rested in the bower—Krishna adorned himself; beautiful Radha, ornament-bedecked, saw that her gaze was stolen.
word by wordप्रदोषेPradosseEvening, the first part of the Nightस्फुरतिSphuratiFlashingराधाRaadhaaSrimati RadharaniकेशवKeshavaKeshavaकपीKapiiMonkey - verse 3॥ गीतं 20 ॥॥ gītaṃ 20 ॥meaning
Song heading: Song number 20 (in the Gita Govinda sequence).
word by wordगीतंGiitamSong, Singing · Singing, Song · Sung - verse 4विरचितचाटुवचनरचनं चरणे रचितप्रणिपातम् ।सम्प्रति मञ्जुलवञ्जुलसीमनि केलिशयनमनुयातम् ॥मुग्धे मधुमथनमनुगतमनुसर राधिके ॥ 1 ॥virachitachāṭuvachanarachanaṃ charaṇē rachitapraṇipātam ।samprati mañjulavañjulasīmani kēliśayanamanuyātam ॥mugdhē madhumathanamanugatamanusara rādhikē ॥ 1 ॥meaning
Placing charming flatteries at her feet in prostration—follow now to that lovely bower of the Vanjula forest.
word by wordसम्प्रतिSampratiRightly, Exactly, JustचरणCarannaFootमुग्धाMugdhaaWho is charmed [by Hari]राधिकाRaadhikaaSri Radha - verse 5घनजघनस्तनभारभरे दरमन्थरचरणविहारम् ।मुखरितमणीमञ्जीरमुपैहि विधेहि मरालविकारम् ॥ 2 ॥ghanajaghanastanabhārabharē daramantharacharaṇavihāram ।mukharitamaṇīmañjīramupaihi vidhēhi marālavikāram ॥ 2 ॥meaning
Heavy with the weight of dense hips and breasts, swaying with slow steps and jingling anklets—come, move like a swan in heat.
word by wordविधेहिVidhehiPlease Give - verse 6शृणु रमणीयतरं तरुणीजनमोहनमधुपविरावम् ।कुसुमशरासनशासनबन्दिनि पिकनिकरे भज भावम् ॥ 3 ॥śṛṇu ramaṇīyataraṃ taruṇījanamōhanamadhupavirāvam ।kusumaśarāsanaśāsanabandini pikanikarē bhaja bhāvam ॥ 3 ॥meaning
Hear the most beautiful call of the cuckoo intoxicating to young women—O prisoner of love's flower-arrow, surrender your heart to the assembly of birds.
word by wordशृणुShrnnuListenभजBhajaRemember with Devotion, WorshipभवंBhavamWorld, Worldly Existence · Lord Shiva · Who is Existence Itself - verse 7अनिलतरलकिसलयनिकरेण करेण लतानिकुरम्बम् ।प्रेरणमिव करभोरु करोति गतिं प्रतिमुञ्च विलम्बम् ॥ 4 ॥anilataralakisalayanikarēṇa karēṇa latānikurambam ।prēraṇamiva karabhōru karōti gatiṃ pratimuñcha vilambam ॥ 4 ॥meaning
The gentle spring breeze stirs the garland of vines and leaf-clusters as if urging—O elephant-thighed one, release your delay and come.
word by wordकरोतिKaroti(All the Righteous Deeds that the Virtuous ones) do (everyday with great care is always done by Your Blessings) · Does · Make · (The Devotee) doesगतिGatiState, ConditionकरKaraa Doer, the Handगतिम्GatimStateविलम्बVilambaHanging down - verse 8स्फुरितमनङ्गतरङ्गवशादिव सूचितहरिपरिरम्भम् ।पृच्छ मनोहरहारविमलजलधारममुं कुचकुम्भम् ॥ 5 ॥sphuritamanaṅgataraṅgavaśādiva sūchitahariparirambham ।pṛchCha manōharahāravimalajaladhāramamuṃ kuchakumbham ॥ 5 ॥meaning
Throbbing as if from love's waves and hinting at Hari's embrace—ask this pitcher of breasts adorned with a necklace of shining water.
- verse 9अधिगतमखिलसखीभिरिदं तव वपुरपि रतिरणसज्जम् ।चण्डि रसितरशनारवडिण्डिममभिसर सरसमलज्जम् ॥ 6 ॥adhigatamakhilasakhībhiridaṃ tava vapurapi ratiraṇasajjam ।chaṇḍi rasitaraśanāravaḍiṇḍimamabhisara sarasamalajjam ॥ 6 ॥meaning
All your girlfriends know—even your body is ready for love's battle; O fierce one, come boldly with the jingling girdle's sound and without shame.
word by wordतवTavaYour · You · Of Youचण्डीCannddiiChandi, Devi Mahatmyam - verse 10स्मरशरसुभगनखेन करेण सखीमवलम्ब्य सलीलम् ।चल वलयक्वणीतैरवबोधय हरमपि निजगतिशीलम् ॥ 7 ॥smaraśarasubhaganakhēna karēṇa sakhīmavalambya salīlam ।chala valayakvaṇītairavabōdhaya haramapi nijagatiśīlam ॥ 7 ॥meaning
Holding a girlfriend's arm playfully with a hand adorned by love's fine nail, move and awaken even Hari with the clinking of your bangles.
word by wordचलCalaMovingकरKaraa Doer, the HandसलिलंSalilamWaterचालCaalaMovement - verse 11श्रीजयदेवभणितमधरीकृतहारमुदासितवामम् ।हरिविनिहितमनसामधितिष्ठतु कण्ठतटीमविरामम् ॥ 8 ॥śrījayadēvabhaṇitamadharīkṛtahāramudāsitavāmam ।harivinihitamanasāmadhitiṣṭhatu kaṇṭhataṭīmavirāmam ॥ 8 ॥meaning
Jayadeva's composition which makes the necklace secondary and sets the left aside—let it rest without pause at the neck of those whose minds are fixed on Hari.
- verse 12सा मां द्रक्ष्यति वक्ष्यति स्मरकथां प्रत्यङ्गमालिङ्गनैः प्रीतिं यास्यति रम्यते सखि समागत्येति चिन्ताकुलः ।स त्वां पश्यति वेपते पुलकयत्यानन्दति स्विद्यति प्रत्युद्गच्छति मूर्च्छति स्थिरतमःपुञ्जे निकुञ्जे प्रियः ॥ 60 ॥sā māṃ drakṣyati vakṣyati smarakathāṃ pratyaṅgamāliṅganaiḥ prītiṃ yāsyati ramyatē sakhi samāgatyēti chintākulaḥ ।sa tvāṃ paśyati vēpatē pulakayatyānandati svidyati pratyudgachChati mūrchChati sthiratamaḥpuñjē nikuñjē priyaḥ ॥ 60 ॥meaning
She will see me, speak words of love's story, embrace me limb by limb—thinking thus with yearning, the Lord endures this anxiety at the meeting of desires.
word by wordसाSaaSheमाMaaTo Sound, Bellow, Roarप्रीतिंPriitim(And from there make Your) Grace (flow for the Welfare of the World)सखिSakhiFemale CompanionसSaYourत्वाTvaa(Among the Ganas or Group of Prayers) You (are the Ganapati or the Lord of the Prayers) · Youपश्यतिPashyatiTo Seeप्रियःPriyahDearमाम्MaamMe · My · [May that Truth Protect] MeसखीSakhiiFemale friend or companionत्वंTvamYou · You (are that Inconceivable great Penance for the cause of Liberation)निकुञ्जNikun.jaan Arbour, a Bower, a Thicket - verse 13अक्ष्णोर्निक्षिपदञ्जनं श्रवणयोस्तापिच्छगुच्छावलीं मूर्ध्नि श्यामसरोजदाम कुचयोः कस्तूरिकापात्रकम् ।धूर्तानामभिसारसत्वरहृदां विष्वङ्निकुञ्जे सखि ध्वान्तं नीलनिचोलचारु सदृशां प्रत्यङ्गमालिङ्गति ॥ 61 ॥akṣṇōrnikṣipadañjanaṃ śravaṇayōstāpichChaguchChāvalīṃ mūrdhni śyāmasarōjadāma kuchayōḥ kastūrikāpātrakam ।dhūrtānāmabhisārasatvarahṛdāṃ viṣvaṅnikuñjē sakhi dhvāntaṃ nīlanichōlachāru sadṛśāṃ pratyaṅgamāliṅgati ॥ 61 ॥meaning
She applied collyrium to her eyes, a cluster of blue flowers to her ears, a dark-lotus garland to her head, a musk-container to her breasts.
word by wordसखिSakhiFemale CompanionसखीSakhiiFemale friend or companionसदृशSadrshaLike, Resembling - verse 14काश्मीरगौरवपुषामभिसारिकाणां आबद्धरेखमभितो रुचिमञ्जरीभिः ।एतत्तमालदलनीलतमं तमिश्रं तत्प्रेमहेमनिकषोपलतां तनोति ॥ 62 ॥kāśmīragauravapuṣāmabhisārikāṇāṃ ābaddharēkhamabhitō ruchimañjarībhiḥ ।ētattamāladalanīlatamaṃ tamiśraṃ tatprēmahēmanikaṣōpalatāṃ tanōti ॥ 62 ॥meaning
The meeting-women whose bodies are pale as Kashmir saffron, with lines of beautiful sprigs encircling them—this darkest tamal-leaf darkness is the touchstone of love's gold.
- verse 15हारावलीतरलकाञ्चनकाञ्चिदाम-केयूरकङ्कणमणिद्युतिदीपितस्य ।द्वारे निकुञ्जनिलयस्यहरिं निरीक्ष्य व्रीडावतीमथ सखी निजगाह राधाम् ॥ 63 ॥hārāvalītaralakāñchanakāñchidāma-kēyūrakaṅkaṇamaṇidyutidīpitasya ।dvārē nikuñjanilayasyahariṃ nirīkṣya vrīḍāvatīmatha sakhī nijagāha rādhām ॥ 63 ॥meaning
At the entrance of the bower-dwelling Hari, adorned with garland, golden waist-chain, armlets, and gem-radiance—a bashful woman stood.
word by wordद्वारेDvaareAt the Doorनिरीक्ष्यNiriikssyaHaving looked at or ViewedसखीSakhiiFemale friend or companionराधाRaadhaaSrimati Radharani - verse 16॥ गीतं 21 ॥॥ gītaṃ 21 ॥meaning
Song heading: Song number 21.
word by wordगीतंGiitamSong, Singing · Singing, Song · Sung - verse 17मञ्जुतरकुञ्जतलकेलिसदने ।विलस रतिरभसहसितवदने ॥प्रविश राधे माधवसमीपमिह ॥ 1 ॥mañjutarakuñjatalakēlisadanē ।vilasa ratirabhasahasitavadanē ॥praviśa rādhē mādhavasamīpamiha ॥ 1 ॥meaning
O Radha, in the beautifully spread bower-bed of delight—enter here, sporting near Madhava with a laughter-filled face.
word by wordविलासVilaasaSport, Play, Shining forth, Appearance, ManifestationराधाRaadhaaSrimati Radharani - verse 18नवभवदशोकदलशयनसारे ।विलस कुचकलशतरलहारे ॥ 2 ॥navabhavadaśōkadalaśayanasārē ।vilasa kuchakalaśataralahārē ॥ 2 ॥meaning
On a bed made of fresh Ashoka leaves—sport here with your pot-like breasts and swaying necklace.
word by wordविलासVilaasaSport, Play, Shining forth, Appearance, Manifestation - verse 19कुसुमचयरचितशुचिवासगेहे ।विलस कुसुमसुकुमारदेहे ॥ 3 ॥kusumachayarachitaśuchivāsagēhē ।vilasa kusumasukumāradēhē ॥ 3 ॥meaning
In the house made pure with heaps of flowers—sport here with your delicate flower-soft body.
word by wordविलासVilaasaSport, Play, Shining forth, Appearance, Manifestation - verse 20चलमलयवनपवनसुरभिशीते ।विलस रसवलितललितगीते ॥ 4 ॥chalamalayavanapavanasurabhiśītē ।vilasa rasavalitalalitagītē ॥ 4 ॥meaning
In the cool fragrance of the wandering Malaya wind—sport here with your sweet resonant song.
word by wordविलासVilaasaSport, Play, Shining forth, Appearance, Manifestation - verse 21मधुमुदितमधुपकुलकलितरावे ।विलस मदनरससरसभावे ॥ 5 ॥madhumuditamadhupakulakalitarāvē ।vilasa madanarasasarasabhāvē ॥ 5 ॥meaning
With the hum of honey-intoxicated bees all around—sport here with the emotion full of love's sentiment.
word by wordविलासVilaasaSport, Play, Shining forth, Appearance, Manifestation - verse 22मधुतरलपिकनिकरनिनदमुखरे ।विलस दशनरुचिरुचिरशिखरे ॥ 6 ॥madhutaralapikanikaraninadamukharē ।vilasa daśanaruchiruchiraśikharē ॥ 6 ॥meaning
Resounding with the cries of the honey-sweet cuckoo flock—sport here with the radiant peak of your teeth.
word by wordविलासVilaasaSport, Play, Shining forth, Appearance, Manifestation - verse 23वितत बहुवल्लिनवपल्लवघने ।विलस चिरमलसपीनजघने ॥ 7 ॥vitata bahuvallinavapallavaghanē ।vilasa chiramalasapīnajaghanē ॥ 7 ॥meaning
Spread with the thick new foliage of many creepers—sport here long with your languid full hips.
word by wordविलासVilaasaSport, Play, Shining forth, Appearance, Manifestation - verse 24विहितपद्मावतीसुखसमाजे ।भणति जयदेवकविराजे ॥ 8 ॥vihitapadmāvatīsukhasamājē ।bhaṇati jayadēvakavirājē ॥ 8 ॥meaning
In the joyful company made for Padmavati—thus speaks the poet-king Jayadeva.
- verse 25त्वां चित्तेन चिरं वहन्नयमतिश्रान्तो भृशं तापितः कन्दर्पेण तु पातुमिच्छति सुधासम्बाधबिम्बाधरम् ।अस्याङ्गं तदलङ्कुरु क्षणमिह भ्रूक्षेपलक्ष्मीलव-क्रीते दास इवोपसेवितपदाम्भोजे कुतः सम्भ्रमः ॥ 64 ॥tvāṃ chittēna chiraṃ vahannayamatiśrāntō bhṛśaṃ tāpitaḥ kandarpēṇa tu pātumichChati sudhāsambādhabimbādharam ।asyāṅgaṃ tadalaṅkuru kṣaṇamiha bhrūkṣēpalakṣmīlava-krītē dāsa ivōpasēvitapadāmbhōjē kutaḥ sambhramaḥ ॥ 64 ॥meaning
He has carried you long in his mind and is exhausted—he who is greatly scorched by love wishes to drink the nectar-crowded bimba lip.
word by wordत्वाTvaa(Among the Ganas or Group of Prayers) You (are the Ganapati or the Lord of the Prayers) · YouचिरंCiramDuring a long timeतुTuBut, Indeed · Indeed · But Indeed · Then · Then, But · But, For emphasis · But, sometimes for emphasis · But · And, But, Indeed · For emphasis · Indeed, for emphasis · But, sometimes for emphasis or gap-filling · But, for gap-filling · Second indeed (for the welfare of this World, the Lord lifted the Earth which had gone to Rasatala) · NowदासDaasaServantसम्भ्रमSambhramaWhirling roundत्वंTvamYou · You (are that Inconceivable great Penance for the cause of Liberation)चिताCitaaFuneral, Pileकन्दर्पKandarpaGod of Love, Kama DevaकूटKuuttaSummit - verse 26सा ससाध्वससानन्दं गोविन्दे लोललोचना ।सिञ्जानमञ्जुमञ्जीरं प्रविवेश निवेशनम् ॥ 65 ॥sā sasādhvasasānandaṃ gōvindē lōlalōchanā ।siñjānamañjumañjīraṃ pravivēśa nivēśanam ॥ 65 ॥meaning
She, trembling and joyful with wide rolling eyes, entered Govinda's dwelling with her lovely anklets ringing.
word by wordसाSaaSheगोविन्दGovinda[O] Govinda · Govinda, another name of Sri Vishnu · Sri Govinda - verse 27॥ गीतं 22 ॥॥ gītaṃ 22 ॥meaning
Song heading: Song number 22.
word by wordगीतंGiitamSong, Singing · Singing, Song · Sung - verse 28राधावदनविलोकनविकसितविविधविकारविभङ्गम् ।जलनिधिमिव विधुमण्डलदर्शनतरलिततुङ्गतरङ्गम् ॥हरिमेकरसं चिरमभिलषितविलासं सा ददार्श गुरुहर्षवशंवदवदनमनङ्गनिवासम् ॥ 1 ॥rādhāvadanavilōkanavikasitavividhavikāravibhaṅgam ।jalanidhimiva vidhumaṇḍaladarśanataralitatuṅgataraṅgam ॥harimēkarasaṃ chiramabhilaṣitavilāsaṃ sā dadārśa guruharṣavaśaṃvadavadanamanaṅganivāsam ॥ 1 ॥meaning
Like the ocean swelling at the sight of the moon with tall waves—describe Hari as deeply absorbed in one sentiment at beholding Radha's face.
word by wordसाSaaShe - verse 29हारममलतरतारमुरसि दधतं परिरभ्य विदूरम् ।स्फुटतरफेनकदम्बकरम्बितमिव यमुनाजलपूरम् ॥ 2 ॥hāramamalataratāramurasi dadhataṃ parirabhya vidūram ।sphuṭataraphēnakadambakarambitamiva yamunājalapūram ॥ 2 ॥meaning
Bearing a clear bright garland on his chest, embracing very far—like the Yamuna stream flecked with dense foam-clusters.
- verse 30श्यामलमृदुलकलेवरमण्डलमधिगतगौरदुकूलम् ।नीलनलिनमिव पीतपरागपतलभरवलयितमूलम् ॥ 3 ॥śyāmalamṛdulakalēvaramaṇḍalamadhigatagauradukūlam ।nīlanalinamiva pītaparāgapatalabharavalayitamūlam ॥ 3 ॥meaning
His dark tender body encircled by a pale silk garment—like a dark lotus whose roots are twined at the base with yellow pollen.
- verse 31तरलदृगञ्चलचलनमनोहरवदनजनितरतिरागम् ।स्फुटकमलोदरखेलितखञ्जनयुगमिव शरदि तडागम् ॥ 4 ॥taraladṛgañchalachalanamanōharavadanajanitaratirāgam ।sphuṭakamalōdarakhēlitakhañjanayugamiva śaradi taḍāgam ॥ 4 ॥meaning
His flashing glance moving beautifully, face generating love's passion—like the playful flight of a pair of khanjana birds in a lake in autumn.
- verse 32वदनकमलपरिशीलनमिलितमिहिरसमकुण्डलशोभम् ।स्मितरुचिरुचिरसमुल्लसिताधरपल्लवकृतरतिलोभम् ॥ 5 ॥vadanakamalapariśīlanamilitamihirasamakuṇḍalaśōbham ।smitaruchiruchirasamullasitādharapallavakṛtaratilōbham ॥ 5 ॥meaning
The face radiant with earrings equal in shine to a dawn sun—the lips smiling and making lovely the lip-petal's desire.
- verse 33शशिकिरणच्छुरितोदरजलधरसुन्दरसकुसुमकेशम् ।तिमिरोदितविधुमण्दलनिर्मलमलयजतिलकनिवेशम् ॥ 6 ॥śaśikiraṇachChuritōdarajaladharasundarasakusumakēśam ।timirōditavidhumaṇdalanirmalamalayajatilakanivēśam ॥ 6 ॥meaning
His belly flecked with moonbeam-scattered dark-cloud beauty, flowers in hair—the pure dark sandalwood mark placed like a moon in the darkness.
- verse 34विपुलपुलकभरदन्तुरितं रतिकेलिकलाभिरधीरम् ।मणिगणकिरणसमूहसमुज्ज्वलभूषणसुभगशरीरम् ॥ 7 ॥vipulapulakabharadanturitaṃ ratikēlikalābhiradhīram ।maṇigaṇakiraṇasamūhasamujjvalabhūṣaṇasubhagaśarīram ॥ 7 ॥meaning
His body quivering with the mass of love-play thrill, bold in the art of erotic play—blazing with the radiance of gem-clusters of ornaments.
- verse 35श्रीजयदेवभणितविभवद्विगुणीकृतभूषणभारम् ।प्रणमत हृदि सुचिरं विनिधाय हरिं सुकृतोदयसारम् ॥ 8 ॥śrījayadēvabhaṇitavibhavadviguṇīkṛtabhūṣaṇabhāram ।praṇamata hṛdi suchiraṃ vinidhāya hariṃ sukṛtōdayasāram ॥ 8 ॥meaning
Jayadeva's celebrated composition which doubles the weight of ornaments—bow in the heart for long, placing Hari as the essence of merit.
word by wordहृदिHrdiIn the Heart · [He attains his innermost longing and Devi always dwell] in his heart · Heart · within the cave of the Heart · Within the HeartहरिHariHariहरिम्HarimWho is also known as Hari because He removes Evil and takes away Sins - verse 36अतिक्रम्यापाङ्गं श्रवणपथपर्यन्तगमन-प्रयासेनेवाक्ष्णोस्तरलतरतारं पतितयोः ।इदानीं राधायाः प्रियतमसमालोकसमये पपात स्वेदाम्बुप्रसर इव हर्षाश्रुनिकरः ॥ 66 ॥atikramyāpāṅgaṃ śravaṇapathaparyantagamana-prayāsēnēvākṣṇōstaralataratāraṃ patitayōḥ ।idānīṃ rādhāyāḥ priyatamasamālōkasamayē papāta svēdāmbuprasara iva harṣāśrunikaraḥ ॥ 66 ॥meaning
Radha's glance stretched strivingly to the ear-region—now fallen with trembling restless pupils on her beloved.
word by wordइदानींIdaaniimNow, At this momentपपातPapaataFallen with DesiresइवIvaLike - verse 37भवन्त्यास्तल्पान्तं कृतकपटकण्डूतिपिहित-स्मितं याते गेहाद्बहिरवहितालीपरिजने ।प्रियास्यं पश्यन्त्याः स्मरशरसमाकूलसुभगं सलज्जा लज्जापि व्यगमदिव दूरं मृगदृशः ॥ 67 ॥bhavantyāstalpāntaṃ kṛtakapaṭakaṇḍūtipihita-smitaṃ yātē gēhādbahiravahitālīparijanē ।priyāsyaṃ paśyantyāḥ smaraśarasamākūlasubhagaṃ salajjā lajjāpi vyagamadiva dūraṃ mṛgadṛśaḥ ॥ 67 ॥meaning
When your companion left the house to external attentive friends, with a feigned-itch smile—seeing the beloved's face, Radha's heart's desire rose without end.
word by wordदूरंDuuramDistant [i.e. make distant or Remove] - verse 38॥ इति श्रीगीतगोविन्दे राधिकामिलने सानन्ददामोदरो नामैकादशः सर्गः ॥॥ iti śrīgītagōvindē rādhikāmilanē sānandadāmōdarō nāmaikādaśaḥ sargaḥ ॥meaning
Colophon: Thus ends the eleventh canto named 'Sananda Damodara,' describing the union with Radhika, in the Sri Gita Govinda.
word by wordइतिItiRefers to something that precedesसर्गSargaCreation
Primary text from vignanam.org